Bloggarkiv

Kan Arbetsförmedlingen bli en modern och ­effektiv myndighet?


Mikael Sjöberg

Dagens Nyheter har intervjuat Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Hans mål är att Arbetsförmedlingen ska bli en modern och effektiv myndighet. Han pekar ut fyra konkreta områden där förbättringar behöver genomföras:

  • eftersatt IT-system,
  • dålig utveckling av e-tjänster,
  • ett svagt bemötande av de arbetssökande som för första gången besöker förmedlingen, samt
  • att man är dåliga i sin kontakt med arbetsgivare.

Mikael är dock införstådd med att det kan ta en tid att uppnå detta – upp till sju år. Han säger …

Jag tror att det tar 6–7 år. Men det innebär inte att vi kommer att sitta still och sedan lansera allt på en gång. Min vision är att vi ska göra mängder av förändringar under här åren. Men det tar nog uppåt tre år innan förändringarna börjar synas.

Jag hoppas verkligen att Mikael har framgång i sitt arbete. De punkter han pekar på är säkert viktiga för att något förbättra människors förtroende för Arbetsförmedlingen. Nu tror jag inte riktigt att det räcker med de punkter som angetts ovan. Jag är nämligen övertygad om att generaldirektören (och myndigheten) behöver politiskt stöd.

Arbetsförmedlingens uppdrag har ju allt mer styrts till att framför allt vara en bevakande och kontrollerande myndighet. De arbetslösa ska disciplineras och fostras till lydiga arbetssökande personer. Arbetsförmedlande arbetsuppgifter skall hållas till ett minimum. Vidare har Riksdagen ålagt myndigheten så detaljrika regler att det finns litet utrymme för egna initiativ inom ramarna för Arbetsförmedlingens uppdrag.

Det behövs helt enkelt en annan arbtsmarknadspolitik och en annan syn på vad Arbetsförmedlingen ska sysselsättas med.

Länkar: dn.se, SVT

Arbetsförmedlingen ligger i botten


Enligt en undersökning om förtroendet för svenska myndigheter som Sifo genomfört hamnar Arbetsförmedlingen (Af) i botten. Af är den myndighet, tillsammans med bland annat Försäkringskassan, som får lägst/sämst förtroende bland de tillfrågade.

Det går ju alltid att diskutera om varför utvecklingen är sådan för denna statliga myndighet. Jag tror att det till stor del handlar om det uppdrag som riksdagens majoritet har gett Arbetsförmedlingen. Regeringen har med stöd av riksdagens majoritet genomfört stora förändringar av Af:s uppdrag och prioriteringar.

Af:s viktigaste uppgift idag synes i första hand vara att disciplinera de arbetslösa. Arbetsförmedlingens handläggare ska granska att de arbetslösa gör vad som ålagts dem. I de fall man bedömer att de arbetslösa inte har skött sig ska de anmälas till arbetslöshetskassan (i de fall de erhåller ersättning från dem) eller på annat sätt bestraffas med de medel man har.

Vidare har statsmakten genom detaljstyrning definierat Af:s uppdrag och viktigaste sysslor. De enskilda handläggarna har i många fall så många klienter att ta hand om att det inte finns någon som helst möjlighet att utföra sitt arbete på ett bra sätt.

Jag kan fortsätta att rabbla upp sådan kritik. Det är den sittande statsledningen som har det långsiktiga ansvaret för hur Af har utvecklats. Därmed har den även ansvar för hur människor kommit att bedöma Arbetsförmedlingen.

Länkar: SvD, dn.se, di.se, SVT, Arbetet, da.se

Ett myndighetens medvetna fel


Vinnare eller förlorare?

Igår meddelades att omkring 25.000 arbetslösa personer kommer att få ett brev från Arbetsförmedlingen. Det handlar om personer som verkar ha fått fel ersättning innebärandes både för mycket eller för litet pengar. Felet verkar ha uppstått så långt tillbaka som 1999. De personer som får brevet är enbart de som är berörda av detta från 2012 och framåt.

Arbetsförmedlingen kan inte säga vem som har fått för mycket (eller för litet) ersättning. De kan endast tala om att det blivit fel. Myndighetens bedömning är att de flesta, i ekonomisk mening, har gynnats av detta. Därför avråder man från att begära en formell undersökning i det egna fallet. Det kan nämligen falla sig så olyckligt (för den enskilde) att man blir återbetalningsskyldig av ersättningar man inte varit berättigad till.

Jag må säga att jag inte känner mig särskilt trygg med det besked som Arbetsförmedlingen lämnat. De säger sig veta att fel har begåtts men kan bara säga/gissa att de flesta berörda har fått för mycket ersättning än de varit berättigade till. Med tanke på att felet uppkom redan 1999 gör ju att det kan handla om väldigt många människor.

Det känns mest som att myndigheterna inte vill ha ett offentligt rotande i detta debacle. Man överlämnar åt de enskilda att chansa på att man har vunnit på detta myndigheternas mindre lustiga lotteri.

Länkar: dn.se, SvD, di.se, SVT, Ekot, di.se, SVT, di.se, dagens arena, di.se, SvD, SvD, da.se, Arbetet

En urvattnad arbetslöshetsförsäkring


Tidningen Arbetet skriver i en artikel om hur allt färre arbetslösa erhåller ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och om att värdet av ersättning blivit allt lägre. Endast fyra arbetslösa av tio får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Den genomsnittliga ersättningen dessa får motsvarar endast 43 % av den tidigare lönen.

Denna utveckling innebär att allt fler arbetslösa blir beroende av försörjningsstöd från sin kommun. Särskilt tydlig verkar denna utveckling vara bland den som hamnar i Fas 3 (sysselsättningsfasen).

Det är de hårdare kraven i arbetslöshetsförsäkringen som den borgerliga regeringen införde som starkt bidragit till denna utveckling. Det var ett medvetet beslut i linje med hur man ville bedriva sin arbetslinje.

Regeringen vill delvis ”tvinga” fram en högre låglönesektor där arbetslösa som saknar högre eller fullständig utbildning ska hålla sig. Det handlar även om en övertygelse om att allt för ”generösa” system innebär att människor väljer bort arbete för att hellre vara arbetslös. Därav konstruktionen med att premiera arbetande med lägre skatt och icke arbetande med sämre förmåner i socialförsäkringssystemen.

Allt detta skulle ju leda till att fler människor kom i arbete. Det blev ju en förhoppning som verkligen brann inne.

Länkar: Arbetet, Arbetet, dagens arena

Fler som skrivit: Ulrika Vedin, Mats Essemyr, Mats Essemyr

Hårdare krav på arbetslösa än på arbetsgivare


Regeringens utredare Anne-Marie Qvarfort konstaterar i en rapport att staten ställer hårdare krav på arbetslösa än på arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadsåtgärder.

Den sittande regeringen har, enligt min mening, fört en politik som fokuserat på att granska att invider inte ”överutnyttjar” förmåner i socialföräskringssystemen. Man har i sin debatt menat att det förekommer just ett överutnyttjande och därmed antytt att människor själva väljer om de vill vara sjuk eller arbetslös.

Samtidigt har man fört en målinriktad politik för att få mer av det som tidigare utförts av kommuner och stat ska utföras av det privata näringslivet. I det syftet har allt mer av de tjänster som Arbetsförmedlingen utfört överlämnats till privata utförare. Det har varit enkelt att få medel från den statliga myndigheten. Det har genomförts väldigt få granskningar av kvaliteten i de upphandlade tjänsterna.

Vidare genomför Arbetsförmedlingen en offensiv marknadsföring av de möjligheter som arbetsgivare har att anställa med statligt stöd. Genom en ”räknesnurra” kan arbetsgivaren få information om den mest ekonomiska stödformen. Det handlar om stora summor pengar som staten skickar över till arbetsgivare och olika anordnare. Trots det ställer regering och riksdag tydligare krav på arbetslösa än på arbetsgivare och anordnare.

Utredningen har inte räknat på vilket fusk eller vilka fel som kostar mest, arbetslösas eller arbetsgivares. Anne-Marie Qvarfort säger till Arbetet att …

Det viktiga är att analysera riskerna, sätta in åtgärder och bygga strukturer för att motverka felaktiga utbetalningar. Min poäng är att det behövs en mer samlad kontrollverksamhet. Där lämnar vi förslag på förbättringar.

Det är väl på tiden att det kommer sådant. Det verkar ha varit viktigare för regeringen att föra över mer av statliga medel till det privata näringslivet. Man verkar samtidigt ha varit beredd att ta kostnaden av att pengar inte används till avsedd verksamhet. Det har växt fram en stor marknad för privata och andra utförare att tjäna pengar på att genomföra arbetsmarknadsåtgärder. Många är de som tjänar stora pengar på det.

