Utstationeringsdirektivet en oslipad diamant

Europaportalen rapporterar idag om att kommissionen (EU) idag presenterat två förslag som, enligt EU:s sysselsättningskommissionär László Andor, ska stärka skyddet för europeiska löntagare. De svenska arbetsmarknadsparterna, Svenskt Närlingsliv och LO, är dock överens om (fast i olika delar) att förslaget inte levererar vad det lovar. Sådant som arbetsgivarna kan acceptera kan inte LO göra – det blir litet ying och yang över det hela.

LO accepterar förändringarna av utstationeringsdirektivet eftersom den innebär ett bättre skydd för arbetstagarna. László Andor, säger att …

Undersökningar visar att minimikraven för utstationerade arbetare inte respekteras och att det kan handla om att arbetarna inte får den lön de har rätt till.

Claes-Mikael Jonsson som är jurist för LO säger …

Utstationeringsdirektivet är en oslipad diamant. Förslaget innebär att fack och myndigheter får redskap för att hantera de orättvisor som ibland uppstår vid utstationering.

Förslaget innebär att huvudentreprenören blir ansvarig för lönen i det fall en underentreprenör inte fullgör sina skyldigheter gentemot sina anställda. Detta anser förstås arbetsgivarna vara en högst förgriplig åtgärd. Lars Gellner, Svenskt Näringsliv, menar …

Seriösa företag åläggs ett ansvar för vad försumliga underentreprenörer gör, något som företagen inte kan påverka.

I vissa branscher, förmodligen tydligast inom byggsektorn, är det vanligt med långa kedjor av underentreprenörer. Långt ner i den kedjan dväljes ibland mindre seriösa företag som inte alltid betalar lön eller inte alltid vit lön. Detta system har ju syftat till att sänka kostnaderna för den totala entreprenaden. Därför har man förmodligen accepterat ett visst mått av, ska vi säga, fusk långt bak. Är det bara tillräckligt långt bort från huvudentreprenören så att den slipper få allt för mycket skit på sig har detta fungerat. Med ett system där huvudentreprenören tvingas att vara mer nogräknad när man anlitar underentreprenören borde man kunna få bort en del mer ljusskygga företag.

När det gäller den andra delen av förslaget (Monti II) så verkar arbetsgivarna mest rycka på axlarna åt det. LO, däremot, frammanar en oklarhet om dess konsekvenser. Claes-Mikael Jonsson menar …

Förslaget är ett direkt ingrepp och begränsning av de grundläggande fackliga rättigheterna. Kommissionens förslag skapar en osäkerhet kring vilka stridsåtgärder som är lovliga.

Som det nu är med verkligheten är konsekvenserna svåra att förutse. Förslaget ska ju fortfarande diskuteras medlemsländer emellan och av parlamentet. Hur beslutet därför kommer att se ut i slutändan kommer ju att visa sig. Men det är klart att de fackliga organisationerna ska verka emot förslag som verkar emot den fackliga organisationens möjligheter att verka för sina medlemmars intressen.

Länkar: Europaportalen, Arbetet, Ekot

Andra som skrivit: Löntagarbloggen

Det är viktigt att höja pensionsåldern

Idag har EU-kommissionen presenterat en vitbok om hållbara pensioner inom EU. I skriften presenteras flera tankar och förutsättningar för att fler ska kunna arbeta längre för att kunna garanteras en rimlig nivå på sin pension. Bland annat föreslår man att pensionsåldern ska följa utvecklingen av medellivsåldern. Vad jag förstått har Danmark ett sådant system. Mats Morin, LO-ekonom, delar inte helt EU-kommissionens tankar …

Man kan inte både höja pensionsåldern i takt med genomsnittet och sedan inte ha en förtidspension för de grupper som inte följer med genomsnittet. För stora grupper blir det i dagsläget helt orealistiskt. Sedan kan man ha det som mål på längre sikt men då måste man se till att inte folk slits ut i förtid.

Det danska systemet kan säkert vara värt att titta på. Men det går inte att undvika att ett sådant system måste kombineras med att skapa förutsättningar för de som slås ut från arbetsmarknaden tidigare än genomsnittet att uppnå rimliga villkor för sin pension. I annat fall kommer vi att få se pensionärsliv med än större klyftor mellan de som har och de som inte har.

