Kategoriarkiv: Arbetsmarknadspolitik

A-kassan är ohållbart låg


Heike Erkers och Ursula Berge från Akademikerförbundet SSR presenterade igår på DN Debatt att den ersättning som en arbetslös (i bästa fall) erhåller är lägre än försörjningsstödet (socialbidrag).

Orsaken till denna utveckling är att Riksdagens majoriteter har valt låsa fast den högsta möjliga ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Den har stått stilla i tolv år.

Värdet av ersättningen har därmed urholkats med ett värde motsvarande ca 2.300 kr/månad. Försörjningsstödet, däremot, följer kostnadsutvecklingen. Heike och Ursula säger att …

… Vad vi ser är att en inkomstbaserad försäkring – a-kassan – nu är lägre än det behovsprövade stöd – försörjningsstöd – som är tänkt att vara en tillfällig hjälp och det sista skyddsnätet efter alla andra trygghetssystem.

Nu är det ju inte någon slump att arbetslöshetsförsäkringen har urholkats på det sätt som skett. Det har ju varit fullt medveten politik.

Den borgerliga regeringen ville ju skapa drivkrafter för fler arbeten. Teorin byggde på att människor valde att vara sjuka och arbetslösa då ersättningarna var för ”generösa”. Därför har den borgerliga regeringen genomfört skattesänkningar för arbetande och lägre förmåner i socialförsäkringarna. Idag har vi en situation där sjukskrivna och arbetslösa betalar högre skatt än de som har arbete.

I denna fråga finns en tydlig skiljelinje mellan den sittande regeringen och de röd-gröna partierna. De borgerliga partierna vann regeringsmakten, bland annat, för att de fokuserade på att fler skulle komma i arbete. Under deras åtta år vid regeringsmakten har arbetslösheten ökat. Arbetslinjen synes ha misslyckats å det grövsta.

Länkar: DN Debatt, SvD, di.se, dagens arena, politism, dagens arena, Publikt, Arbetet

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Roger Jönsson

Hårdare krav på arbetslösa än på arbetsgivare


Regeringens utredare Anne-Marie Qvarfort konstaterar i en rapport att staten ställer hårdare krav på arbetslösa än på arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadsåtgärder.

Den sittande regeringen har, enligt min mening, fört en politik som fokuserat på att granska att invider inte ”överutnyttjar” förmåner i socialföräskringssystemen. Man har i sin debatt menat att det förekommer just ett överutnyttjande och därmed antytt att människor själva väljer om de vill vara sjuk eller arbetslös.

Samtidigt har man fört en målinriktad politik för att få mer av det som tidigare utförts av kommuner och stat ska utföras av det privata näringslivet. I det syftet har allt mer av de tjänster som Arbetsförmedlingen utfört överlämnats till privata utförare. Det har varit enkelt att få medel från den statliga myndigheten. Det har genomförts väldigt få granskningar av kvaliteten i de upphandlade tjänsterna.

Vidare genomför Arbetsförmedlingen en offensiv marknadsföring av de möjligheter som arbetsgivare har att anställa med statligt stöd. Genom en ”räknesnurra” kan arbetsgivaren få information om den mest ekonomiska stödformen. Det handlar om stora summor pengar som staten skickar över till arbetsgivare och olika anordnare. Trots det ställer regering och riksdag tydligare krav på arbetslösa än på arbetsgivare och anordnare.

Utredningen har inte räknat på vilket fusk eller vilka fel som kostar mest, arbetslösas eller arbetsgivares. Anne-Marie Qvarfort säger till Arbetet att …

Det viktiga är att analysera riskerna, sätta in åtgärder och bygga strukturer för att motverka felaktiga utbetalningar. Min poäng är att det behövs en mer samlad kontrollverksamhet. Där lämnar vi förslag på förbättringar.

Det är väl på tiden att det kommer sådant. Det verkar ha varit viktigare för regeringen att föra över mer av statliga medel till det privata näringslivet. Man verkar samtidigt ha varit beredd att ta kostnaden av att pengar inte används till avsedd verksamhet. Det har växt fram en stor marknad för privata och andra utförare att tjäna pengar på att genomföra arbetsmarknadsåtgärder. Många är de som tjänar stora pengar på det.

Huruvida denna utveckling har varit bra (eller dåligt) för de arbetslösa verkar vara en underordnad fråga.

Länkar: Arbetet, SvD, SVT

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige

Regeringsförslag sågas


Riksdagen har i all sin visdom(?) beslutat att arbetslösa ska avlämna en månatlig aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Detta har orsakat en sådan ökad arbetsmängd att den statliga myndigheten inte har den minsta möjlighet att utföra vad som ålagts dem. Det var ju meningen att de arbetslösas handläggare skulle följa upp aktivitetsrapporten tillsammans med den arbetssökande.

Men då de enskilda handläggarna har ansvar för så många arbetssökande  har inte detta fungerat i praktiken. Mikael Sjöberg, den nyligen utsedde generaldirektören för Arbetsförmedlingen valde då att förändra rutinerna. Han sade i SVT den 20 mars att …

Det är alltså korrekt att vi har medarbetare som har mer arbetsuppgifter än vad de har arbetstid.

Regeringen utreder nu möjligheten att ålägga de arbetssökande att skriva aktivitetsrapport varannan vecka. Det skulle ju kraftigt öka arbetsbördan på Arbetsförmedlingen. Det skulle förmodligen endast innebära att arbetslösa tvingas producera en rapport som ingen kommer att läsa annat än i undantagsfall.

Men då rapporterna ändå kommer att registreras elektroniskt hos myndigheten kommer de att tjäna till att pressa de arbetslösa ytterligare. Att ej lämna in en rapport riskerar att leda till disciplinära åtgärder i form av minskad ersättning. Kvaliteten i den inlämnade rapporten kommer inte att bedömas, den kommer knappast att bedömas mot den handlingsplan som ska upprättas.

Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten inte kommer att minska av det skälet att fler rapporter ska skrivas av de arbetslösa. Enligt min mening handlar det enbart om att klämma åt de arbetslösa och att hålla dem i herrans tukt och förmaning.

Länkar: Östnytt

Fler som skrivit: Martin Moberg

Några regeringens morötter


Förhoppningsfull minister

I en intervju med arbetsmarknadsministern får Svenska Dagbladet veta att hoppet ställs till företagsledare för att minska ungdomars arbetslöshet. Vid en träff den 22 april ska Elisabeth Svantesson informera utvalda företagsledare om det förträffliga med den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik. Av intervjun framgår att Elisabeth särskilt vill tala om de, så kallade, YA-jobben.

Nu tillhör, i och för sig, denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd (YA-jobben) till de bättre som den borgerliga regeringen har infört. Det är en åtgärd som inspirerats av det avtal som IF Metall tecknade med Teknikföretagen för några år sedan. Det är en åtgärd som vänder sig till ungdomar som saknar relevant utbildning för gällande bransch. Det handlar om en kombination av praktiskt arbete och teoretisk kunskap.

En del säger att det är en svensk form av lärlingsutbildning. Det är, i vilket som helst, en utbildnings- och anställningsform som utformas i nära samarbete med aktuell arbetsplats. Regeringen har valt att ställa stora förhoppningar till hur många som ska kunna få ordinarie anställningar denna väg. Mig synes dessa förhoppningar väldigt överdrivna på både kort som längre sikt.

Men eftersom det är valår och ungdomsarbetslösheten inte minskar särskilt känner sig den borgerliga regeringen förmodligen tvingade att verka initiativrik. Därav mötet med företrädare för näringslivet. Regeringen hoppas väl få stöd från dem i att minimera ”risken” av en röd-grön valseger i höst.

YA-jobb är det enda rimliga verktyg som den borgerliga regeringen lyckats prestera inom arbetsmarknadspolitiken. I övrigt har de åtgärder som man infört inte påverkat arbetslöshetsnivåerna annat än uppåt. Arbetsförmedlingen detaljstyrs, det finns få möjligheter att erbjuda arbetslösa korta arbetsmarknadsutbildningar som kan leda till arbete.

Regeringens övriga åtgärder har mest kostat den statliga kassan stora medel utan att därför minska ungdomars arbetslöshet.

Länkar: SvD, SvD, SVT, SVT, ArbetetArbetet, da.seArbetetArbetet, SVT, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson, Martin Moberg, Oscar Ernerot

Ett av fem rekryteringsförsök misslyckas helt


Arbetsgivarnas ”fackförening” Svenskt Näringsliv meddelar att enligt en av dem genomförd enkät misslyckas deras medlemsföretag att hitta kompetent arbetskraft. Lösningen på detta problem är enligt denna intresseorganisation att skapa fler ”inträdesjobb” …

… där kraven på gedigen utbildning och/eller yrkeserfarenhet inte är så höga.

Det där känns ju verkligen som en ”intressant” och motsägelsefull lösning. Svenskt Näringsliv (SN) säger samtidigt att det saknas kompetent personal att anställa och att lösningen finns i att skapa fler arbeten som kräver lägre kompetens.

I andra sammanhang predikar det svenska näringslivets högsta företrädare det betydelsefulla i relevanta satsningar på utbildningssystemet – gärna i nära samverkan med näringslivet självt.

Det aktuella pressmeddelandet känns onekligen mer som en solidaritetsförklaring till den sittande regeringens politik än som ett relevant uttalande om angelägna behov.

Länkar: SvD, SVT, Arbetet

Vi lovar att avskaffa Fas 3!


I en debattartikel skriver Stefan Löfven att …

…  i stället för att ge företag pengar för att hitta på arbetsuppgifter vill vi ge de människor som i dag är fastlåsta i Fas 3 en riktig lön för att utföra riktiga arbetsuppgifter. Uppgifter som för samhället framåt. Det kan vara att rusta upp ditt närområde, att ta en promenad och samtala med en äldre människa, att på olika sätt vårda och bidra till samhället. Det kan också vara att gå en riktig utbildning som ger dig kompetens att ta ett av de yrken som det råder brist på i dag.

Den borgerliga regeringens arbersmarknadspolitik har i hög grad byggt på improvisation. De trodde att arbetslösheten skulle minska genom kombinationen av reformering av arbetslöshetsförsäkringen och införande av jobbskatteavdrag. Så blev inte fallet. Antalet människor som blev utstämplade ur arbetslöshetsförsäkringen ökade. Därför infördes de olika faserna i jobb- och utvecklingsgarantin.

Idag tillhör Fas 3 (sysselsättningsfasen) en av rikets största ”arbetsgivare”. Antalet människor med långvarig arbetslöshet ökar. Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik har skändligen misslyckats. Men den borgerliga regeringen kommer inte att frivilligt förändra sin arbetsmarknadspolitik.

Därför krävs Din insats för att förändra arbetsmarknadspolitiken.

Fler deltidsarbetslösa har blivit arbetslösa på heltid


Riksrevisionsverket konstaterar i en aktuell undersökning att den borgerliga regeringens reform att begränsa ”fyllnadsstämplande” till endast 75 dagar inte gett det resultat som avsetts. Det var meningen att de arbetslösa genom denna begränsning skulle få arbetsgivarna att erbjuda heltidsarbeten. Enligt Riksrevisionen är resultatet kluvet.

Deltidsarbetslösa med högst halvtid har fått det svårare att hitta arbete och har därför i högre grad blivit heltidsarbetslösa. Anställda med långa deltider har slutat stämpla i högre grad än de med ”korta” deltider. I undersökningen föreslås att regeringen borde ta fram riktade insatser för denna grupp arbetslösa. Exempel visar att insatserna inte behöver kosta särskilt mycket pengar för att vara effektiva.

Tidningen Arbetet påpekar att begränsningsregeln framför allt drabbar arbetslösa i vissa typer av branscher (handeln, hotell- och restaurang, offentlig sektor). Begränsningsregeln verkar inte nämnvärt ha påverkat arbetsgivarna i de branscherna att erbjuda heltider.

Theres Andersson citeras i Arbetets artikel. Hon säger att …

Förr stod folk med mössan i hand. Nu står vi med mobilen i handen och hoppas på ett jobb-sms. Den som inte vet att lönen räcker till mat och hyra har inget val annat än försöka få extratimmar så att ekonomin ska gå ihop.

Det ligger mycket i det hon säger. Den som står sig svag på arbetsmarknaden har inget annat val än att acceptera de villkor som arbetsgivaren erbjuder. Den borgerliga regeringen har ju som uttryckt mål att det ska skapas fler arbeten inom branscher som kräver kort (eller ingen) formell utbildning. Trösklarna ska ju bli lägre. Då får man också räkna med att det skapas fler deltider och korta anställningar.

En begränsningsregel kommer då inte att ha den minsta påverkan för att minska sådana arbeten. Med dagens regler kommer ju många inte ens att kvalificera sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Länkar: Arbetet, SVT, SvD, dagens arena, Arbetet, Vision

Regeringen har misslyckats med deltiderna


SVT rapporterar att allt färre deltidsarbetande får ersättning vid arbetslöshet från arbetslöshetsförsäkringen.

Den borgerliga regeringen valde 2007 att föreslå flera förändringar av den då gällande arbetslöshetsförsäkringen som särskilt påverkade de som arbetar på deltider.

Regeringen föreslog och den borgerliga majoriteten av riksdagen beslutade att deltidsarbetande endast kan ”fyllnadsstämpla” i 75 dagar. Vidare bestämde man att det krävdes minst 80 timmars arbete per månad i sex månader för att kunna kvalificera sig för en ny ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen.

Dåvarande arbetsmarknadsministern menade/trodde att de deltidsarbetande med endast 75 dagar med ersättning skulle komma att kräva heltider från arbetsgivarna. Den dåvarande regeringen menade på fullt allvar att det var de arbetslösas fel att arbetsgivarna inte erbjöd heltidstjänster.

Nu visar SVT:s granskning att regeringens politik har slagit helt fel. Deltiderna har inte minskat. Det enda som skett är att antalet deltidsarbetande som får ersättning vid arbetslöshet har minskat.

Det har, med regeringens politik, blivit ekonomiskt rationellt att vara arbetslös på heltid i stället för att hoppa deltidsarbeten.

Länkar: SVT, SVT, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg

Ett arbetsmarknadspolitikens misslyckande


Inkomna månadsrapporter

Den nytillträdde generaldirektören för Arbetsförmedlingen, Mikael Sjöberg, har fattat sina första beslut i det nya jobbet. Han genomför vissa förenklingar för de anställda och arbetssökande. Det krävs inte längre personliga besök för att diskutera den månatligt avgivna rapporten. Ser allt bra ut med rapporten ska det skickas ett automatiskt svar. Det får ta tio dagar att upprätta en personlig handlingsplan för en nybliven arbetslös. Till det kommer ett par ytterligare förbättringar(?) för Arbetsförmedlingens handläggare.

Den borgerliga arbetsmarknadspolitiken har inneburit en kraftig detaljstyrning av Arbetsförmedlingens verksamhet. De arbetssökande pressas av hårdare krav på deras arbetssökande. De månatliga rapporterna är bara ett led i att sätta dem under ”herrans tukt och förmaning”. Det har inte funnits minsta möjlighet för handläggarna att göra något meningsfullt med dem. Med de nya rutinerna minskar värdet av dessa rapporter ytterligare.

Det är gott och väl att Mikael underlättar sina anställdas arbete. Deras jobb borde ju vara att förmedla arbeten och att stödja de arbetslösas jobbsökande. Med flera hundra arbetssökande per handläggare är ju det en alldeles omöjlig uppgift.

Ansvarig för den rådande situationen är den sittande regeringen. Ingen annan!

Länkar: SVT, Ekot, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Helle Klein

Arbetsgivarna varnar för S-regering


Arbetsgivarorganisationen Visita har avsatt en hel del pengar (10 Mkr) för att i annonser och med annan påverkan varna för socialdemokraternas politik. De menar (nästan garanterar) att ungdomar kommer att förlora arbeten om restaurangmomsen återställs och rabatten på de sociala avgifterna försvinner vid en regeringsvinst för Socialdemokraterna.

Det är som om dessa två reformer skulle ha skapat massor av nya arbetstillfällen. Det är ju en slutsats som i stort sett endast arbetsgivarna själva och regeringen påstår. De arbetstillfällen som eventuellt tillkommit med dessa två reformer har kostat statskassan stora pengar. Det handlar om så mycket att det hade varit mer rationellt  för staten att anställa dem själva.

Det goda med arbetsgivarnas kampanj är att de så tydligt visar att de står bakom den borgerliga regeringens politik.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 684 andra följare

%d bloggers like this: