En lön som långt ifrån räcker till att täcka grundläggande behov

Dagens arena skrev för några dagar sedan om en rapport, som Swedwatch har släppt, om Bangladesh. Det framkommer i rapporten att de kvinnliga textilarbetare som arbetar i de många fabriker som tillverkar kläder åt västvärlden lever under ganska hemska förhållanden. Man rapporterar om att brott sker mot deras mänskliga rättigheter sker. Swedwatch menar att de svenska företag som beställer kläder i Bangladesh borde kunna göra mycket mer för att förbättra förhållandena för de som arbetar i produktionen. Man anser vidare att företagen har en dålig insikt i hur förhållandena är för de arbetande. Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch, säger, bland annat, att …

De svenska företagen är skyldiga att undersöka om deras verksamhet kan påverka textilarbetarnas mänskliga rättigheter negativt. Om det är så bör de redovisa det och göra något åt det.

Det är knappast något orimligt krav att ställa. Men för att det ska bli intressant för de svenska (och andra) företagen behövs det att vi som konsumenter ställer andra krav och frågor. Om konsumenterna ställer vissa grundläggande krav på hur våra kläder produceras borde mycket kunna ske. Jag utgår ifrån att de flesta svenskar inte accepterar att kläderna tillverkas under sådana villkor vi själva inte skulle gå med på.

Andra som skrivit: Rosemari Södergren

Det finns något ruttet i äpplet

Jag tillhör en i skaran som har övergett Microsoft och Windows till förmån för Apple, dess produkter och operativsystem. Jag skriver detta med min MacBook, jag använder allt mer min Ipad av första generationen, har en Iphone 3G i jobbet och en Iphone 4 privat. Jag har, om inte blivit frälst, dock konstaterat att mina produkter med Apples operativsystem både har varit mer stabila över tid och lättare att lära sig än Windows.

Jag är fackligt aktiv och försöker därför att hålla hyfsat rent samvete när jag handlar de varor jag eftersträvar eller på annat sätt behöver i mitt liv. Jag blev därför litet illa till sans när jag läste om att det finns stora arbetsmiljöproblem i vissa av de fabriker som tillverkar för Apple. Jag har ju tidigare läst om de händelser i Kina där ett stort antal arbetare tog livet av sig på grund av arbetssituationen. I DN-artikeln läser jag att Apple själva tagit initiativ till att låta The Fair Labor Association, FLA, att inspektera fabriker ägda av tre av företagets största underleverantörer. Tydligen har Aurent van Heerden, verkställande direktör på FLA sagt  till nyhetsbyrån Bloomberg att …:

Vi har upptäckt mängder av problem.

FLA kommer att presentera en rapport de kommande veckorna.

Jag hoppas att Apple menar allvar med detta. Jag vet ju att deras produkter inte tillhör de billigaste på marknaden. Priset indikerar ju i deras fall att produkterna har en högre kvalitet än konkurrenterna. Det innebär ju också att man borde ha sådana marginaler på sina produkter att man kräva av sina underleverantörer att de tillverkas under värdiga och ansvarsfulla förhållanden.

Det känns som om jag behöver ha litet kolla på detta.

Länkar: di.se, SvD, dn.se, dn.se

Åtgärda svältlönerna för textilarbetare

Det har hållits en folktribunal i Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Under sammankomsten vittnade arbetare om förhållandena i de fabriker som tillverkar textilier åt oss. De vittnade om massvimningar, levnadsförhållanden i slumområden, undernäring, ekonomiska skulder, systematisk användning av korttidskontrakt och avskedanden. Vidare framkom det under tribunalen att kambodjanska textilarbetare förlorat 14 % i reella löner de senaste 12 åren.

Domarna fastslog efter att ha lyssnat till tribunalens vittnen att internationella aktörer omedelbart måste börja åtgärda svältlönerna för textilarbetare. ”Domen” har ju inget större värde än det som kan skapas genom den uppmärksamhet som tribunalen kan få. Det är upp till oss som konsumenter i västvärlden att ställa frågor till de butiker vi  handlar våra kläder i. Endast genom att vi är beredda att betala litet mer och genom att kräva värdiga arbetsförhållanden kommer det att bli någon förbättring.

Länkar: dn.se, Rapport, di.se, hd.se, fairtradecenter.se, SvD

Jultomtens verkstad ligger inte i Kina

De flesta av oss har väl sett filmen om Jultomtens verkstad som visas på TV varje julaftons eftermiddag. Det är en rolig liten film där nissarna med glatt humör producerar de leksaker som världens barn önskar sig. I slutet av filmen lyfter Jultomten med en säck full med klappar att dela ut.

I den verkliga världen tillverkas en stor andel av de leksaker som paketeras och ges till våra barn i fabriker i Kina. Students & Scolars against Corporate Misbehavour, Sacom, är en organisation med bas i Hongkong som undersöker kinesiska arbetares villkor. De har konstaterat att kinesiska arbetare får arbeta väldigt många timmar övertid, att de arbetar under ohygieniska förhållanden och utan anställningskontrakt. Yi Yi Cheng, som arbetar för Sacom, säger att …

Överträdelserna av de arbetsrättsliga lagarna är fortfarande väldigt allvarliga.

Detta kan vara något att fundera över när vi jagar runt efter billiga leksaker att lämna till barn och barnbarn på julafton.

Deras låga löner ger oss billiga kläder

I Bangladesh finns det omkring 3 500 textilfabriker med cirka 4 miljoner anställda, de flesta unga kvinnor under 25 år. Denna sektor svarade för 78 procent av Bangladeshs export förra året. Väldigt många av de anställda har inga fackliga rättigheter och tjänar endast enligt landets minimilön om 3.000 taka (ca 300 kr) per månad. Denna lön höjdes förra sommaren från motsvarande 160 kr/månad till den lön som nu gäller. Det var den första höjningen av minimilönen på fyra år. Tazma Akter som leder en av Bangladeshs fackliga organisationer för klädarbetare säger …

De internationella kedjorna ökar sina vinster genom att lägga produktionen i Bangladesh. Här jobbar flera miljoner människor för en lön som det inte går att äta sig mätt på. I dagens läge finns ingen rättvisa.

Hon säger i artikeln att de behöver hjälp med påtryckningar – resten (det fackliga arbetet) klarar de själva. Vi kan som konsumenter i Sverige trycka på de svenska klädföretagen att handla upp sina kläder från företag som respekterar fackliga och andra rättigheter. Vårt sätt att handla och agera får skillnad för hur de svenska företagen agerar. Det får framför allt skillnad för de som tillverkar de kläder vi tar på oss.

Industribloggare: Leine Johansson, Eli Abadji, Eli Abadji

En lön som täcker de grundläggande behov en familj har

Rena kläder och Fair Trade center har presenterat en rapport som visar att anställda i företag som tillverkar kläder åt nio svenska modeföretag har löner som ligger under ”levnadslön”. Rapporten visar även att även om företagen har antagit uppförandekoder som ställer krav på deras leverantörer är man dålig på att kontrollera om kraven efterlevs. Hans Palmqvist på IF Metalls fackligpolitiska enhet säger …

Det räcker inte att företag har uppförandekoder som kräver lagstadgad minimilön utan de måste bli bättre på att kräva att arbetarna ska ha en lön som det går att leva av.

Enligt rapporten är de svenska företagen sämre än, bland andra, sina brittiska konkurrenter på att kräva levnadslön. Jag antar att det blir upp till oss som konsumenter och som fackligt aktiva att kräva högre krav på hur de kläder vi köper tillverkar.

Länkar: LO-tidningen, dn.se, Rapport

Schyssta bär i höst?

De senaste höstarna har man i de svenska tidningarna och TV fått sig till dels berättelser av till Sverige på falska förespeglingar hitlurade bärplockare. De har trott att de skulle tjäna stora pengar men har i stället drabbats av skulder. Förra året fick ca 4.400 personer arbetstillstånd för att plocka bär i de svenska skogarna. I år har ca 2.500 personer fått arbetstillstånd.

Ansvarig myndighet tror att det är de skärpta reglerna som gjort att mindre seriösa företag avstått från att ta hit människor i år. De skärpta reglerna innebär bland annat att utländska bolag, som anställer bärplockare, ska ha en filial registrerad i Sverige. Filialen ska ansvara för att anställningsvillkor följs. Arbetsgivaren måste också garantera en minimilön till bärplockarna även om tillgången på bär är dålig.

Alejandro Firpo, Migrationsverket, säger att informationen ska vara korrekt och gedigen innan man beviljar arbetstillstånd:

2 500 personer har fått tillstånd, de har uppfyllt alla dessa villkor som krävs. Vi har pratat med en del av dem som kommit hit och de känner en viss trygghet i att de får lön. Det måste vara det minsta man kan kräva av ett företag.

Jag hoppas verkligen slippa läsa samma typer av artiklar som föregående höst. Och jag hoppas framför allt att de människor som kommer hit verkligen behandlas på ett korrekt sätt. Dessutom blir branschen sundare om företagen kan konkurrera med varandra under schyssta och lika förutsättningar.

Länkar: SvD, dn.se, Rapport

Industribloggare: Kaj skriver om Josefin Brink, Kaj resonerar om grafitti som konst eller vandalism

Under sulan på Converse

Jag uppmärksammades under kvällen på en artikel i Aftonbladet. Den handlar om hur arbetare behandlas på ett par av de fabriker som tillverkar Converse-produkter. Det är nyhetsbyrån AP som intervjuat arbetare och tidigare arbetare på ett par av de fabriker som tillverkar den populära skon.

Nike, som äger varumärket, har släppt en intern rapport till AP som visar att två tredjedelar av de 168 fabriker som tillverkar Converse inte lever upp till Nikes interna regler. Trots detta säger sig Nike inte kunna göra något åt situationen. De menar att eftersom så många av kontrakten skrevs innan Nike köpte Converse kan de inte genomföra inspektioner av fabrikerna eller kräva att de inför Nikes interna uppförandekod.

Men jag misstänker att skulle försäljningen av skorna kraftigt börja minska skulle man säkert inte tveka att agera. Det är väl det vapen vi konsumenter äger gentemot dessa varumärkesägande koncerner.

Vi kan välja att avstå från att köpa Converse!

De billiga jordgubbarnas baksida

Inför midsommar har priset på jordgubbar sjunkit. Dessa säljs ofta av ungdomar utmed vägar och utanför större varuhus. Ekot berättar att många ungdomar har ring till LO:s hjälptelefon (020-56 00 56) för sommarjobbare. Ungdomarna berättar om sådant som låga löner, långa arbetsdagar och brist på raster etc. Sandra Viktor, ungdomssekreterare på LO, berättar att:

Arbetsmiljöproblemet är att man oftast står själv. Det är oftast minderåriga vi pratar om, mellan 16 och 18 år. Det handlar oftast om långa arbetsdagar utan raster och pauser och med en stor risk för både rån och hot.

ICA har valt att inte ha några synpunkter på de försäljare som finns utanför deras butiker. Coop, däremot, har beslutat att ställa krav på försäljarna. I de avtal som tecknas med företagen framgå att företagen måste ha kollektivavtal eller avtal som ger liknande förmåner. Magnus Nelin, presschef på Coop, säger dock att:

Vi kan garantera att vi har det som ett krav på allting. Men vi vet ju också att det är svårt att kontrollera att detta följs på alla sju hundra Coop-butiker som finns i Sverige. Vi gör vad vi kan, men vi kan inte garantera att det är på varje plats.

Detta kan vara värt att tänka på nästa gång du tänker köpa jordgubbar.

Länkar: Ekot

Industribloggare: Ann-Sofie Wågström

Eskilstuna – en Fairtrade City

Jag läser ikväll till min glädje att Eskilstuna kommun föreslås avsätta 300.000 kronor för att gå vidare i en process för att diplomers som en Fairtrade City. Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande, säger att:

Det är jätteviktigt att Eskilstunaborna ska känna sig trygga i hur deras pengar jobbar. Fairtrade är ett kvitto på att det inte förekommit barnhandel och att arbetare får organisera sig fackligt.

Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Fairtrade City leds av en styrgrupp vars främsta uppgift är att sprida information om etisk konsumtion till kommunens invånare. Fairtrade City innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. (Källa)

Beslutet var nu inte enhälligt. Den borgerliga oppositionen valde att inte stödja detta förslag. De motsätter sig att kommunen ingår avtal som syftar till att främja ett specifikt företag. Niklas Frykman, FP:s gruppledare, säger:

Fairtrade har en lång historia som grundar sig i motstånd mot frihandel och marknadsekonomi.

Den gode Niklas får det att låta som om rättvis handel, fackliga och andra rättigheter vore något som står i strid för frihandel och marknadsekonomi. Jag har inget emot att anställda engagerar sig fackligt, kooperativt eller hur de vill för att förbättra sina villkor. Jag tycker att det vore bra för Eskilstuna kommun att bli en Fairtrade City!

Länk: Eskilstuna-Kuriren

Andra som skrivit om detta: Röda Berget