Huruvida denna utveckling har varit bra (eller dåligt) för de arbetslösa verkar vara en underordnad fråga.

Länkar: Arbetet, SvD, SVT

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige

Regeringsförslag sågas


Riksdagen har i all sin visdom(?) beslutat att arbetslösa ska avlämna en månatlig aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Detta har orsakat en sådan ökad arbetsmängd att den statliga myndigheten inte har den minsta möjlighet att utföra vad som ålagts dem. Det var ju meningen att de arbetslösas handläggare skulle följa upp aktivitetsrapporten tillsammans med den arbetssökande.

Men då de enskilda handläggarna har ansvar för så många arbetssökande  har inte detta fungerat i praktiken. Mikael Sjöberg, den nyligen utsedde generaldirektören för Arbetsförmedlingen valde då att förändra rutinerna. Han sade i SVT den 20 mars att …

Det är alltså korrekt att vi har medarbetare som har mer arbetsuppgifter än vad de har arbetstid.

Regeringen utreder nu möjligheten att ålägga de arbetssökande att skriva aktivitetsrapport varannan vecka. Det skulle ju kraftigt öka arbetsbördan på Arbetsförmedlingen. Det skulle förmodligen endast innebära att arbetslösa tvingas producera en rapport som ingen kommer att läsa annat än i undantagsfall.

Men då rapporterna ändå kommer att registreras elektroniskt hos myndigheten kommer de att tjäna till att pressa de arbetslösa ytterligare. Att ej lämna in en rapport riskerar att leda till disciplinära åtgärder i form av minskad ersättning. Kvaliteten i den inlämnade rapporten kommer inte att bedömas, den kommer knappast att bedömas mot den handlingsplan som ska upprättas.

Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten inte kommer att minska av det skälet att fler rapporter ska skrivas av de arbetslösa. Enligt min mening handlar det enbart om att klämma åt de arbetslösa och att hålla dem i herrans tukt och förmaning.

Länkar: Östnytt

Fler som skrivit: Martin Moberg

Ett arbetsmarknadspolitikens misslyckande


Inkomna månadsrapporter

Den nytillträdde generaldirektören för Arbetsförmedlingen, Mikael Sjöberg, har fattat sina första beslut i det nya jobbet. Han genomför vissa förenklingar för de anställda och arbetssökande. Det krävs inte längre personliga besök för att diskutera den månatligt avgivna rapporten. Ser allt bra ut med rapporten ska det skickas ett automatiskt svar. Det får ta tio dagar att upprätta en personlig handlingsplan för en nybliven arbetslös. Till det kommer ett par ytterligare förbättringar(?) för Arbetsförmedlingens handläggare.

Den borgerliga arbetsmarknadspolitiken har inneburit en kraftig detaljstyrning av Arbetsförmedlingens verksamhet. De arbetssökande pressas av hårdare krav på deras arbetssökande. De månatliga rapporterna är bara ett led i att sätta dem under ”herrans tukt och förmaning”. Det har inte funnits minsta möjlighet för handläggarna att göra något meningsfullt med dem. Med de nya rutinerna minskar värdet av dessa rapporter ytterligare.

Det är gott och väl att Mikael underlättar sina anställdas arbete. Deras jobb borde ju vara att förmedla arbeten och att stödja de arbetslösas jobbsökande. Med flera hundra arbetssökande per handläggare är ju det en alldeles omöjlig uppgift.

Ansvarig för den rådande situationen är den sittande regeringen. Ingen annan!

Länkar: SVT, Ekot, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Helle Klein

Minskad entusiasm på arbetsmarknadsdepartementet


Sedan hösten 2013 har de arbetslösa krav på sig att en gång varje månad lämna en rapport till Arbetsförmedlingen hur de ”arbetat” för att få arbete. Tidningen Arbetet rapporterar att Arbetsförmedlingen senast den 1 april ska meddela regeringen vad som skulle hända om arbetslösa skulle tvingas att avge två aktivitetsrapporter i månaden.

SVT:s Östnytt har i ett reportage kunnat konstatera att den genomförda reformen inte fungerar. Handläggarna på Arbetsförmedlingen har inte den minsta möjlighet att på ett meningsfullt sätt följa upp de lämnade rapporterna.

Denna reform ligger väl i linje med regeringens strävan att misstänkliggöra de arbetslösa och sätta större press på dem. Regeringens teori bygger på att långvarigt arbetslösa valt att förbli arbetslösa. Därför måste samhället sätta större press på dem.

Tidningen misstänker med visst fog att regeringens intresse för att genomföra en ytterligare reformering av kravet på aktivitetsrapporter är lågt. Så här i valtider, med dåliga opinionssiffror, är de säkert mycket försiktiga med att föreslå åtgärder som ytterligare skulle försämra deras chanser att vinna val.

Länkar: Arbetet, dagens arena

Regeringens reform fungerar inte 2.0


Biter ihop

SVT:s Östnytt fortsätter att rapportera om Arbetsförmedlingen. I det senaste inslaget konstateras att, i motsats till regeringens officiella ambitioner, minskar de personliga kontakterna mellan handläggare och arbetssökande.

Antalet handläggare på Arbetsförmedlingen som handhar fler än 300 arbetssökande har ökat från 101 ( 31/1 2012) till 271 (31/1 2014). Det innebär en ökning med 163 %. Det är, förstås, en orimlig situation att handläggare på Arbetsförmedlingen ska ansvara för så många arbetssökande som idag är fallet.

Arbetsförmedlaren Karin Karlsson i Norrköping ansvarar för 1.100 arbetssökande. Det gör att hon över huvud taget inte träffar de arbetssökande. Hon säger till Östnytt att …

Det är ju en viss frustration, för både mig och de sökande som har svårt att nå mig, som vill komma i kontakt med mig. Vi försöker säga att de kan vända sig till kundmottagningen, men de förväntningar man har på Arbetsförmedlingen är ändå att man ska få ha en personlig handläggare som man ska få träffa någon gång i alla fall. Och så ser det inte ut i dag.

Med denna bakgrund är det inte så svårt att förstå att Arbetsförmedlingen tillhör de myndigheter som har lägst förtroende bland allmänheten.

Det är Sveriges Riksdag som beslutar om det uppdrag som Arbetsförmedlingen har att utföra. Regeringen fastställer sedan på detaljnivå hur arbetet ska ske.

Därför har den borgerliga regeringen ansvar för den situation som uppstått på Arbetsförmedlingen.

Regeringens reform fungerar inte


Den 1 september 2013 sjösattes en av den borgerliga regeringens reformer. Alla arbetslösa skulle varje månad lämna in en aktivitetsrapport. I den skulle den arbetslöse meddela vilka åtgärder man vidtagit för att hitta en anställning. Vidare infördes ett nytt system för att beivra arbetslösas bristande handlingar.

Östnytt konstaterar i ett tydligt reportage att de möjliga goda avsikter som fanns i reformen har förfelats. Arbetsförmedlingens handläggare har inte den minsta möjlighet att följa upp de inlämnade aktivitetsrapporterna. De enskilda handläggarna har så många arbetslösa att handleda att tiden helt fysiskt inte räcker till. Håkan Karlsson, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Linköping, Åtvidaberg och Kinda, säger …

Ska vi ha ett bra besök så tar det en timme med förarbete och efterarbete. Om man har 300 sökande skulle det ta 300 timmar på en månad. Och det kan ju vem som helst räkna ut att jobbar man 160 timmar per månad så kan man inte lägga 300 timmar på att träffa alla. Så det är en ekvation som tyvärr inte… den går inte ihop.

I reportaget undrar en del handläggare över ”politikernas” bristande insikt och förståelse över Arbetsförmedlingens arbetssituation. Jag kan förstå deras undran. Men jag misstänker att regeringen bryr sig ganska litet över hur enskilda  handläggare upplever sitt arbete. Den borgerliga regeringen har valt att genomföra en arbetsmarknadspolitik byggd på misstänksamhet över arbetslösas drivkrafter.

För att stimulera människors intresse av att skaffa sig ett avlönat arbete har regeringen genomfört jobbskatteavdrag, försämrat förmåner och ökat kraven på arbetslösa. Genom att begära aktivitetsrapporter av de arbetslösa ökar man trycket på dem att acceptera vad arbete som helst. Huruvida Arbetsförmedlingens handläggare ska hinna med att använda rapporterna som ett verktyg eller icke är tämligen underordnat och knappast prioriterat.

Länkar: ÖstnyttÖstnyttÖstnytt

Fler som skrivit: Storstad

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 726 andra följare

%d bloggers like this: