Category Archives: Arbetsmarknadspolitik

Om ett slött regelverk som inbjuder till missbruk


I ett reportage i Expressen/Kvällsposten har journalisten Johanna Karlsson träffat Tareq och Habib som kommit till Sverige i avsikt att arbeta och få en bra lön därtill.

Verkligheten som den speglas i Johannas reportage är knappast hedrande för Sverige. De har fått arbete till en minimal inkomst och har i stort sett hållits i förvar på sin arbetsplats.

ledarplats kritiseras den borgerliga regering, som tillsammans med Miljöpartiet, har genomfört reformen. Det är inte första gången som det larmas om att det förekommer missbruk av lagstiftningen. I ledaren skrivs att …

Larmen om missbruk i reformens spår har ljudit i flera år, men regeringen var länge stendöv för förslag om skärpt lagstiftning. 2013 började man motvilligt backa. Men det är tveksamt om de föreslagna ändringarna gör någon väsentlig skillnad. Exempelvis borde det utredas, även om det är snårigt, om man kan göra det arbetsbjudande som den anställda får, rättsligt bindande.

Flera fackliga organisationer kräver att det anställningserbjudande som arbetsgivaren bifogar ansökan om arbetstillstånd blir rättligt bindande. Idag kan man inte komma åt de arbetsgivare som i efterhand betalar betydligt sämre och där arbetsförhållandena inte blir som lovat. Det är endast i de fall som företagen har tecknat kollektivavtal och där de berörda är fackliga medlemmar som fackliga organisationer i efterhand kan göra något.

Länkar: Expressen, Politism, Expressen, Expressen, Expressen, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Ylva Johansson, Roger Jönsson

Om att minska tillflödet av långtidsarbetslösa


Jag har läst en debattartikel av Helena Skåntorp, vd och koncernchef Lernia. Hon gör i sitt inlägg ”reklam” för Lernias vitbok vari man föreslår sju punkter för en effektivare arbetsmarknadspolitik.

I inlägget kritiseras fundamentet för Arbetsförmedlingens uppdrag. Trots att fokus och majoriteten av insatserna ligger på långtidsarbetslösa (och andra som befinner sig långt från arbete) minskar inte andelen långvarigt arbetslösa. Trots att en del långvarigt arbetslösa försvunnit i andra åtgärder (som sjukersättning, pension eller aktivitetsersättning) fylls gruppen hela tiden på.

Helena skriver att genom ett förändrat fokus på arbetslöshetspolitiken borde man kunna minska tillflödet till gruppen långtidsarbetslösa. Genom fler åtgärder/aktiviteter som gör att nyarbetslösa och människor som står nära arbetsmarknaden kommer i arbete borde gruppen långtdsarbetslösa kunna minskas.

Helena är samtidigt noga med att påpeka att man inte ska glömma bort de långvarigt arbetslösa och de som behöver längre insatser för att komma i arbete.

Jag kan dela Lernias kritik av hur arbetsmarknadspolitiken förs. Det är ett klart misslyckande för staten/samhället/regeringen att gruppen långtidsarbetslösa växer. Jag kan även dela Lernias uppfattning kring att anlita kompletterande aktörer och om hur myndigheten Arbetsförmedlingen genomfört sina upphandlingar.

Genom det sätt som regeringen har utformat uppdraget för Arbetsförmedlingen har fokus varit att upphandling ska ske till varje lågt pris som helst. Myndigheten har inte haft resurser och kraft till följa upp de resultat som blivit följden av upphandlingen. Lycksökare och mindre seriösa aktörer har getts möjlighet att tjäna stora pengar på samhällets och de arbetslösas bekostnad. Ska vi ha ett system med ”kompletterande aktörer” borde upphandling ske med fokus på genomförda resultat och att hålla nere antalet aktörer.

Det finns en del i debattinlägget och vitboken som arbetsmarknadspolitiker borde ta till sig. Framför allt om att politiken borde inriktas på att snabbare ge nytillkomna arbetslösa de verktyg de behöver för att komma i arbete.

Fler högskoleplatser


Fler ska få plats

Magdalena Andersson (S) argumenterar i ett debattinlägg för att det behövs en satsning på fler högskoleplatser. Hon säger att Socialdemokraterna kommer att verka för att ytterliga 16.000 kommer till på universitet och högskolor, att minska den sociala snedrekryteringen och några ytterliga åtgärder.

Socialdemokraterna föreslår:

  1. Fler ska studera
  2. Breddad rekrytering
  3. Lärosätena ska erbjuda fler relevanta sommarkurser
  4. Förbättrad kvalitet och högre kunskapskrav i utbildningar
  5. Genomgående arbetslivsanknytning
  6. Goda möjligheter att återkomma

Det finns ganska stora skillnader i de ambitioner som de olika politiska partierna har vad gäller utbildningspolitiken. Socialdemokraterna vill att fler får möjlighet att delta i högre utbildning. Då krävs även höga ambitioner vad gäller grund- och gymnasieskola.

Skillnaden finns också när det gäller hur framtidens arbetsmarknad ska se ut. De borgerliga partierna har en mer pessimistisk syn på det. Man tror att framtiden finns i fler arbeten som kräver låg formell kompetens (och därmed lägre krav på genomgången skolgång). Magdalena skriver i inlägget, bland annat, att …

En socialdemokratiskt ledd regering kommer att prioritera investeringar i utbildningsväsendet, eftersom utbildning och jobb hör ihop. Det krävs för att alla människor i Sverige som kan ska få möjlighet att jobba och göra rätt för sig.

Ja, det är verkligen viktigt att genomföra satsningar på högre utbildning och på att fler får chansen att utbilda sig på högskola/universitet. Därför behöver även de regionala högskolorna mer resurser – både för mer kvalificerad utbildning som att ta emot fler studenter.

Fler som skrivit: Monica Green

Om regeringens prioritering


SVT rapporterar att stora delar av det av EU avsatta stödet till regioner med hög ungdomsarbetslöshet brinner inne. Sverige skulle annars vara berättigat till ett stöd om 1,1 miljarder kronor.

Av vissa budgettekniska skäl väljer regeringen att endast betala ut knappt 25 miljoner kronor för 2014 och något mindre nästa år. Arbetsmarknadsministern medger att orsaken delvis är att finna i att budgettaket annars skulle ha överskridits.

Frågan är då vilka ytterligare skäl som kan finnas för regeringen att inte utnyttja EU-medlen. Regeringen burkar ju annars predika arbetslinjens lov i nästan alla sammanhang.

Länkar: SVT, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Ylva Johansson, Alliansfritt Sverige

Om det goda i att sänka löner


Arbetsgivarorganisationen Almega har presenterat en ny rapport som, enligt dem, visar att 346 000 personer i Sverige har en svag arbetsmarknadsförankring. Med stöd av rapportens slutsatser argumenterar man för att fler personer borde arbeta på en lägstalön och att man ska vara väldigt försiktiga med fortsatta höjningar av de lägsta lönerna. Sålunda borde fler personer kunna få en första anställning och därmed på sikt gå vidare till bättre betalda arbeten.

LO invänder, inte särskilt förvånande, emot Almegas uppfattning i frågan. Agneta Berge menar att det skulle drabba personer som redan lever på ganska små ekonomiska marginaler. Ett gott exempel på det är ju USA där väldigt många människor har fastnat i ett låglöneträsk och framlever sina liv som ”working poor”.

Det är litet intressant att just de lägsta lönerna röner sådant förhållande stort intresse bland makthavarna. Det finns ju politiskt stöd i regeringen för en utveckling med sänkta ingångslöner. Diskussionen om de allra högsta lönerna är ju motsatt en ickefråga. Arbetsgivarnas organisationer argumenterar mångordigt för det goda i att betala företagens högsta befattningshavare för deras hårda arbete. Man undanber sig å det bestämdaste andras råd och uppfattning i frågan.

Men det förstås lika intressant att diskutera värdet av att avlöna och premiera företagens högsta ledningar. Dagens Industri har tagit del av en undersökning som antyder att allt för höga ersättningar till de högsta cheferna kan vara direkt skadliga för företagets utveckling. Det finns ju vidare rapporter som visar på det negativa av att de anställdas andelar av företagens överskott minskat.

Nåväl – arbetsgivarna framhåller sina åsikter och intressen i denna fråga. Almega kommer att driva frågan om det goda i att hålla nere löner inom de verksamhetsområden vari de verkar.

De fackliga organisationerna förbehåller sig rätten att verka för bättre förhållanden för de anställda.

Länkar: SvD, di.se, SvD, dn.se

Fler som skrivit: Leine Johansson

Regeringen uppvisar handlingskraft


687ed-fas3c3b6verlevnadI ett debattinlägg meddelar arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) tillsättandet av en utredning. I en lång debattartikel beskrivs att regeringen ska skapa en ny anställningsform – matchningsanställning.

Matchningsanställning förstår vi ska bli den nya lösningen på den fråga man misslyckats med under åtta år – att minska den långvariga arbetslösheten. Enligt debattartikeln ska Arbetsförmedlingen upphandla matchningstjänster för att möjliggöra för långvarigt arbetslösa att komma i arbete. Ministern meddelar stolt …

Därför tillsätter vi i dag en utredning som ska ta fram tydliga förslag hur matchningsanställningar ska utformas på svensk arbetsmarknad. Utredaren ska även lämna förslag till omfattning och genomförande av verksamheten och beräkna kostnader.

Det är möjligt att detta kan bli något bra. Men det är tydligt att regeringen är pressade av sin oförmåga att minska den långvariga arbetslösheten. Det är uppenbart att man saknar egna idéer. I en fåfäng strävan att manifestera handlingskraft tillsätter man nu en utredning som ska komma med både detaljer och kostnadsförslag.

Regeringen kan nu skryta över en ny kommande arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Hur den kommer att se ut och finansieras kommer ingen att få veta förräns långt efter valrörelsens slut.

Men man får väl se det goda i detta. Om inte annat så är det väl något slags erkännande av att Fas3 är ett misslyckande?

Länkar: DN Debatt, SvD, SvD, di.se, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Ylva Johansson, Peter Johansson

Kan Arbetsförmedlingen bli en modern och ­effektiv myndighet?


Mikael Sjöberg

Dagens Nyheter har intervjuat Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Hans mål är att Arbetsförmedlingen ska bli en modern och effektiv myndighet. Han pekar ut fyra konkreta områden där förbättringar behöver genomföras:

  • eftersatt IT-system,
  • dålig utveckling av e-tjänster,
  • ett svagt bemötande av de arbetssökande som för första gången besöker förmedlingen, samt
  • att man är dåliga i sin kontakt med arbetsgivare.

Mikael är dock införstådd med att det kan ta en tid att uppnå detta – upp till sju år. Han säger …

Jag tror att det tar 6–7 år. Men det innebär inte att vi kommer att sitta still och sedan lansera allt på en gång. Min vision är att vi ska göra mängder av förändringar under här åren. Men det tar nog uppåt tre år innan förändringarna börjar synas.

Jag hoppas verkligen att Mikael har framgång i sitt arbete. De punkter han pekar på är säkert viktiga för att något förbättra människors förtroende för Arbetsförmedlingen. Nu tror jag inte riktigt att det räcker med de punkter som angetts ovan. Jag är nämligen övertygad om att generaldirektören (och myndigheten) behöver politiskt stöd.

Arbetsförmedlingens uppdrag har ju allt mer styrts till att framför allt vara en bevakande och kontrollerande myndighet. De arbetslösa ska disciplineras och fostras till lydiga arbetssökande personer. Arbetsförmedlande arbetsuppgifter skall hållas till ett minimum. Vidare har Riksdagen ålagt myndigheten så detaljrika regler att det finns litet utrymme för egna initiativ inom ramarna för Arbetsförmedlingens uppdrag.

Det behövs helt enkelt en annan arbtsmarknadspolitik och en annan syn på vad Arbetsförmedlingen ska sysselsättas med.

Länkar: dn.se, SVT

Regeringen har svarat EU-kommissionen


Visstiderna blir fler

… och svaret blev att Sverige minsann inte har några som helst problem med att arbetsgivare kan stapla visstider ovanpå varandra. Regeringen anser att Sverige lever upp till EU:s krav som det formulerats i visstidsdirektivet. Vidare anser man att det behövs en bättre bild av hur det ser ut i verkligheten. Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson säger till TT att …

För att skapa större klarhet i hur tidsbegränsade anställningar används, har jag gett SCB i uppdrag att göra en kartläggning. Och det är det som är det nya i det här svaret.

Det är högst uppenbart att den borgerliga regeringen fortsätter med att förhala denna fråga. Man anser det för gott att arbetsgivare ska kunna anställa på korta anställningar nästan hur länge som helst.

Om regeringen varit genuint intresserad av att utreda frågan hade ju detta skett för länge sedan.

Länkar: SvD, Publikt, Arbetet, Arbetet

Centerns kamp mot väderkvarnar


Sänk priset!

Dagens Nyheter har intervjuat Centerpartiets ordförande Annie Lööf om partiets prioriterade frågor inför det stundande riksdagsvalet. En av partiets prioriterade frågor är ”jobben”.

Som en viktig bit i en strategi för att minska ungdomars arbetslöshet vill man fortsätta på vägen med sänkta sociala avgifter för arbetsgivare som anställer unga människor. Annie vill få ned avgiften till tio procent. Det faktum att denna generella åtgärd är högst ifrågasatt viftar hon obesvärat bort.

I stort det enda som den borgerliga regeringen har åstadkommit med systemet med rabatterade sociala avgifter har varit att skänka pengar till arbetsgivare som ändå skulle ha anställt ungdomar. Sådana generella åtgärder gör vare sig till eller ifrån när det gäller att minska arbetslösheten. Bättre då att använda åtgärder som syftar till att hjälpa de som är i störst behov av hjälpen.

Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik kostar statskassan stora summor pengar utan att därför påverka arbetslösheten. Annies politiska prioritering synes mig lika fåfäng som Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna.

Kampen om arbetsmarknadspolitiken


På väg …

För några dagar sedan gjorde partiledarna för de fyra regeringspartierna ett nytt utspel om sin arbetsmarknadspolitik på DN Debatt. De meddelade där att deras politik för fler arbeten ska fortsätta ungefär som den gjort de senaste 7-8 åren.

Man försökte göra stor affär av att man ska skapa 350.000 fler arbetstillfällen fram till 2020. Fem miljoner människor ska vara i arbete då. Problemet är bara det att Konjunkturinstitutet prognosticerar att 4.972.000 personer kommer att ha arbete 2020. Målet känns därför inte särskilt ambitiöst eller ställa krav på några särskilda extra satsningar.

Man presenterade några förslag (som kan innebära skillnaden mellen KI:s prognos och det egna målet?). Reformförslagen är, gubevars, finansierade ”krona för krona”.

Den huvudsakliga inriktningen i inlägget handlade mer om att så tvivel om en röd-grön arbetsmarknadspolitik. Det var, med andra ord, inte mycket nytt under solen.

Igår gick Magdalena Andersson och Stefan Löfven till svaromål. De konstaterar ungefär att den borgerliga regeringen har nått vägs ände med sin arbetsmarknadspolitik och skisserade sitt alternativ för att minska arbetslösheten (förslagen har ju presenterats tidigare).

De borgerliga partierna har förlorat väljarnas förtroende kring vilka som har den bästa arbetsmarknadspolitiken. Deras inlägg för några dagar sedan kommer knappast att förändra det.

Länkar: DN Debatt, DN Debatt, SvD

Fler som skrivit: Carin Hallerström

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 757 andra följare

%d bloggare gillar detta: