Om att förhindra det sociala kriget

Drygt 20.000 unga mellan 16 och 29 lever i samhällets ytterkant.

För några dagar sedan skrevs det i media om en rapport som Arbetsförmedlingen publicerat. Myndigheten har konstaterat att en stor andel unga människor mellan 16 och 29 års ålder helt står utanför de sociala trygghetssystemen. De vare sig jobbar eller studerar, struntar i att skriva in sig på Arbetsförmedlingen eller att kontakta kommunen.

Denna grupp om ca 20.000 ungdomar är en del av omkring 77.000 unga människor som inte arbetat eller studerat på tre år. Marwin Nilsson, analytiker vid Arbetsförmedlingen, säger att …

Det här är unga som tidigt i livet varit länge utanför arbete och studier. Det är en grupp man inte har diskuterat tidigare. De befinner sig i samhällets ytterkant och riskerar att permanent hamna utanför arbetslivet.

Problemet är tyvärr inte nytt. Jag minns från den tid jag deltog i en kommunal nämnd i Eskilstuna att det fanns en grupp unga som försvunnit ur statistiken. Eskilstuna kommun försökte identifiera denna grupp av unga människor. De siffror som Arbetsförmedlingen presenterar är förstås oroväckande. Marwin Nilsson, säger dock ödesmättat att …

Jag är rädd för att det är ett växande problem, jag ser ju nu hur kompetenskraven på arbestmarknaden skruvas upp, samtidigt som många ungdomar inte klarar sin gymnasieutbildning. Många av dem hamnar ju i den här gruppen som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Över tid är jag rädd för att den här gruppen kommer att öka.

Det är tydligt att det krävs satsningar inom skolan för att fånga upp denna grupp av unga människor. Även om socialdemokraterna, med viss rätt, kan hävda att utvecklingen har gått åt fel håll med borgerlig politik är jag rädd att utvecklingen har pågått sedan före regeringsskiftet 2006. Men det finns en tydlig skillnad idag mellan den borgerliga regeringen och socialdemokraterna i synen på att motverka utvecklingen.

Socialdemokraterna vill genom hårdare satsningar på skolan och utbildning förbereda de unga för det arbetsliv som växer fram. Synen, grundad på dagens verklighet, är att det krävs fullständiga betyg för att öka sina chanser till en anställning.

Den borgerliga regeringen vill i motsats till (S) öka antalet arbetstillfällen som kräver lägre formell kompetens. Vägen dit går genom åtstramade regler i arbetslöshetsförsäkringen och ökad låglönekonkurrens i de aktuella branscherna. Regeringen signalerar även det berömvärda i att erbjuda kortare gymnasieutbildning för förment ”skoltrötta” elever för att stödja den önskvärda utvecklingen.

Jag delar dagens socialdemokratiska syn på hur man kan minska arbetslösheten bland unga människor. Utbildning är en central del i den politiken. Det handlar om en tro på att politik kan innebära positiv förändring av samhället.

Länkar: dn.se, Ekot, SvD, SVT, di.se, Publikt

Andra som skrivit: Ylva Johansson, Alliansfritt Sverige

Vanliga löntagare omfattas inte längre av a-kassans trygghet

Eva Nordmark

TCO:s ordförande Eva Nordmark argumenterar i ett debattinlägg i SvD Brännpunkt för att Socialdemokraterna och Moderaterna borde kunna enas om en kompromiss kring arbetslöshetsförsäkringen.

TCO vill ju att att taket för den ersättning man kan erhållas om arbetslös ska höjas. Idag är det knappt en av tio arbetslösa som i verkligheten får en ersättning som motsvarar 80 % av tidigare inkomst. TCO har dessutom räknat fram att det snart endast handlar om en av tjugo. Eva säger att …

… Försäkringen har därmed reducerats till en ren grundtrygghet för de absolut lägst avlönade. Vanliga löntagare omfattas inte längre av a-kassans trygghet. Om a-kassan skall räddas som försäkring finns inga argument att avvakta med att höja taket.

Den borgerliga regeringen har medvetet genomfört de förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen som gjort att allt fler arbetslösa inte kvalificerar sig för ersättning. TCO hoppas trots det att det finns utrymme för kompromissvilja mellan socialdemokraterna och moderaterna för att reformera försäkringen innan valet. (S) är ju numera tydligt med att vilja höja taket så att fler får en ersättning som arbetslös som motsvarar 80 % av tidigare inkomst. Jag tror vidare att (S) är beredda att diskutera andra förändringar i försäkringen för att göra den bättre anpassad för dagens arbetsliv.

Även om jag sympatiserar med TCO:s förhoppning känns den väl optimistisk. TCO har lyckats med att presentera ett förslag till arbetslöshetsförsäkring som tagits väl emot av parterna i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det största regeringspartiet har dock bundit upp sig hårt i uppfattningen om det fördärvliga med en höjd ersättning till arbetslösa. De menar att de på fullt allvar kan räkna fram hur många fler som skulle vara arbetslösa med högre ersättning.

Det är möjligt att Moderaterna inför risken att frågan blir till en valvinnare för den röd-gröna oppositionen blir mer intresserade av att göra upp kring frågan innan valet. Det skulle i så fall innebära en ordentlig prestigeförlust för finansministern.

Andra som skrivit: Martin Moberg, Ola Möller

En inkonsekvent hållning från statliga myndigheter

Unionens avtalskamp gällande callcenterföretaget CRS Fokus blir en fråga för riksdagen. Vänsterpartiets riksdagsledamot Ali Esbati ställer en interpellation till näringsminister Annie Lööf.

Frågan gäller att företaget genom länsstyrelsen fick en miljon kronor i etableringsstöd. Tillväxtverket nekade samtidigt företaget stöd eftersom man inte erbjöd kollektivavtalsliknande villkor till de anställda.

Ali Esbati konstaterar att detta förefaller vara en ganska inkonsekvent hållning från de statliga organen. Ali Esbati frågar därför Annie Lööf om hon tänker se över policyn vid utdelningsbidrag ”så att krav på kollektivavtal blir en självklarhet?”

Ali Esbati har en poäng i sin fråga till ministern. Jag anser (förstås) att Tillväxtverket var den statliga myndighet som fattade det korrekta beslutet. Men nu har två statliga myndigheter fattat två ganska motstridiga beslut om en och samma arbetsgivare. Därför verkar det behövas en översyn av det statliga regelverket i sådana frågor.

Det ska bli litet intressant att få ta del av ministerns svar på interpellationen.

Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Ulvenlöv

Om ett regeringsfiasko

Under gårdagen rapporterade Sveriges Television om en preliminär forskningsrapport från IFAU. De har granskat hur den borgerliga regeringens paradreform för att minska ungdomars arbetslöshet har fungerat i praktiken. Genom att subventionera de sociala avgifterna med 50 % för de företag som anställde ungdomar hoppades man minska arbetslösheten.

Yippie haj ho! Arbetslinjen funkar!

Den borgerliga regeringen är uppenbart övertygad om att reformen har varit lyckosam i att hålla nere ungdomars arbetslöshet. Alla är ju inte lika övertygade om reformens lyckosamma inverkan på arbetslösheten som regeringen.

Socialdemokraterna vill ta bort subventionen för att finansiera andra, som de ser det, mer långsiktigt hållbara åtgärder för att minska arbetslösheten. Den borgerliga regeringen är dock så övertygade om det förträffliga med deras reform att de anser att en slopad subvention skulle innebära en ökad arbetslöshet med flera tusentals personer.

Så hur har då reformen fungerat?

IFAU:s preliminära resultat tyder på vare sig mer eller mindre än ett fiasko för regeringens så begapade reform. IFAU bedömer att reformen skapat 4.000 till 6.000 nya jobb. Varje sådant nytt arbetstillfälle har kostat statskassan mellan 1 och 1,5 miljoner kronor. Man bedömer vidare att dessa resultat endast gäller på kort sikt. De långsiktiga effekterna verkar vara högst tveksamma.

Även om jag kanske inte ska göra en allt för stor affär av IFAU:s preliminära resultat så känns det som de alternativ som socialdemokraterna föreslår är bättre. Den borgerliga regeringen synes endast ha gödslat pengar över företag som oavsett reformen skulle ha anställt unga.

Länkar: SVT, dn.se, di.se, SvD, ekuriren, di.se, SvD, SvD

Andra som skrivit: Christian Norlin, Alliansfritt Sverige, Leine Johansson, Martin Moberg, Krassman, Annika Högberg, Roger Jönsson, Kjell Rautio, Oscar Ernerot

Helt oacceptabelt att arbetstagare utnyttjas

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström meddelar i Aftonbladet att …

För att belysa och begränsa felaktig användning av de arbetsmarknadspolitiska stöden har regeringen nyligen tillsatt en utredning. Utredningen ska kartlägga förekomsten av oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter i samband med utbetalning av ekonomiska ersättningar för stöd till personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Utredaren ska även titta på om rutinerna hos Arbetsförmedlingen inför beslut om stöd är tillräckliga och ändamålsenliga. Senast i mars nästa år ska utredningen överlämna sina förslag till regeringen.

Det var ju trevligt att den borgerliga regeringen till slut verkar ha tagit till sig något av den kritik som framkommit om hur stöden används. Måhända att medias rapportering till slut blev för mycket för regeringen att fortsätta som om ingenting hänt. Det är dock tydligt att regeringen inte på något sätt kommer att göra några grundläggande förändringar av arbetsmarknadspolitiken. Det är väl heller ingen slump att uppdraget skall pågå fram till mars månad nästa år. Det ger ju möjlighet att kunna föreslå kosmetiska justeringar inför kommande valrörelse.

Trots allt känns ministerns nymornade intresse som ett ”sent ska syndarn vakna”!

Andra som skrivit: Martin Moberg

Rotutfyllnad

Rot-avdraget missbrukas systematiskt

För några dagar sedan sände TV-programmet Agenda ett reportage om hur rot-avdraget har tagit fram det bästa(?) av kreativitet bland företag. De kringgår lagens bestämmelser om att avdraget endast ska subventionera arbetskostnaden.

Genom att höja priset på arbetskostnaden och samtidigt sänka kostnaden för material levererar man en billigare tjänst till den glade köparen i villa och bostadsrätt.

Enligt programmet har inte Skatteverket något större intresse av att lägga resurser på att komma åt detta fusk. Det beror, bland annat, på att regelverket till viss del är ganska otydligt. Sedan införandet har statens kostnad för rotavdrag fyrdubblats.

Det förmenta syftet med detta avdrag var att komma åt svartarbete. Det finns dock undersökningar, utöver Agendas, som visar att det svarta arbetet inte är borta. Det lever i symbios med det vita. Betalningarna sker vitt men arbetet kan fortfarande utföras svart. Till detta kommer det kreativa användandet av att höja kostnaden på arbetet.

Det verkar som om det skulle behövas en större översyn av denna reform. Men då den borgerliga regeringen tar varje tillfälle att glädjas över att allt fler använder avdraget känns det inte särskilt troligt att den kommer att ta sådana initiativ. Inte särskilt som deras kärnväljare tillhör de som oftast utnyttjar rot- och andra avdrag.

Men nu verkar vi ha en situation där företagare som valt att offerera på ett ärligt sätt drabbas när konkurrenter inte gör det.

Länkar: UG, SvD, SvD, SvD, SvD, dn.se, Byggnadsarbetaren

Andra som skrivit: Leine Johansson, Ola Möller, Martin Moberg

Om att pressa de arbetssökande

Mats Pejser beskriver i en analys i tidningen Arbetet hur de arbetslösas ersättningar (som ett genomsnitt) har sjunkit med 2.300 kronor på fem år. 2008 fick en arbetslös i genomsnitt drygt 11.000 kronor i månaden, 2012 knappt 8.700 kronor. Det handlar verkligen om en dramatisk och snabb sänkning av de ersättningar som betalas ut till de arbetslösa.

Utvecklingen har ju inte skett av en slump precis. Det handlar ju om en medveten politik för att förmå arbetslösa att snabbare söka sig ett arbete. Den borgerliga regeringen drivs ju av den ekonomiska teorin att om en arbetslös får för höga ”bidrag” så kommer man hellre att luta sig tillbaka i vilstolen än att söka arbete.

Arbetsförmedlingen är öppen med det syftet i de rapporter som de presenterade igår. Mats har läst formuleringar i myndighetens rapport till regeringen som säger att …

… ”enligt ekonomisk teori är arbetslöshetsförsäkringens utformning en viktig faktor” när det gäller hur ivrigt de arbetslösa söker jobb. Så när regeringen sänkte a-kassan 2007 kan  det ”enligt teorin både ha ökat sökaktiviteten och minskat kraven på de jobb som de arbetssökande är beredda att ta”.

Den borgerliga regeringen har prioriterat att jaga arbetslösa och sjukskrivna så att de inte överutnyttjar bidrag. Den har dock inte varit lika intresserad av att jaga företag som överutnyttjar eller missbrukar statens bidrag till dem.

Det råder massarbetslöshet i Sverige

Mer än 400 000 människor saknar ett arbete

LO, genom Karl-Petter Thorwaldsson och Linda Grape, lämnar några välmenande råd till den nya styrelsen för Arbetsförmedlingen. LO är inte särskild nöjd med dagens arbetsmarknadspolitik. De vill att den ska innehålla mer av arbetsmarknadsutbildning, att ungdomar ska komma i åtgärder betydligt snabbare än idag och att handläggarna på myndigheten ska ges rimligare arbetsförhållanden.

Om än inlägget är ställt till Arbetsförmedlingens styrelse så är det ju den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik man kritiserar. Som den statliga myndighet man är har ju Arbetsförmedlingen bara att göra vad som ålagts dem av riksdag och regering. Den borgerliga regeringen har ju valt att satsa huvuddelen på insatser som synes ha haft liten inverkan på arbetslösheten.

Budgetalternativet

(S) driver på

Under måndagen presenterade socialdemokraterna innehållet i sin budgetmotion. Motionen presenteras av Magdalena Andersson i ett inlägg i Aftonbladet.

Magdalena konstaterar att den borgerliga regeringen inte längre tror på sin egen politik för att minska arbetslösheten.

Magdalena menar att socialdemokraterna har de idéer som kan minska arbetslösheten. De insatser som socialdemokraterna vill göra för att bekämpa arbetslösheten sammanfattas av Magdalena i tre punkter:

• avskaffa regeringens regler som tvingar unga arbetslösa att vänta många månader innan de kan få effektivt stöd,
  
• avskaffa Fas 3 och för att i stället erbjuda deltagarna utbildning eller jobb, samt
• en satsning på skolan genom att, bland annat, minska storleken på klasserna.

Fokus för den socialdemokratiska politiken synes koncentreras på att minska ungdomars arbetslöshet. Även om siffrorna för ungdomsarbetslösheten är något uppblåsta finns ingen tvekan om att väldigt många unga står långt från arbetsmarknaden. Den borgerliga regeringen kan inte påstå att de lyckats särskilt väl med sin politik. Det är därför knappast av en slump att (S) tar flera initiativ på området och därmed driver regeringen framför sig.

Debatten kring regeringens vårproposition är endast en uppvärmning inför det kommande året. Den borgerliga regeringen kommer under sommaren och den tidiga hösten att arbeta med att formulera ett förslag till höstbudget menade att genomföras under valåret. Ju närmare valet vi kommer desto högre kommer tonläget att bli.

Jag hoppas att socialdemokraterna vinner debatten om jobben och därmed kan bilda regering tillsammans med ett eller fler partier.

Länkar: Aftonbladet debatt, SVT, dn.se, dagens arena, Ekot, di.se, SvD, dn.se, di.se, SVT, SvD, dagens arena

Andra som skrivit: Peter Johansson, Roger Jönsson, Johan Westerholm, Peter Högberg, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Roger Jönsson, Martin Moberg

Man ska inte låta sig hunsas hur som helst

Unionens medlemmar vid företaget Focus CRS i Fränsta har under en månad strejkat för att få till stånd kollektivavtal.

De anställda på företaget har haft en lön motsvarande 85 kr/timme, inga ersättningar för arbete på övertid eller obekväm tid. Vidare har företaget inte tecknat sådant försäkringsskydd som annars är normalt förekommande. De flesta anställs dag för dag. De anställda har därmed saknat all tillstymmelse till trygghet i anställning och acceptabla anställningsvillkor.

Företaget har etablerat sin verksamhet på en mindre ort med, vad jag förstår, en ansträngd arbetsmarknadssituation. Av den anledningen har tydligen regionala myndigheter sett så positivt på etableringen att man valt att ekonomiskt stödja den. Företaget har beviljats 1.050.000 kronor i etableringsstöd, varav 411.000 har kvitterats ut. Företaget hade dessutom ansökt om glesstödsstöd. Men eftersom det krävs fasta anställningar och villkor som liknar kollektivavtalens för att erhålla det har företaget inte fått något sådant.

Företaget har hårdnackat motsatt sig att teckna kollektivavtal. Företaget väljer nu att ta den fulla konsekvensen av sitt ställningstagande. Efter ”förhandling” med Unionen kommer verksamheten att helt avvecklas. Unionen kommer för sin del att fortsätta den fackliga kampen för att erhålla kollektivavtal i det fall företaget trots allt blir kvar. Tej Häggström, en av de Unionenmedlemmar som strejkat, är förstås litet kluven inför beskedet. Men hon säger att …

Det känns skönt trots allt. Jag ångrar inte den här aktionen, det har absolut varit värt det. Man kan inte låta sig hunsas hur som helst.

Det känns uppenbart att företaget önskade tjäna så mycket pengar som möjligt på att etablera sig på en plats med hög arbetslöshet. Genom att inte ansluta sig till kollektivavtalsmässiga villkor kunde man erbjuda villkor endast något bättre ersättningen vid arbetslöshet. Man hade heller inget emot att ta emot samhällsstöd för att låta sig lockas till etablering.

Det är nog lika gott att företaget avvecklar sig självt. Det finns ingen anledning till att anställda ska behöva arbeta under vilka dåliga villkor som helst. Det sorgliga är ju att företaget har haft sanktion från staten att etablera sig på orten utan några som helst motkrav på samhällsansvar.

Länkar: Unionen, TCO-tidningen, Arbetet, Arbetet, TCO-tidningen, Arbetet, SVT, Mittnytt, Aftonbladet debatt

Andra som skrivit: Den sjätte mannen, Peter Högberg, Johan Westerholm, Peter Johansson, Martin Moberg, Martin Moberg