Länkar: europaportalen.se, Rapport, SvD, dn.se, LO-tidningen, Rapport

Andra som skrivit: Kaj Raving

Bemanningsföretagen är inte världens mitt

Henrik Bäckström, förbundsdirektör för Bemanningsföretagen, tillhör inte de onödigt blygas skara. Idag sticker han ut nosen rätt så ordentligt när han hävdar att alla avtal och/eller lagar som på något sätt begränsar inhyrning är lagstridiga, åtminstone bryter emot EU:s bemanningsdirektiv. Han menar att sådant som lokala avtal som begränsar hur många personer ett företag kan hyra in och sådana avtal som förhindrar inhyrning när det finns personer med företrädesrätt till återanställning (dvs personer som sagts upp från anställning) är olagliga.

Håkan Löfgren som varit ansvarig för bemanningsavtalet hos LO delar inte Henriks ståndpunkt och menar …

Syftet med direktivet är att förstärka skyddet för de bemanningsanställda så att de får samma villkor som anställda hos kunden. Det Henrik Bäckström driver är ett rent branschintresse. Drar man ut det hela så är alla kollektivavtal och mbl hinder för bemanningsföretagens verksamhet.

Förbunden inom LO har tecknat ett centralt avtal med Bemanningsföretagen där man reglerat under vilka villkor anställda i bemanningsföretag ska arbete. Det är, som jag ser det, en i det stora hela ganska väl avvägd överenskommelse. Avtalet balanserar parternas grundläggande intressen. Det betyder förstås inte att det inte förekommer olika intressen i att förändra avtalet. Så ska man förstås se Henriks inlägg idag.

Det finns en debatt och en oro bland anställda kring nyttan med bemanningsföretag. Det finns en oro/farhåga att en allt ökande andel människor som arbetar i bemanningsföretag kommer att innebära en försämrad trygghet i arbetet. Det finns en uttalad farhåga att bemanningsanställningar urholkar bestämmelserna i lagen om anställningsskydd. De fackliga organisationerna har därmed ett intresse av att vilja reglera bemanningsbranschen i enlighet med medlemmarnas intresse.

Ska branschen kunna utvecklas gäller det att den verkar på ett sådant sätt att de anställda i de företag till vilka bemanningsbranschen utför sina tjänster kan känna långsiktig trygghet för sina anställningar och arbetsvillkor. Känner man sina anställningar hotade och/eller känner sig utsatt för en negativ lönekonkurrens kommer kraven att öka på att motverka bemanningsverksamhet.

Jag försvarar Bemanningsavtalet som det ser ut idag men jag har ingen anledning att medverka till sådana önskemål som Henrik Bäckström gett uttryck för i LO-tidningens artikel!

Länkar: LO-tidningen, SvD Brännpunkt

Andra som skrivit: Henrik Bäckström, Eli Abadji, Kaj Raving, Löntagarbloggen, LO-bloggen

Industribloggare: Carola Andersson, Eli Abadji, Patrik Renfors

De rika ska betala

I en debatt i europaparlamentet sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso …

Vissa länder säger att staten är fattig men att medborgarna är rika. Då är det nog rätta tillfället att nu be de rika att bidra mer så att medlemslandet inte äventyrar hela euroområdet.

Ja, det är väl en rimlig begäran!

En ”vägkarta” för ökat förtroende

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso presenterade idag kommissionens förslag till att skapa ökat förtroende för Euro-zonen för ledamöterna i Europaparlamentet. Det är meningen att denna fråga ska behandlas på det kommande toppmötena för EU och euroländerna den 23 oktober. EU-kommissionen föreslår att EU tillfälligt ska höja kapitaltäckningskraven för de europeiska bankerna. I första hand ska de finna privata källor för detta, i andra hand från skattebetalarna i respektive medlemsstat och i sista hand från EU:s tillfälliga räddningsfond, EFSF. José Manuel Barroso, sade till parlamentet:

I väntan på rekapitalisering bör bankerna förhindras av de nationella myndigheterna att ge sina chefer bonusar och utdelning.

Ett måhända populistiskt om än inte orimligt förslag. Det finns ju exempel på att osunda bonus- och incitamentsprogram varit direkt skadliga för bankerna själva och samhället omkring. Det är ju skattebetalarna som genom sina statliga myndigheter tvingats rädda banksystemen. Den svenske finansministern verkar vara inne på samma linje när han säger:

Det var fullständigt förödande för trovärdigheten när de amerikanska skattebetalarna räddade deras banker – och dessa sedan fortsatte att betala ut jättelika bonusar.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, di.se, dn.se, dn.se,

Banker utan pengar

Det pågår ett arbete inom EU för att säkra det europeiska banksystemet i skuggan av den finansiella- och lånekris som sker inför våra ögon. Domenico Lombardi, ekonom och rådgivare på Brookings Institution i Washington, anser att minst hälften av Greklands skuld om cirka 360 miljarder euro måste bort. Därför måste Europas banker säkras för att klara en ordnad skuldavveckling för Grekland. Det slår mot banker i Tyskland, Frankrike och Italien. Han, tillsammans med andra, tror att det behövs få fram i storleksordningen 200 – 300 miljarder euro för att klara banksystemet. EU:s bankmyndighet håller på att räkna fram hur stort kapitalbehovet är och var de behövs.

Denna insats måste ske med stöd av statliga medel. Finansminister Anders Borg anser i en debattartikel i Financial Times att …

… att nytt kapital från skattebetalare måste ge kontroll över bankernas utdelningar, bonusar och löner – annars blir det svårt att säkra folkligt stöd.

Det har han onekligen rätt i!

Länkar: Rapport, europaportalen.se, Ekot

EU-medlemskapets värde

Idag publiceras flera artiklar om att EU-medlemskapet kostar Sverige 11 miljarder kronor (skillnaden mellan vad vi betalar in till EU och vad som kommer tillbaka i olika stöd). Tydligen är det endast Tyskland och Belgien som betalar mer än Sverige. Birgitta Ohlsson, EU-minister säger till Ekot:

Jag brinner för Europatanken. Jag tycker att det är viktigt att vi på samma sätt som vi har sunda statsfinanser på hemmaplan ska vi ha också i Europa. Det är ohållbart att vi har en EU-budget där majoriteten av pengarna går till jordbruksstöd och regionalpolitik.

Jag håller delvis med vad statsrådet säger. Jag tycker det är orimligt att så mycket pengar betalas ut i olika jordbruksstöd. Däremot är jag mindre kritisk till regionalstöd. Huvudsaken är att vi kan stödja regional utveckling så att människor inom hela EU-området ges möjlighet till ett bättre liv och att minimera fattigdom. Jag har därför inget emot att Sverige är nettobetalare till EU. Men det blir orimligt när länder som har en högre BNP än Sverige, men samtidigt är stora jordbruksländer, blir nettomottagare av medel från samma politiska union.

Jag håller därför med om att EU:s budgetsystem behöver ses över. Mer medel borde gå till utvecklingssatsningar.

Länkar: Ekot, dn.se, SvD, di.se

EU sträcker ut även en hjälpande hand

Europa-Portalen rapporterar att EU-kommissionen arbetar på ett förslag för att kunna hjälpa de krisdrabbade länderna inom unionen att lättare kunna finansiera projekt för att skapa arbetstillfällen och tillväxt. Man frigör motsvarande 26 miljarder de kommande två åren genom att ta från EU:s jordbruks-, regional- och fiskeristöd. Ländernas självfinansieringsgrad sänks till fem procent. Enligt artikeln …

Mest skulle Grekland kunna få med nästan åtta miljarder kronor. De utvalda länderna har alla gemensamt att de fått lån från EU de senaste åren inom olika typer av program.

Det är bra att EU gör detta. Ska de krisande länderna kunna komma till en bättre ekonomisk nivå behövs det satsningar på långsiktiga projekt för att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen. Det gäller förstås att säkerställa att projekten i görligaste mån gör avsedd nytta och att pengarna inte går till diverse lycksökeri. Regionalkommissionären Johannes Hahn säger:

Kvaliteten på projekten ska vara desamma, med sund styrning och effektivt genomförande. Vi hoppas att det leder till fler initiativ från medlemsländerna nu när bördan blir mindre för statens ekonomi.