Category Archives: Arbetsmarknadspolitik

Sätter facket käppar i hjulen?


Svenska Dagbladet har skrivit ett par artiklar om hur fackliga organisationer skriver oseriösa och icke relevanta yttranden till Migrationsverket.

Enligt gällande lagstiftning ska Migrationsverket inhämta yttrande från aktuell facklig organisation när arbetsgivare ansöker om arbetstillstånd. De fackliga organisationerna ska yttra sig över om aktuellt anställningserbjudande inte är sämre än gällande kollektivavtal.

Enligt SvD:s artikel anser jurister på Migrationsverket att en del av de fackliga yttrandena inte är seriösa och/eller tillför något till myndighetens utredning. Särskilt pekas Byggnads och Hotell och Restaurangfacket ut.

Jag har ingen annan mening än att de fackliga organisationerna ska lämna relevanta svar till myndigheten. Det är ju en förutsättning för att lagstiftarna inte ska frestas att förändra lagstiftningen i en för facket negativ riktning.

Jag brukar ibland skriva yttranden som ska till Migrationsverket. Det händer att man får känslan av att arbetsgivarna har lärt sig vad de ska skriva. Det händer sällan att erbjudna arbetsvillkor är sämre än kollektivavtalets. Men det känns ibland som om villkoret är för bra jämfört med ”normala” villkor som gäller i aktuell bransch.

Om jag visste att de arbetsvillkor som (förment) erbjuds vore rättsligt bindande skulle det kännas bättre att lägga möda vid att skriva svar till myndigheten.

Länkar: SvD, SvD

Så klart att Fas3 ska bort


b4a53-fas3c3b6verlevnadFas3 (Sysselsättningsfasen) är ju en del av den borgerliga regeringens arbetsmarknadespolitik. Det är en åtgärd där man parkerar långtidsarbetslösa som passerat förbi arbetslöshetsförsäkringen (i bästa fall) och den därpå följande jobb- och utvecklingsgarantin (fas 2).

Fas3 har i många fall blivit till en ekonomiskt lönsam kommersiell verksamhet. Det har varit mindre bra för de arbetslösa. Det är väldigt få av dem som kommit i ordinarie anställning. De negativa rapporterna om åtgärden har ökat. De enda som verkar anse Fas3 som varande något att ha är den borgerliga regeringen.

Socialdemokraterna har gjort stor affär av att man vill avskaffa Fas3. Det är gott och väl. Fas3 har inneburit undanträngning av ordinarie arbeten. Därför är det gott och riktigt att avskaffa åtgärden som den ser ut idag.

Svårigheten är ändå att det kommer att behövas olika åtgärder för de långvarigt arbetslösa. De är alla individer och har olika behov av åtgärder för att komma närmare ett arbete.

Enligt en rapport i SVT kommer (S) att behålla en ”Fas3-liknande” åtgärd för ideella föreningar. Det vore inget nytt eller annorlunda mot andra regeringar. Det viktiga är att formulera ett regelverk som minimerar risken för undanträngning av ordinarie arbete inom föreningslivet.

Även ideella föreningar måste vara beredda att finansiera vissa arbetsuppgifter med egna medel.

Länkar: SVT, dagens arena, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

Om att utnyttja svaga människor för egen vinning


Sveriges Television rapporterade igår om den miljardindustri som växt fram i den ökande långtidsarbetslöshetens skugga. Fas3 (sysselsättningsfasen) är den arbetsmarknadspolitiska åtgärd som den borgerliga regeringen sjösatte 2009 när långtidsarbetslösa närmade sig utförsäkring ur jobb- och utvecklingsgarantin (det som idag är den andra fasen – efter utförsäkring från arbetslöshetsförsäkringen).

På samma sätt som den andra fasen blev detta ett hafsverk mer syftat till att sysselsätta långtidsarbetslösa till en rudimentär ersättning (i många fall försörjningsstöd). I fas3 skulle man inte delta i någon som helst utbildande verksamhet. Syftet var att sysselsättas och att inte tappa kontakt med arbetslivet.

Med allt ökande kritik från politisk opposition och andra genomförde den borgerliga regeringen vissa kosmetiska förändringar. Idag finns en möjlighet att få utbildning inom fas3. Samtidigt öppnade man upp för att få sysselsättning i mer arbetsliknande åtgärder (med därmed ökad risk/chans för undanträngning av ordinarie arbete).

Fas3 är fortfarande en högst ifrågasatt arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den synes inte ha hjälpt särskilt många långtidsarbetslösa till arbete. Diverse kommersiella utförare har snarare tjänat stora pengar genom det arrangörsbidrag som Arbetsförmedlingen betalar till de som tar emot deltare i denna tredje fas.

Sedan 2009 har Arbetsförmedlingen betalat ut 5,5 miljarder kronor i bidrag till ”arbetsgivare”. Pengarna borde ha använts till något bättre.

Länkar: SVT, dagens arena, Publikt

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Leine Johansson

Om misslyckad borgerlig politik


Igår beslutade en majoritet av riksdagens ledamöter att avslå regeringens förslag om en mindre förändring i regeringens arbetsmarknadspolitik. Idag har arbetsgivare som anställer ungdomar en rabatt på de sociala avgifterna. Det är en reform som kostar statskassan omkring 14 miljarder kronor. Reformen har prövats av verkligheten och av forskare och funnits som tämligen misslyckad. Det har tillkommit väldigt få nya arbetstillfällen.

Den borgerliga regeringen ville genomföra en justering av dessa regler. Förändringen skulle kosta statskassan ytterligare ett par hundra miljoner kronor om året. Nyttan med dessa förändringar är det förmodligen endast regeringen som förstår. Därför är det som Tomas Eneroth (S) sade, …

Sverige behöver inte mer av detsamma efter åtta år av misslyckad borgerlig politik. Det biter inte, vi måste pröva något annat.

Länkar: SvD, SvD, SVT, SvD, Arbetet

Arbetsförmedlingen ligger i botten


Enligt en undersökning om förtroendet för svenska myndigheter som Sifo genomfört hamnar Arbetsförmedlingen (Af) i botten. Af är den myndighet, tillsammans med bland annat Försäkringskassan, som får lägst/sämst förtroende bland de tillfrågade.

Det går ju alltid att diskutera om varför utvecklingen är sådan för denna statliga myndighet. Jag tror att det till stor del handlar om det uppdrag som riksdagens majoritet har gett Arbetsförmedlingen. Regeringen har med stöd av riksdagens majoritet genomfört stora förändringar av Af:s uppdrag och prioriteringar.

Af:s viktigaste uppgift idag synes i första hand vara att disciplinera de arbetslösa. Arbetsförmedlingens handläggare ska granska att de arbetslösa gör vad som ålagts dem. I de fall man bedömer att de arbetslösa inte har skött sig ska de anmälas till arbetslöshetskassan (i de fall de erhåller ersättning från dem) eller på annat sätt bestraffas med de medel man har.

Vidare har statsmakten genom detaljstyrning definierat Af:s uppdrag och viktigaste sysslor. De enskilda handläggarna har i många fall så många klienter att ta hand om att det inte finns någon som helst möjlighet att utföra sitt arbete på ett bra sätt.

Jag kan fortsätta att rabbla upp sådan kritik. Det är den sittande statsledningen som har det långsiktiga ansvaret för hur Af har utvecklats. Därmed har den även ansvar för hur människor kommit att bedöma Arbetsförmedlingen.

Länkar: SvD, dn.se, di.se, SVT, Arbetet, da.se

En större andel lämnar arbetslivet i förtid


En rapport som ges ut av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar att en ökande andel av personer med låga inkomster och med hög sjukskrivning lämnar arbetslivet i förtid genom förtida pension. Forskarna ser ett samband mellan denna utveckling och de hårdare reglerna i sjukförsäkringen. Det har med tiden blivit allt svårare för människor med mycket sjukskrivning att få sjukersättning (tidigare sjukpension). Marcela Cohen Birman, projektledare och en av rapportförfattarna, säger att …

Det är en positiv utveckling att en större andel förvärvsarbetar, men utvecklingen mot att en större andel också lämnar arbetslivet i förtid är problematisk, särskilt för låginkomsttagare, som riskerar få låga inkomster under resten av livet, vilket i förlängningen även kan påverka legitimiteten för socialförsäkringssystemet.

Det är med andra ord de som redan löper störst risk för utslagning från arbetsmarknaden som betalar priset för arbetslinjen. Det finns en tydlig utveckling till en tudelad arbetsmarknad. Framför allt bland LO-förbundens medlemsgrupper finns många personer som har svårt att klara sig fram till en rimlig pensionsnivå.

Det kommer att behövas långsiktiga satsningar på ett arbetsliv som gör att fler kan gå igenom det med bättre hälsa. Det behövs reformer som verkligen tillförsäkrar långtidssjuka rehabiliterande åtgärder.

Idag ser jag inte att sjukföräskringen fungerar på det sättet.

Länkar: Arbetet, SvD, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Om ett regeringens misslyckande


Dagens Nyheter rapporterar om att regeringens högprofilerade reform om YA-jobb hittills är ett misslyckande. Regeringen har gått ut hårt i debatten om denna arbetsmarknadspolitiska reform. Den omtalas i alla relevanta debattartiklar som ett gott bevis för regeringens arbetsmarknadspolitik. Man hoppas på sikt att 30.000 ungdomar ska komma in i arbetslivet denna väg.

Hittills synes dock regeringen ha misslyckats kapitalt. DN rapporterar att fram till idag har endast 87 ungdomar fått arbete genom YA-anställning. Regeringen har meddelat stora förhoppningar på denna, i grunden, sunda arbetsmarknadspolitiska reform.

Yrkesintroduktionsanställningar har sin grund i ett avtal som IF Metall tecknade tillsammans med arbetsgivaren för några år sedan. Reformen innebär att ungdomar som saknar relevant utbildning för arbete i aktuell bransch får en väg till arbete. Det bygger på ett verkligt behov av att anställa personer och innebär en kombination av arbete och teoretisk utbildning.

Det är rätt att säga att regeringen har misslyckats med sin ambition. Däremot är reformen i sig inte misslyckad. Med tålamod kommer säkert fler ungdomar att kunna få ett arbete denna väg. Regeringens målsättning har varit överdriven från början och speglar väl snarare deras desperation inför det totala misslyckande som deras arbetsmarknadspolitik har varit.

Länkar: dn.se, di.se

Moderaterna förfasar sig


Anna Kinberg Batra, gruppledare för Moderaterna i Riksdagen, går till storms emot Socialdemokraterna i ett debattinlägg. Hon menar att det är de unga som kommer att få betala priset för en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik.

Hon menar, på fullaste allvar, att den borgerliga regeringens metoder med rabatterade sociala avgifter och halverad restaurangmoms har skapat mängder av arbetstillfällen. Ett borttagande av dessa åtgärder skulle därmed bli en katastrof för ungdomar som vill in i arbetslivet.

Det verkar som om det endast är den borgerliga regeringen som tror att deras politik har varit så framgångsrik. IFAU har granskat utfallet av regeringens politik. På hemsidan skriver de om rabatterade sociala avgifter …

Rapportförfattarna finner att det ökat de ungas sysselsättning med omkring två procent på kort sikt. Det innebär att 6 000–10 000 jobb tillkommit. Den andra sänkningen av arbetsgivaravgifterna år 2009 tycks dock inte haft någon ytterligare effekt på sysselsättningen.

Det verkar som det enda som skett är att staten har skänkt en hel massa pengar till arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt unga människor. Dessa företag har kunnat öka sina vinstmarginaler utan att behöva göra någon större egen uppoffring.

Den borgerliga regeringen kommer att fortsätta sin polemik och sina påståenden. Men de faktum att dessa återupprepas gång efter annan gör ju dem inte mer sanna för det.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt

Synen på arbetskraftsinvandring


Carola Lemne börjar sitt VD-skap för Svenskt Näringsliv med att få en debattartikel om synen på arbetskraftsinvandring. I inlägget anför hon att i stort sett det enda problem som finns med dagens lagstiftning är att kan ta för lång tid att få ansökningar om arbetstillstånd beviljade. Carola skriver att …

Argumenten mot arbetskraftsinvandring är i grunden felaktiga. Alla seriösa granskningar visar att det inte finns några stora problem med arbetsgivare som missbrukar systemet. I de relativt få fall som det ändå förekommer är detta mot reglerna och ska beivras.

Med det som grund avfärdas sådana erfarenheter som framför allt Hotell och restaurangfacket (HRF) och Unionen har framfört. HRF har vid de tillfällen de genomfört granskningar av hur lagstiftningen fungerat funnit ett stor andel fel och brott mot lagstiftning och avtal.

HRF och Unionen har, bland annat, föreslagit att det arbetserbjudande som arbetsgivaren ger ska vara rättsligt bindande. Det finns idag inga som helst garantier för att den lön och anställningsvillkor i övrigt i verkligheten blir de som förespeglats i handlingarna till Migrationsverket.

HRF anser vidare att myndigheter som Migrationsverket och Skatteverket ges ökade befogenheter till uppföljning.

Jag anser därmed att det inte behövs någon arbetsmarknadsprövning. Kombinationen av rättsligt bindande arbetsvillkor och med hårdare krav på myndigheterna att göra uppföljningar borde räcka för att få en förbättring på arbetsmarknaden.

 

Regeringens kamp emot EU


Igår, vid en pressträff inför den partiledardebatt som Stefan Löfven inte kan delta i, krävde han besked från Fredrik Reinfeldt om hur Sverige ska leva upp till EU:s visstidsdirektiv. Sverige riskerar ju att bli stämda inför EU-domstolen av EU-kommissionen för att inte på ett korrekt sätt ha implementerat EU:s ”lagstiftning” om visstidsanställningar.

EU-kommissionen menar att den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare att stapla olika typer av korta anställningar på varandra. Detta gör att väldigt många människor anställs under flera år på olika former av visstidsanställningar. 65.000 personer har i dag arbetat hos samma arbetsgivare längre än fem på tillfälliga anställningar staplade på varandra. Många till och med gjort det längre än sju år.

Den borgerliga regeringen har som uttalat syfte att skapa en större låglönemarknad med osäkrare anställnings- och arbetsvillkor. Arbetstagare som enbart har att hoppas på korta påhugg kommer inte att bråka med potentiella arbetsgivare i onödan. Anställda med fasta anställningar har lättare att stå upp för bättre arbetsvillkor.

Den borgerliga regeringen kommer att gå till vägs ände för att inte införa hårdare krav på arbetsgivare. Regeringen tar hellre ”smäleken” av att hamna i EU-domstolen. Den anser ju nämligen att det inte finns något som helst fel med den svenska lagstiftningen.

Länkar: dn.se, SvD, dagens arena, di.se, Ekot, Arbetet, Kollega, dn.se, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Martin Moberg, Ola Möller, Peter Johansson

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 725 andra följare

%d bloggers like this: