Bloggarkiv

En skattereform vill de ha


TT har genomfört en enkätundersökning ”med tio tunga ekonomer”. Enkäten visade att flera av dem uttryckte önskan och behovet av en bred skattereform. Flera vill se över ränteavdraget för att motverka den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll och återinföra fastighetsskatt. Andra att man borde sänka inkomstskatten och i gengäld genomföra förändringar av ränteavdragen och införa en fastighetsskatt.

Jag kan för min del tänka mig att sänka inkomstskatten för de med de högsta inkomsterna och finansiera det med förändrade ränteavdrag och införande av en fastighetsskatt. I den konkurrensutsatta värld vi lever i kommer säkert inkomstskatterna att vara svåra att göra något med. Däremot finns behovet av stabila skatter för att finansiera nuvarande och kommande reformer av de svenska trygghetssystemen.

Politiskt är det dock inte möjligt att idag genomföra några som helst stora justeringar av det svenska skattesystemet. Särskilt eftersom förändringarna skulle behöva genomföras i en bred politisk uppgörelse. Förhoppningsvis kan ett regeringsskifte på sikt öppna upp för blocköverskridande diskussioner om skattesystemet.

Länkar: dn.se, SvD, di.se

Det femte jobbskatteavdraget har permanent försvagat budgeten


Känner sig nöjd!

Igår rapporterades att det Finanspolitiska rådet på viktiga delar kritiserar regeringens ekonomiska politik. Rådet menar att regeringen inte borde ha lagt förslag om att genomföra ett femte jobbskatteavdrag. Man menar att detta permanent har försvagat den statliga ekonomin och gjort att man inte kommer att nå, det så kallade, överskottsmålet.

Det är ju inte första gången sådan kritik lämnats. Det var väl helt enkelt som så att regeringspartierna vid diskussionerna om höstbudgeten valde att fokusera på den kommande valrörelsen. Man hoppades att ett femte jobbskatteavdrag skulle innebära ett förbättrat läge i opinionens ögon. Detta verkar ha misslyckats kapitalt. Priset får kommande regering betala när kalaset ska betalas.

Vidare kritiserar rådets ordförande John Hassler det några år gamla beslutet att ta bort fastighetsskatten. Han sade att …

Det var tokigt att man avskaffade fastighetsskatten. Det skapade stora förmögenhetsomfördelningar och högre bostadspriser. Nu vore det otänkbart att återinföra fastighetsskatten på en hög nivå. Det skulle bli för tufft för dem som har köpt fastigheter till höga priser. Men man kan inte lämna den frågan utanför en bred analys av bostadspolitiken.

Förhoppningsvis kan en valförlust för de borgerliga partierna tillsammans med att något eller ett par av dem förlorar sin riksdagsplats underlätta kommande diskussioner om skattesystemet. Kommande utmaningar för välfärdssystemet måste finansieras på något sätt. Med fortsatt offentlig finansiering måste man ju ha stabila inkomster till stat och kommun.

Länkar: dn.se, SvD, SvD, di.se, Ekot, di.se, europaportalen

 

Sänk ej arbetslösheten!


Varning för låg arbetslöshet

Aftonbladet skriver att finansminister Anders Borg har utfärdat en varning för det vådliga i att sänka arbetslösheten för snabbt. Han sade tydligen att …

Vi får fråga oss hur snabb nedgång vi tål. Får vi en häftig nedgång får vi inflation. Vi behöver en gradvis nedgång.

Med ett sådant uttalande från finansministerna måste man ju anse den borgerliga regeringens politik för väldigt lyckad. Sverige har idag synnerligen låg inflation – tidvis deflation. Arbetslösheten har inte minskat under regeringens snart åtta år vid makten. Samtidigt har vi en Riksbank som valt att genomföra en penningpolitik som håller arbetslösheten uppe.

Å andra sidan kan man ju hävda att Andes Borg försöker göra nytta av den misslyckade arbetsmarknadspolitiken. Det är ju tydligt att regeringens bedömning är att arbetslösheten kommer att hålla sig på stabilt höga nivåer under överskådlig tid. Det är väl som Karl-Petter Thorwaldsson uttrycker det …

Arbetslösheten har ökat med 100.000 sedan Anders Borg blev finansminister. Det finns inte en enda prognos som säger att problemet för svensk ekonomi är att arbetslösheten sjunker för fort. Snacka om att det är ett slag i ansiktet på de över 400.000 människor som varje dag sitter hemma och fyller i CV:n att skicka till olika arbetsgivare.

Fler som skrivit: Martin Moberg, Monica Green, Johan Westerholm

Hr. Anders Borg har talat


Finansminister

Jag har läst finansministerns, Anders Borg, debattartikel på DN Debatt. Debattartikeln snuddar endast vid de reformförslag som finns i budgeten. De är ju redan kända – presenterade ett efter ett på det sätt som blivit brukligt under den borgerliga regeringens tid vid makten.

Men det som är intressant med finansministerns text är den glidning i ord som han använder. Han talar om hur den borgerliga regeringens politik har syftat till att ”stötta jobben”. Utrycket återkommer ett par gånger i texten. Vidare pratar han om att det ska komma reformer för att stärka ”arbetskraften”.

Jag anar ett slags erkännande av att regeringens reformer inte har gett de resultat som man förespeglade väljarkåren inför valet 2006 (och 2010). Allianspartierna kom ju till makten, bland annat, på att de lyckades skapa tvivel om den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken.

Alliansen skulle minska utanförskapet – ett inte särskilt tydligt begrepp som de etablerade. Under regeringens snart åtta år vid makten har inte arbetslösheten minskat. En större andel av de arbetslösa går allt längre utan jobb. Ungdomars arbetslöshet är högre än jämförbara länders.

Anders Borg markerar vidare att man vill slå vakt om drivkrafter för arbete. Det innebär att man inte avser att reformera arbetslöshetsförsäkringen och om att sjuka och arbetslösa ska betala högre skatt än andra. Man vill gå vidare med subventioner för arbetsgivare som anställer unga. En metod som vare sig är särskilt träffsäker eller har gett särskilt gott resultat.

För övrigt återgår finansministern att tala om betydelsen om att bibehålla överskottsmålet. Jag misstänker att det är en förflyttning i retorik för att anpassa sig till Magdalena Anderssons kritik de senaste åren. Anders Borg har ju vid de senaste budgetarna pratat mer undanglidande om betydelsen av överskottsmålet. Det var ju viktigare att kunna presentera en till synes expansiv höstbudet för 2013. Alliansen ville kunna presentera en del godis i upptakten till den valrörelse som i praktiken redan startat.

Anders Borg meddelar vidare att den borgerliga regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag som en del i ett kommande alliansprogram. Vad dessa består i antytts mest. Jag antar att  förhandlingarna kring dessa pågår.

Länkar: DN Debatt, di.se, dagens arena, Ekot, di.se, SvD, di.se, SvD, Ekot, Ekot, Ekot, dn.se, dagens arena, SVT, di.se, vlt, dn.se, SvD, SvD, dagens arena, di.se, di.se, SVT, di.se, di.se, di.se, di.se, politism, dn.se, dn.se, di.se, di.se, SvD, dagens arena, di.se, Ekot, dagens arena, TCO-tidningen, Arbetet, Publikt, Lärarnas Nyheter, da.se, ka.se, Hotellrevyn, Kollega, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Alliansfritt SverigeAlliansfritt SverigeAlliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige, Martin Moberg, Ola Möller, Peter Johansson, Åsa Janlöv, Charlie Levin, Gösta Karlsson, Cecilia Beskow, Jesper Lundholm

Det krävs skattehöjningar!


Anders Borg ser framåt

Ekonomistyrningsverket konstaterar i en prognos för den ekonomiska utvecklingen fram till 2018 att staten inte kommer att klara överskottsmålet. Man har då räknat på helt oförändrade förutsättningar för statens kostnader vilket ju i praktiken är helt osannolikt. Myndigheten konstaterar att det krävs skattehöjningar och/eller minskade utgifter för att nå målet om ett överskott på 1 % av BNP.

Till det kommer att den offentliga sektorn kommer att visa ett underskott på 2,3 % av BNP i år. Man räknar med ett minskande underskott för de kommande åren fram till 2018 då ett mindre överskott kan nås. Men, som sagt, det förutsätter ju oförändrade kostnader jämfört med dagens statsbudget.

Ekonomistyrningsverket skriver att de huvudsakliga orsakerna till det försämrade ekonomiska läget är de genomförda skattesänkningarna. Det är ju litet intressant minsann. Den borgerliga regeringen har väl menat att skattesänkningarna skulle finansiera sig själva genom att människors vilja att arbeta skulle öka. Så verkar då inte ha blivit fallet.

För att nå överskott i de offentliga finanserna kommer det att krävas antingen skattehöjningar, utgiftsminskningar eller en kombination av dessa.

Genom snacket om att finansiera kommande reformer ”krona för krona” försöker den borgerliga regeringen skapa nytta av en situation som de faktiskt själva försatt Sverige i. Deras förment ansvarsfulla ekonomiska politik är genomskådad.

Länkar: SvD, Ekot, dagens arena

Ett skattesänkningsstopp


En debatt om skattesänkningsstopp

När jag skriver detta har jag sett debatten mellan Anders Borg (M) och Magdalena Andersson (S). Det är tydligt att  valrörelsen har startat. De två debattörerna är lika starka i sin argumentation om än påståenden och frågor inte gärna besvarades.

Men det var tydligt att Anders Borg var mer pressad och osäkrare i debatten. Magdalena Andersson argumenterade effektivt och utan att darra på manschetten.

Det som blev intressant var att såväl Anders Borg som Magdalena Andersson öppnade upp för höjda skatter för att kunna finansiera angelägna behov. Det är tydligt att något har hänt. När, till och med, finansministern har upptäckt att löften om skattesänkningar inte längre är den enda säkra vägen att tillförsäkra sig en valseger har något hänt bland väljarna.

Det är tydligt att Moderaterna känner vartåt vindarna blåser. Detta kan verkligen skapa en del spänningar mellan regeringspartierna. Det ska bli intressant hur allianspartierna får till sitt valmanifest. Det kanske inte blir så enkelt som de förespeglar valmanskåren.

Samtidigt ger ju detta öppningar för Socialdemokraterna att med bättre självförtroende diskutera hur man ska finansiera viktiga reformer. Skatterna är kanske inte den farliga fråga som den verkat?

Länkar: SVT, dn.se, SvD, SvD, Agenda

Fler som skrivit: Markus Mattila, Roger Jönsson, Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Kampen om verklighetsbilden


Socialdemokraterna i riksdagens finansutskott kräver att finansminister Anders Borg framträder inför utskottet för att meddela läget i statens finanser. Bakgrunden till kravet är rapporter om att regeringen eventuellt mörkat om läget om det finansiella läget.

Den politiska oppositionen vill förstås ge en bild av att sittande regering har misskött rikets finanser i sin iver att sänka skatter. Det är inget nytt för detta val.

Jag gillar inte den politik som den borgerliga regeringen har fört. Den har medverkat till att den långvariga arbetslösheten har ökat. Man har inte på ett grundläggande sätt kommit till rätta med att människor slagits ut från arbetsmarknaden. Den svenska skolan har uppenbara problem att hantera.

Det är sådant som den offentliga debatten borde handla om. Politik är i grunden en kamp om idéer och människosyn. Men det är klart att politik har ett inslag av taktik och vidtagande av tjuvnyp. Det är en konst som alla partier ägnar sig åt ibland. Det jag önskar är att detta blir en underordnad del av den valrörelse som har startat.

Riksdagens uppgift är att granska hur regeringen utför sitt arbete. De har förstås en skyldighet att ställa kritiska frågor vid behov. Om regeringen har ”glömt” att meddela omvärlden en vital förändring i nationalräkenskaperna förtjänar de ju kritik för det.

Men jag är inte så säker på att det är sådant som kan fälla regeringen.

Länkar: di.se, dn.se, di.se, Östran, dagens arena, dn.se, Arbetet, SvD

Fler som skrivit: Monica GreenMartin MobergRoger Jönsson

Ett arbetsmarknadspolitiskt misslyckande


Reformen är både dum och dyr

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) konstaterar i en rapport att reformen med rabatterade sociala avgifter synes ha gett en liten effekt.

Forskarna bedömer att omkring 6.000 – 10.000 ungdomar har fått arbete genom denna reform. Samtidigt har detta (varje år) kostat statskassan 10 miljarder kronor i uteblivna intäkter.

I bästa fall har varje arbetstillfälle kostat staten 1 miljon kronor och i det dyrare 1,6 miljoner. En intressant slutsats i rapporten är att för de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden verkar inte rabatten ha haft någon effekt alls. Däremot verkar effekten för de (relativt få) som deltagit i en kvalificerad yrkesutbildning (KY) och i högre grad är sysselsatta vara större. Men då misstänker jag att det snarare faktiskt handlar om att det är deltagandet i utbildningen som varit det avgörande för att få en anställning – inget annat.

Borgerliga företrädare fortsätter att med en dåres envishet försvara denna dyra och ineffektiva reform. De menar väl att ett borttagande av rabatten kommer att innebära nästan oändliga kostnader för ungdomars möjlighet att få arbete.

Det enda som den borgerliga regeringen gjort är att föra över stora medel från staten till sådana arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt ungdomar. McDonalds ägare dansar hela vägen fram till banken!

Länkar: dn.se, Ekot, Aftonbladet ledare, dagens arena, SvD, Politism, dn.se, Ekot, SVT, Arbetet

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Tobias Brännemo, Oscar Ernerot, Roger Mörtvik, Martin Moberg

Så sparas 15 miljarder kronor


Jag väljer bort …

Den borgerliga regeringen berättar ju glatt för den som vill lyssna på den om den expansiva budget de lagt till Riksdagen för beslut. Men allt är ju inte guld som glimmar. Det finns inslag i statsbudgeten som är åtstramande.

Dagens Industri rapporterar om det ”dolda” sparbetinget i statens budget. Det finns sådant som statsbidrag till kommunerna, ersättningar till arbetslösa och sjukskrivna som tappar i värde. Genom att höjningar av dessa ersättningar kräver aktiva beslut kan en regering och riksdag välja bort sådana beslut.

Det kallas tydligen för ”automatisk budgetförstärkning” och ska vara en uppfinning av förutvarande finansministern Göran Persson. Vilket kanske är sant. Skulle förvåna mig om det inte funnits liknande konstruktioner tidigare.

Det viktiga med detta ”dolda” sätt att spara pengar i statsbudgeten handlar ju ändå om vad man väljer bort. Den borgerliga regeringen väljer just bort att värdesäkra ersättningarna till arbetslösa och sjuka. De gör det eftersom de anser att arbetslösa och sjuka i annat fall skulle välja att vara hemma längre.

De väljer bort att värdesäkra de statsbidragen till kommuner och landsting eftersom de vill att fler åldershem, skolor etc ska drivas av privata entreprenörer.

Den borgerliga regeringens metod att spara pengar i den kommande budgeten motsvarar 15 miljarder kronor. Nästa lika mycket som ett femte jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt tillsammans.

Så har de borgerliga partierna valt att göra sina besparingar.

Fler som skrivit: Monica Green

Anders Borgs piruetter


I en intervju meddelar Anders Borg sin inställning till riskkapitalister inom skolvärlden. Han säger att …

Man skall ha långsiktighet, man skall ha kompetens. Jag tycker väl också att man skall betala sina skatter. Då får man se om riskkapitalbolagen kan uppfylla det.

Men som vi nu bedömer så kan man ju ifrågasätta om dom klarar dom här lämplighetskriterierna.

Det är, som Ibrahim Baylan kommenterar det, en tydlig omsvängning i ministerns tidigare hållning i frågan. Socialdemokraterna föreslog i de samtal som fördes mellan regeringen och de röd-gröna partierna en tioårsgräns som definition av långsiktigt ägande. Förslaget fick, bland regeringspartierna, endast stöd av Folkpartiet.

Dock finns det en blocköverskridande överenskommelse om att endast långsiktiga ägare ska släppas in som ägare i skolan. Men det finns ingen definition av begreppet ”långsiktigt”. Förslaget är ute på remiss. Förhoppningsvis kan ett framtida lagförslag efter remissbehandlingen innehålla en tydligare förklaring av vad långsiktigt ägande ska anses betyda.

Länkar: SVT, SvD, SVT, Ekot, di.se, dn.se

Fler som skrivit: Martin Moberg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 745 andra följare

%d bloggers like this: