Hwad vilja Ulf Kristersson?

I slutet av förra veckan blev det bekant att huvudsekreteraren i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, Irene Wennemo, begärt att få frånträda uppdraget. Irenes hemställan beviljades nådigt av socialförsäkringsministern.

Bakgrunden handlar om att Irene Wennemo hade bekantgjort att hon kandiderar till posten som ordförande för det socialdemokratiska kvinnoförbundet. Den borgerliga regeringen markerade att man inte önskade en så tydligt partipolitiskt engagerad person som huvudsekreterare. Därmed blev Irenes position omöjlig.

I en ledare i Aftonbladet går Karin Pettersson till storms för det sätt på vilket regeringen avpoletterade Irene Wennemo. Karin spekulerar även i det bakomliggande syftet för regeringens handlande i denna fråga.

Karin menar helt enkelt att Moderaterna inte vill ha en diskussion om a-kassan i den kommande valrörelsen. En anledning till det är att Irene Wennemo ställt sig positiv till det utkast till en arbetslöshetsförsäkring som TCO lagt fram.

Jag kan ju inte veta vilka motiv som Ulf Kristersson hade för att verka för att Irene Wennemo skulle lämna sitt uppdrag. Men visst har Karin Pettersson en poäng i det hon skriver i Aftonbladet. Irene Wennemo plockades med öppna ögon från LO. LO kan säkert anklagas för mycket men man har verkligen inte hemlighållit sin nära koppling till det socialdemokratiska partiet.

Att då hävda att ett eventuellt ordförandeskap i det socialdemokratiska kvinnoförbundet skulle innebära ett problem känns märkligt. Det går inte att undvika att misstänka att Irene Wennemo drev utredningen i en riktning som Moderaterna inte önskade. Nu hittade man en anledning för att avsätta den drivande huvudsekreteraren. Jag delar den uppfattning som Karin uttrycker när hon skriver att …

Vad det handlar om är ett missbruk av regerings­makten i syfte att kontrollera det offentliga samtal­et. Moderaterna vet att de ­förlorar på en diskussion där människors trygghet och sociala skyddsnät står i centrum, alltså vill man inte att socialförsäkringsutredningen ska föra upp de frågorna på dagordningen.

Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, dn.se, Ekot, SvD, SVT, Arbetet

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Johan Westerholm, Peter Johansson

Det politiska systemet måste trycka på stoppknappen

I ett debattinlägg kritiserar Kjell Rautio (LO) och Claes Jansson (LO-TCO Rättskydd) Försäkringskassans nya arbetsförmågeverktyg för att pröva en individs rätt till sjukpenning. Myndigheten inför med detta verktyg ett nytt begrepp, ”medicinska förutsättningar för arbete”.

Kjell och Claes menar att Försäkringskassan genom sitt nya verktyg kringgår det beslut som en majoritet av riksdagens ledamöter fattade i juni och december 2011. Riksdagen uppmanade regeringen att återinföra den tidigare arbetsförmågeprövningen mot ett ”normalt förekommande arbete” och därmed också avskaffa prövningen mot en fiktiv arbetsmarknad.

I den utfrågning som genomfördes i Riksdagen i torsdags (23/5) framfördes från flera håll kritik emot Försäkringskassans verktyg. Malin Josephson (Inspektionen för socialförsäkring) kritiserade Försäkringskassan eftersom …

Det finns dels en stor risk att den enskildes rättssäkerhet försämras med en sådan här yrkeslista. Dels en risk att personer som har arbetsförmåga inom ett visst område inte identifieras.

Tomas Eneroth (S), vice ordförande i Socialförsäkringsutskottet, var tveksam till den metod som Försäkringskassan nu avser att använda. Han menar att metoden inte uppfyller Riksdagens uppfattning i frågan:

Det gör det absolut inte. Riksdagen talar om normalt förekommande arbete. Vi har till och med citerat en dom ur Högsta Förvaltningsdomstolen för att tydligt visa hur vi vill att bedömningen ska ske. Då blir det bekymmersamt om myndighetens prövning inte i tillgodoser detta

Försäkringskassan menar att verktyget kommer innebära en mer rättssäker bedömning och att individen kommer att ges en större möjlighet att vara delaktig i beslutet.

Det kommer väl att visa sig hur denna fråga utveckla sig. Den borgerliga regeringen har ju dock tydligt visat att den inte ser några problem med en stramare lagstiftning och tillämpning av sjukförsäkringen. Men som Kjell och Claes avslutar sitt inlägg …

… En rehabiliteringskedja utan rehabilitering ger ingen positiv effekt på folkhälsan.

Länkar: dagens arena, dagens arena, dagens arena

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Kjell Rautio

Är sjukförsäkringen kontraproduktiv?

Inget onödigt pjoffsande med sjukskrivna!

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson är bekymrad över att sjukdomar med psykiska diagnoser ökar bland kollektivet sjukskrivna.

Fyra av tio sjukskrivna har en sjukdom grundad i en psykisk diagnos. Tydligen är det ingen annan sjukdomsgrupp som ökar på samma sätt. Denna utvecklingen oroar regeringen. Den överväger därför att ändra reglerna i sjukförsäkringen.

Jag kan förstå bakgrunden till denna oro, den känns faktiskt befogad. Det är bra att man undersöker bakgrunden till varför denna typ av diagnoser ökar. Jag tycker dock att det utredningsuppdrag som Inspektionen för socialförsäkring fått är alldeles för begränsat. Man borde ju också granska om det finns faktorer i arbetslivet som bidrar till att psykisk ohälsa ökar bland de arbetande.

Så långt har jag inget emot att regeringen agerar. Men när statsrådet börjar ge goda råd om vad de sjukskrivna behöver börjar det gå snett. Han menar att …

I den bästa av världar ska den som söker hjälp för sin psykiska ohälsa få hjälp och i hjälpen skulle det kunna ingå att vara kvar på arbetet, inte att gå hem och vara sysslolös i tre månader innan man försöker komma tillbaka till arbetet. Jag önskar att de som blir ordinerade sjukskrivning också i hög grad ordineras att det i sjukskrivningen ingår att de ska vara på arbetet kanske ett par timmar i veckan.

Sedan kan man förstås fundera över vad Ulf Kristersson menar med uttalandet att ”I den bästa av världar ska den som söker hjälp för sin psykiska ohälsa få hjälp …” Ska vi tolka det som ett erkännande av den borgerliga regeringen att rehabkedjan inte fungerar som det förment ska göra. Är det ett medgivande av att det inte finns någon relevant rehabilitering för de långvarigt sjukskrivna?

Det är uppenbart att den borgerliga regeringen är ute efter att ytterligare strama åt sjukskrivningsreglerna för de med psykiska sjukdomar. De ska snabbare fasas ut från sjukförsäkringen och från sina befintliga arbetsplatser.

Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, dn.se, SVT, Ekot, dn.se, dagens arena, dagens arena, dn.se, dagens arena, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Jusektidningen, Publikt, Vårdfokus, ka.se, Kollega

Andra som skrivit: Titti Fränkel, Mikael Dubois, Ann-Sofie Wågström, Martin Moberg, Markus Mattila, Martin Moberg, Ola Möller

Vanliga löntagare omfattas inte längre av a-kassans trygghet

Eva Nordmark

TCO:s ordförande Eva Nordmark argumenterar i ett debattinlägg i SvD Brännpunkt för att Socialdemokraterna och Moderaterna borde kunna enas om en kompromiss kring arbetslöshetsförsäkringen.

TCO vill ju att att taket för den ersättning man kan erhållas om arbetslös ska höjas. Idag är det knappt en av tio arbetslösa som i verkligheten får en ersättning som motsvarar 80 % av tidigare inkomst. TCO har dessutom räknat fram att det snart endast handlar om en av tjugo. Eva säger att …

… Försäkringen har därmed reducerats till en ren grundtrygghet för de absolut lägst avlönade. Vanliga löntagare omfattas inte längre av a-kassans trygghet. Om a-kassan skall räddas som försäkring finns inga argument att avvakta med att höja taket.

Den borgerliga regeringen har medvetet genomfört de förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen som gjort att allt fler arbetslösa inte kvalificerar sig för ersättning. TCO hoppas trots det att det finns utrymme för kompromissvilja mellan socialdemokraterna och moderaterna för att reformera försäkringen innan valet. (S) är ju numera tydligt med att vilja höja taket så att fler får en ersättning som arbetslös som motsvarar 80 % av tidigare inkomst. Jag tror vidare att (S) är beredda att diskutera andra förändringar i försäkringen för att göra den bättre anpassad för dagens arbetsliv.

Även om jag sympatiserar med TCO:s förhoppning känns den väl optimistisk. TCO har lyckats med att presentera ett förslag till arbetslöshetsförsäkring som tagits väl emot av parterna i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det största regeringspartiet har dock bundit upp sig hårt i uppfattningen om det fördärvliga med en höjd ersättning till arbetslösa. De menar att de på fullt allvar kan räkna fram hur många fler som skulle vara arbetslösa med högre ersättning.

Det är möjligt att Moderaterna inför risken att frågan blir till en valvinnare för den röd-gröna oppositionen blir mer intresserade av att göra upp kring frågan innan valet. Det skulle i så fall innebära en ordentlig prestigeförlust för finansministern.

Andra som skrivit: Martin Moberg, Ola Möller

Besluten måste tas på rättsäker grund

Försäkringskassan har av Justitieombudsmannen fått kritik för ett internt arbetssätt. Under arbetet med att förbereda beslut om sjukpenning och sjukersättning har man har en ordning där Försäkringskassans handläggare diskuterar fall med försäkringsmedicinska rådgivare. Dessa möten sker utan krav på att protokollföras.

En person som får avslag på sin ansökan får därmed ingen möjlighet att bemöta på vilka grunder den avslagits. Det är förstås ett rent otillständigt arbetssätt. JO:s yttrande är några månader gammalt. Försäkringskassan har dock ännu inte ändrat detta arbetssätt. De menar att de i grunden inte genomför några fel i processen fram till beslut. Myndigheten ser, trots sin åsikt, över hur de arbetar.

Tomas Eneroth (S) och Gunvor G Ericson (MP) framför i Ekot kritik över Försäkringskassan. Tomas säger att …

JO påpekat allvarliga brister i Försäkringskassans handläggning, det är klart att det måste korrigeras. Det är ju illa nog att vi har en dålig sjukförsäkring, men det är ju än värre om vi har en handläggning hos Försäkringskassan som åsidosätter rättsäkerheten.

De bägge slår väl upp öppna dörrar i frågan (de besvarar ju endast frågor ställda av journalisten). Men det är ju ändå bra att de tydliggör sin åsikt i frågan. Det borde väl ändå innebära att den ansvarige ministern behöver tydliggöra sin åsikt.

Om rättsosäkra myndighetsbeslut

Rättssäkerheten är satt ur spel.

För ett par månader sedan kritiserade Justitieombudsmannen (JO) ett arbetsförfarande inom Försäkringskassan. I syfte att snabba på processen inför beslut om sjukersättning (sjukpension) samlar man försäkringsmedicinska rådgivare och handläggare i samma rum. De diskuterar där inkomna ansökningar om sjukersättning.

Detta förfarande anmäldes av Ulf Björk på IF Metall Södra Västerbotten eftersom förfarandet inte protokollförs. Ulf skriver i sin anmälan till JO, bland annat, att …

Att möten inte protokollförs gör det svårare att överklaga ett beslut. Den försäkrade är därmed chanslös när han ska försöka överklaga ett beslut till domstol.

Sveriges Television konstaterar dock i ett aktuellt inslag att Försäkringskassan ännu inte har tagit till sig av JO:s kritik. Den anser snarare att det egentligen finns några som helst problem med det egna arbetssättet. Eva Nordqvist, rättschef på Försäkringskassan, säger att …

Vi anser inte att det här är rättsosäkert och att vi bryter mot lagen. Däremot kan vi förbättra vår kvalité och där tar vi till oss de synpunkter som kommer vid olika granskningar, som JO:s.

Det är verkligen ganska otillständigt att myndigheten så lättvindigt avfärdar JO:s kritik kring Försäkringskassans användande av gruppkonsultationer. Det verkar som om man hellre skyndar på beslutsprocessen och är beredd att ge avkall på rättssäkerheten.

Länkar: SVT, dn.se

Andra som skrivit: Åsa Forsell, Kjell Rautio

Kaotiskt för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

Antalet sjuka som behövde socialbidrag tredubblades

Den borgerliga riksdagsmajoriteten beslutade 2008 om förändringar av sjukförsäkringen. En del i förändringen var att man begränsade antalet dagar som en sjukskriven kunde uppbära sjukpenning. Under 2010 nådde de första av de långvarigt sjukskrivna fram till sjukpenninggränsen.

Inspektionen för socialförsäkringen har producerat en rapport som granskar hur det gått för de 41.000 personer som utförsäkrades ur sjukförsäkringen 2010. Rapportförfattarna konstaterar att för de flesta hade inte inkomsten förändrats ett år efter sjukskrivningen. Rapporten visar vidare att för en av tio hade inkomsten minskat. Ola Leijon, projektledare för undersökningen, säger att …

Det stärker bilden av de utförsäkrade som en grupp som står långt från arbetsmarknaden. De som hade sjukpenning då de nådde den bortre tidsgränsen hade i snitt fått sjukpenning i fyra år sedan 2003, och de som kom från en tidsbegränsad sjukersättning hade haft ersättning från sjukförsäkringen i fem år sedan 2003.

För de återstående tre av tio ökade arbetsinkomsterna. Framför allt gäller detta för de personer som var sjukskrivna till 25 %. Man tror att de flesta av denna grupp återgick till heltidsarbete. Man vet inte om sjukpenninggränsen hade något som helst att göra med det.

Undersökningen visar också att antalet personer som var beroende av försörjningsstöd ökade. Socialförsäkringsministern menar dock att detta är en försumbar ökning om man ser till det totala antalet människor som lever på försörjningsstöd. I någon mening har han ju rätt i det. SKL har dock upptäckt att ett stort antal av de personer som lever på försörjningsstöd har läkarintyg. Det innebär att 2 miljarder betalas ut till sjuka.

Hur än den borgerliga regeringen vrider och vänder på frågan så har staten fört över en stor del av kostnaden för sjukskrivna till kommunerna.

Länkar: dn.se, Arbetet, Ekot, SVT, dagens arena, Ekot, etc, Ekot, TCO-tidningen, Publikt, Tidningen Vision

Andra som skrivit: Martin Moberg, Carola Andersson, Leine Johansson, Kjell Rautio, Kjell Rautio

Även moderater är missnöjda

Det verkar som om allt fler personer har blivit missnöjda med socialförsäkringssystemet. Enligt SOM-institutets aktuella rapport ökar missnöjet även bland moderata sympatisörer. Maria Oskarson, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet, säger att …

Mellan 2004 och 2008 var det ett övervägande mönster att folk blev mer nöjda. Men mellan 2008 och 2012 har missnöjet ökat markant.

Maria säger vidare att man märker en allt större politisering av frågan. Människor som anser sig stå till vänster på den politiska skalan har varit missnöjda med socialförsäkringarna. Det är i sig en nyhet. Jag kan misstänka att detta har att göra med de förändringar som den borgerliga regeringen har genomfört. Men, jämfört med resultaten 2008, så ökar missnöjet även bland sympatisörer till moderaterna. Maria säger till SVT att …

2008 var det mer balans mellan andelen nöjda och missnöjda men nu ser vi även bland moderata sympatisörer betydligt fler missnöjda än nöjda med socialförsäkringarna.

…

Vi har haft väldigt stora policyförändringar i alla tre systemen och det är väl kanske inte entydigt så att det har funnits stöd hos svenska folket eller ens bland moderata sympatisörer.

Det är uppenbart att de borgerliga partierna med sin retorik lyckades fånga upp ett allmänt missnöje med socialförsäkringssystemen. Man lyckades vinna majoritet för sina tankar att finansiera skattesänkningar genom, bland annat, hårdare villkor i försäkringssystemen. Med den allt mer kritiska bevakningen och rapporteringen kring det svenska välfärdssystemet verkar opinionen nu svänga.

Väljarna har upptäckt att allt mer av den borgerliga regeringspolitiken skändligen har misslyckats. De enda kort de har kvar att spela ut är ett femte jobbskatteavdrag och mantrat om ordning och reda i de offentliga finanserna. Frågan är om dessa frågor räcker för att vinna valet 2014.

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Peter Högberg, Martin Moberg, Ola Möller, Kjell Rautio

Unga arbetslösa har betalat priset

I syfte att hävda ”arbetslinjen” reformerade den borgerliga regering som tillträdde efter de allmänna valen 2006 arbetsmarknadspolitiken. Politiken byggde på två delar – piskan och moroten. Regeringen började med att förändra arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna innebar att det blev svårare att kvalificera sig för ersättning samt fördyringar av avgiften för stora grupper av a-kassemedlemmar. För det andra genomfördes fyra jobbskatteavdrag för att stimulera de arbetande att arbeta mer.

Denna politik har inneburit att allt fler av de ofrivilligt arbetslösa inte längre erhåller ersättning ur arbetslöshetsförsäkringen. Allt fler långvarigt arbetslösa har blivit utförsäkrade. Allt fler, framför allt ungdomar, lyckas över huvudtaget inte kvalificera sig för ersättning. En aktuell rapport från LO visar att antalet arbetslösa unga som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har sjunkit med 76 % sedan 2006. Detta har skett trots att arbetslösheten har ökat. Thomas Carlén, LO-ekonom, säger att …

Vi ser att unga drabbats särskilt hårt av regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen. Bortagandet av studerandevillkoret gjorde att många unga tappade förankringen till arbetslöshetsförsärkingen. Eftersom unga också har en svagare förankring på arbetsmarknaden och till större del jobbar med tidsbegränsade anställningar och på deltid, har de också drabbats hårdare av de stramare reglerna för att kvalificera sig till ersättning.

Andelen unga arbetslösa som får ersättning från en  a-kassa i dag är cirka tio %. Det verkar onekligen som om de unga arbetslösa i hög grad fått betala priset för att andra ska få sin skatt sänkt.

Länkar: Arbetet, SVT, dagens arena, TCO-tidningen, Fastighetsfolket, ka.se, Tidningen Vision, dagens arena

Andra som skrivit: Leine Johansson, Martin Moberg

LO är beredd att avskaffa den andra sjuklöneveckan

Vi har helt enkelt inte råd att avstå från att ta till vara på alla människors inneboende potential.

I måndags skrev tre företrädare för LO på DI Debatt. De meddelar i sitt inlägg att de är beredda att stödja ett avskaffande av den andra sjuklöneveckan. De säger att den borgerliga regeringen genom regelförändringar lagt allt ansvar på den enskilde försäkrade att se till sina rättigheter. De är dock beredda att tillstyrka en reform av sjuklönelagen under vissa förutsättningar. De säger att …

Riksdagen bör därför signalera att den kan tänka sig att slopa den andra sjuklöneveckan i utbyte mot att det upprättas ett rehabiliterings- och ­omställningsavtal som ger dem som drabbas av ohälsa ett väl utbyggt stöd att ställa om, ungefär på samma sätt som det stöd som i dag erbjuds dem som sägs upp på grund av arbetsbrist.

Detta stöd bör även ­gälla åtgärder på arbetsplatsen, som anpassning av arbete, arbetstid och arbetsorganisation. Men det kan också handla om olika utbildnings­insatser som rustar den enskilde på vägen tillbaka till arbetsplatsen och även, när alla andra rimliga utvägar är prövade, ­vidare till en ny anställning.

Jag delar LO:s inriktning i detta. Det behövs åtgärder för att möjliggöra för fler långvarigt sjukskrivna att återkomma till arbetsmarknaden snabbare än vad som är fallet idag. Arbetsgivarna har en viktig funktion i att stödja denna process även om en återgång till arbete innebär att man lämnar sin aktuella anställning. Därför gillar jag den idén med ett avtal där dessa insatser finansieras på ett solidariskt vis.