Fredrik Reinfeldt vill inte höja a-kassans ersättningstak

Den borgerliga regeringen med Fredrik Reinfeldt i spetsen ser ingen anledning att höja värdet av den ersättning som en ofrivilligt arbetslös kan få från arbetslöshetsförsäkringen. I teorin ska ersättningen som en arbetslös kan få motsvara 80 % av den tidigare lönen. I praktiken är den genomsnittliga ersättningen 55 %. Regeringen har valt att använda sig av två metoder för att motivera fler att arbeta:

1. En morot genom att sänka skatten för de som arbetar, och
2. En piska genom försämrade förmåner för arbetslösa, sjuka och andra som inte arbetar.

Fredrik menar att det är upp till de fackliga organisationerna att ordna bättre förmåner för sina medlemmar. Ett stort antal fackliga organisationer har också ordnat ”inkomstförsäkringar” för sina medlemmar. Problemet är ju nu bara det att för de grupper där risken är störst för arbetslöshet är sådana försäkringar väldigt dyra vilket gör att man väljer bort sådant. Statsministern ser inget som helst problem med det …

Det är väl en poäng att där arbetslöshetsrisken är större måste man ta större hänsyn till risken och vara mer aktsam om att inte driva på så att arbetslösheten stiger på olika sätt.

Han menar, med andra ord, att de branscher där arbetslösheten är högre bara har sig själva att skylla. De har nämligen beviljat sig själva för höga löner. Sådan är teorin bakom den borgerliga regeringens reformering av arbetslöshetsförsäkringen. Ökad arbetslöshet i en bransch beror på att arbetstagarna har tvingat fram för höga löneökningar.

Karin Pettersson skriver bra i dagens Aftonbladet:

Fredrik Reinfeldt måste nu bestämma sig. Antingen fortsätter han med vulgärargumentationen att kalla satsningar på a-kassan för ”bidragslinje”. Eller så kliver han ur hörnet han målat in sig i och erkänner att Tottos reformer gick för långt, slog för hårt och blev en ­fattigdomsfälla. Samt sätter i gång med arbetet att ta fram en arbetslöshetsförsäkring som stärker arbetslinjen. På riktigt.

Länkar: Ekot, Aftonbladet

Andra som skrivit: Löntagarbloggen, Markus Mattila, Stardust

Om att lämna den svenska modellen

En gång i tiden var den svenska arbetslöshetsförsäkringen bland de bästa i världen. En aktuell rapport från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen visar att detta har förändrats. Man visar att ersättningsnivån i försäkringen ligger under den genomsnittliga OECD-nivån.

En viktig anledning till att värdet av den svenska arbetslöshetsförsäkringen har urholkats är att ersättningstaket inte har justerats med kostnadsutvecklingen. Det är endast 12 % av de arbetslösa som har en ersättningsnivå som arbetslös som motsvarar 80 %. Den genomsnittliga ersättningen ligger på 55 % av den gamla lönen. Till detta kommer att allt fler arbetslösa (39 % av dem mellan 20-64 års ålder) inte har rätt till vare sig ersättning från a-kassa eller aktivitetsstöd. De har att vända sig till kommunen för att ansöka om försörjningsstöd.

Joakim Palme, som är den som författat rapporten, säger …

Det har blivit sämre sociala rättigheter rakt över. Det är anmärkningsvärt att Sverige är det land som rört sig mest under de senaste fem åren när det gäller socialförsäkringarna.

Denna utveckling har ju inte skett av en slump eller som en omedveten effekt av annan politik. Det har ju varit en tydlig effekt och viljeinriktning som inneburit denna utveckling.

Länkar: SvD, SvD, SvD, dagens arena, Ekot, dn.se, SvD Brännpunkt, di.se, da.se, Arbetet

Andra som skrivit: Olas tankar, Martin Moberg, Peter Andersson, Alliansfritt Sverige, Alliansfritt Sverige, Kjell Rautio, Löntagarbloggen

Industribloggare: Leine Johansson

Många lycksökare bland anordnarna

Tidningen Dagens Arbete skriver om ”Tomas” som nyligen har blivit inskriven i FAS3. Efter att ha deltagit i en ”möjligheternas mässa” fick han kontakt med potentiella anordnare av FAS3. I flera fall handlar det om föreningar som vill ha personer till ganska kvalificerade uppgifter som ”… att sköta bokföring och fakturering, vara it-ansvarig, chaufför, formgivare eller webbdesigner”. Det handlade inte några avlönade anställningar detta.

Tomas säger i artikeln att det känns som om föreningarna egentligen skulle behöva anställa personer till dessa arbetsuppgifter men att de hellre tar emot anordnarbidraget (för FAS3) och slipper betala lön för de arbetsuppgifter som behöver utföras. Han känner det som att man trycker bort riktiga anställningar. Tomas säger i artikeln att det känns som om vem som helst kan starta en verksamhet och få bidrag från samhället för detta. Han tycker inte att det verkar särskilt seriöst …

Värst var nog ett ställe där jag skulle lära mig sökoptimering på internet. Den anordnaren hade inte ens en hemsida där han kunde presentera sin verksamhet. När jag frågade efter visitkort så skrev han bara sitt förnamn och nummer i bläck på ett papper.

Tomas har fått en placering hos en anordnare som GS-fackets ombudsman Frida Olsson i sitt yttrande till Arbetsförmedlingen inte tillstyrkte eftersom …

Företaget saknar kollektivavtal. Tomas ska utföra datorbaserat grafiskt arbete. Det är ingen Fas-3-sysselsättning, utan en undanträngning av riktiga arbetstillfällen. De har enligt uppgift redan ett flertal arbetsmarknadsplaceringar hos sig.

Detta är måhända inte modellen för hur majoriteten av FAS3-placeringar ser ut. Men det är en av många som vittnar om hur oseriös denna verksamhet allt för ofta synes vara. Det är en arbetsmarknadsaktivitet som den borgerliga regeringen tvingats improvisera fram allt eftersom långtidsarbetslösheten fortsatte att öka. Med denna den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik riskerar Sverige att få en allt ökande grupp av människor som hamnar i ekonomisk misär.

Jag förmodar att det är så som den borgerliga regeringen vill ha det.

Andra som skrivit: Kjell Rautio

Det är otäckt att en statsminister i Sverige pekar ut vissa grupper

Igår uttalade statsminister Fredrik Reinfeldt till TT att …

Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet. Vi beskrev då (2006) ett vidare utanförskap som handlade om att en stor del av de som var i arbetsför ålder, men som inte jobbade, inte beskrevs som arbetslösa. Och utanförskapet har minskat.

Tänk så lätt det är att, trots försök till statsmannalikt uppträdande med (förment) värdiga uttalanden, hamna snett. De moderata företrädarna gör vad de kan för att släta över och minimera skadan som uppstått. Det är tydligt att statsministern önskar ta bort en stor del av befolkningen ur statistiken. Man kan ju fortsätta i samma stil. Om man undantar ungdomar som saknar genomgången gymnasieutbildning så minskar ju ungdomsarbetslösheten. Om man undantar den tiondel av befolkningen som inte tjänat på jobbskatteavdrag och förändrade bestämmelser för socialförsäkringarna ur statistiken kan man ju hävda att svenskarna nästan har blivit rikast i världen.

Rouzbeh Djalaie, säger något viktigt:

Men oavsett vilka intentioner som Fredrik Reinfeldt hade gör han genom sitt uttalande en stor del av svenskarna osynliga och förstärker vi-och-de-känslan.

Etnicitet som förklaringsmodell duger helt enkelt inte. För det finns ingen svenskare än unga i våra storstäders förorter.

Länkar: SVT Debatt, dn.se, dagens arena, dn.se, SvD, dn.se, SvD, dn.se, SvD

Andra som skrivit: Peter Johansson, Peter Johansson, Olas tankar, Peter Johansson, Johan Westerholm, Annika Högberg, Martin Moberg, Peter Andersson, Helena Ericson, Peter Andersson, Tokmoderaten, Thomas Böhlmark, Leine Johansson

Industribloggare: Leine Johansson

Tvärsäkra påståenden är inte detsamma som sanningen

Kent Persson, partisekreterare för Moderaterna, har i flera inlägg påstått att höjda sociala avgifter innebär att en 14.000 arbetstillfällen skulle försvinna. Han har aldrig angett någon särskild källa för sitt påstående. Det finns en broschyr som hänvisar till beräkningar av finansdepartementet. Svenska Dagbladet har granskat den borgerliga partisekreterarens och de borgerliga partiernas tvärsäkra påståenden i denna fråga.

Tidningen konstaterar att …

Beräkningarna bygger alltså på antaganden om hur känslig efterfrågan på arbetskraft är om lönekostnaderna förändras – inte vad som har hänt i verkligheten.

De borgerliga partiföreträdarna försöker koka på soppa på spik och på det sättet etablera en sanning i det allmänna medvetandet. Sanningen är att ingen vet huruvida rabatten för att anställa ungdomar genererat några nya arbetstillfällen. Av samma anledning kan man heller inte påstå att arbetstillfällen skulle försvinna om rabatten försvinner.

 Slutsatsen är att Kent Persson får gult ljus av SvD.

Andra som skrivit: Peter Andersson, Peter Andersson, Thomas Böhlmark

Industribloggare: Leine Johansson, Carola Andersson

Lönerna ökar i Kina

Jag ber att få rekommendera en intressant krönika i SvD Näringsliv skriven av Jonas Fröberg. Den låter berätta att lönerna stiger snabbt i Kina.

USA:s statistikbyrå för arbetskraftsstatistik (United States bureau of labor statistics, BLS) har beräknat att lönerna för tillverkningssektorn i Kina i medeltal ökat runt 100 procent mellan 2002 och 2008 – från drygt 4 till nära 9 yuan per timme, vilket är lika mycket i svenska kronor.

Detta har nu inte skett av en slump. Det är en medveten politik för att kliva högre upp i näringskedjan. Man vill, som det sägs i krönikan, komma upp ur ”låglöneträsket”. Det som nu sker är att produktion börjar flyttas tillbaka till Sverige. Det kan motiveras och räknas hem med ökad automation och bättre skötsel av maskinpark. Samtidigt flyttas produktion till andra länder än Kina.

Men, eftersom Kina är en växande marknad kommer västeuropeiska företag fortsätta att vilja vara där. Och Kina välkomnar företagen, om de samtidigt delar med sig av sina teknologiska kunskaper till inhemska företag.

Sverige har länge klarat sig på att vi har haft avancerad forskning och utveckling av våra produkter kvar i Sverige. Men, som Jonas ställer frågan i krönikan, …

Tänk om vi står där om tio år, med huvudkontoren och forskningen i Kina, tillverkningen i Bangladesh och… ja ta en halv minut och fundera på vad det innebär. För Sverige.

Den borgerliga regeringen synes hellre satsa på en större löglönesektor som den huvudsakliga metoden att främja jobbutveckling i Sverige. Frågan man kan ställa sig är om vi verkligen har råd med en sådan utveckling.

Andra som skrivit: Peter Johansson

Jobb skapas när företagens orderböcker blir fyllda

Ett par artiklar i Arbetet respektive Dagens Industri visar att den halverade restaurangmomsen knappast har gett det resultat som den borgerliga regeringen hoppades(?) att den skulle göra. Priserna har inte sänkts på ett sådant sätt som motsvarar momssänkningen. Arbetsgivarorganisationen tror att fler personer har fått arbete inom denna sektor, men det finns i dagsläget inte mycket som styrker denna fromma förhoppning. Hamburgerkedjan Max säger att man anställt 200 personer pga momssänkningen. Det är möjligt att det förhåller sig så, men med den personalomsättning som råder inom branschen finns det säkert ett ständigt behov av anställa.

En utvärdering av momssänkningens effekter kommer att genomföras. Den första uppföljningen kommer i sommar.

Jag har varit tveksam till denna reform från början. Jag tror inte på att det kommer att skapas särskilt många nya jobb på grundval av denna momssänkning. Jag håller med det som Martin Klepke skriver i Arbetet:

Kunskap och utbildning måste ligga i första rummet, vare sig det handlar om att programmera mobiler eller att tillverka bra spadar och verktyg.

Forskning och utveckling kommer därefter. Då kan vi skapa tillräckligt många jobb utan sänkt krogmoms – vilket som synes inte har givit någonting.

Falsk matematik

Företrädare för den borgerliga regeringen har den senaste tiden förfasat sig över att Socialdemokraterna vill avskaffa rabatten på sociala avgifter för att anställa ungdomar. De har påstått, utan någon vidare angivande av beräkningsgrund, att det skulle innebära att 18.500 arbetstillfällen skulle försvinna. Man knappast heller påstå att de brinner av någon större iver att närmare utveckla beräkningsgrunderna. I en gemensam av regeringspartierna utgiven broschyr sägs att …

Beräkningarna utgår ifrån de gängse beräkningsmetoder som Finansdepartementet använder för att beräkna effekterna på sysselsättning av olika skatteförslag. Beräkningen är baserad på empiriskt skattade elasticiteter.

Göran Zettergren har granskat alliansens uppgifter litet närmare. Han konstaterar att regeringens beräkningar ligger långt ifrån Finansdepartementets uppskattade effekt av reformen. Den rapport som Finansdepartementet tog fram visar att åtgärden inte skulle få några effekter som helst på den totala arbetslösheten. Göran avslutar sitt inlägg med  …

Regeringen har alltså infört mycket dyra åtgärder – enligt uppgift 16 miljarder kronor – som enligt egna beräkningar inte kommer att skapa mer än 3 900 nya jobb. Samtidigt hävdar alliansen att om vi idag skulle ta bort dessa åtgärder så skulle vi förlora upp till 18 500 jobb. Vi skulle alltså förlora drygt 12 000 fler jobb på att återställa arbetsgivaravgifterna till tidigare nivå än vi vann på att sänka avgifterna från början.

Är det bara jag som inte hänger med i beräkningen?

Det är inte utan att man kan fråga sig om inte den borgerliga regeringen ägnar sig åt …

Länkar: Aftonbladet

Andra som skrivit: Göran Zettergren, Rosemari Södergren, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Peter Andersson, Martin Moberg, Roger Mörtvik

Industribloggare: Leine Johansson

Kejsarens nya kläder

Det har under dagen hållits en en öppen utfrågning i riksdagen om jobbskatteavdragens välsignade (eller mer tvivelaktiga) effekter på tillväxten av arbetstillfällen. Representanterna för finansdepartementet var (förstås) övertygade om att jobbskatteavdragen har haft en viktig och påtaglig effekt på tillväxten av nya arbetstillfällen. Statssekreterare Hans Lindberg framhöll att …

Vi har gjort en grundläggande utvärdering som är rigorös och robust och som entydigt visar att jobbskatteavdraget ger betydande sysselsättningseffekter.

Det var nu inte alla medverkande som var lika övertygade. Roger Mörtvik, TCO:s samhällspolitiske chef, menade att …

Jobbeffekten är betydligt svagare än vad man tror i de bedömningar som gjorts. Studier av effekterna är gjorde i länder med en helt annan arbetsmarknad och andra familjemönster. Det är en lång kedja av förutsättningar som ska fungera. Människor ska känna till jobbskatteavdraget och vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Lena Hagman, Almegas chefekonom, ansåg att den borgerliga regeringen var allt för optimistisk i sina bedömningar. Lena menade att regeringen inte tar upp andra, viktiga förklaringar till att fler arbetstillfällen tillkommit. Hon menade att ökad efterfrågan på högutbildade var en sådan. Regeringens slutsatser anser hon vara aningen ”skruvade” och sade …

Det påminner om Kejsarens nya kläder, där ingen vågar säga sanningen till regeringen.

En sak kan vi alla vara övertygade om – den borgerliga regeringen kommer att, intill en visshet gränsande till dumhet, hålla fast vid att jobbskatteavdragen är något av en guds gåva till mänskligheten. Andra ståndpunkter än de egna kommer man inte att ta till sig.

Länkar: Rapport, di.se, Ekot

Risk för ökande ekonomisk misär

I en artikel i Arbetet från den 16 mars sade Anders Forslund, professor i nationalekonomi och biträdande chef för IFAU, att

Man riskerar att en ganska stor grupp människor hamnar i ekonomisk misär om de blir kvar länge i fas 3.

I en prognos redovisar Arbetsförmedlingen för regeringen att antalet deltagare i FAS3 fortsätter att öka. Till hösten 2014 tror man att antalet deltagare kommer att vara närmare 38.000. 2016 tror myndigheten att hälften av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin kommer att vara i FAS3. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin kommer att vara närmare 100.000 personer i år. Vidare är det ett minskande antal av arbetslösa medlemmar i arbetslöshetskassorna som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det är i år endast en tredjedel som får ersättning från sin a-kassa.

En nyhetsartikel från Arbetet visar att de arbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantin som ett genomsnitt får allt lägre ersättning. Över 2.000 av deltagarna i FAS3 får ingen ersättning alls. Samtidigt ökar kommunernas kostnader för försörjningsstöd kraftigt. De  har under tre år ökat med 25 % till 12 miljarder kronor. Leif Klingensjö, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), säger till tidningen att …

Hela ökningen beror på arbetslösheten.

Det är inte bara det att allt färre arbetslösa får ersättning från sin a-kassa. Andelen med ersättning som motsvarar 80 % av tidigare inkomst sjunker också. A-kassornas samorganisation (SO) visar att endast 11 % av de som jobbade heltid när de blev arbetslösa får 80 % av sin tidigare inkomst. Till detta kommer att medlemmar i a-kassor med högst arbetslöshet också betalar de högsta avgifterna för sitt medlemskap. Ofta sammanfaller detta med att man dessutom redan har låga löner relativt medlemmar i a-kassor med lägre risk för arbetslöshet. Detta gör att man heller inte har råd att skaffa en försäkring om inkomstgaranti.

Med tanke på dessa uppgifter är det högeligen angeläget att arbetslöshetsförsäkringen behöver reformeras. Då är det bra att det finns politiker och politiska partier som är beredda att göra det. Magdalena Andersson, ekonomisk-politiske talesperson (S), vill höja ersättningsnivån och sänka avgifterna i arbetslöshetsförsäkringen. Hon menar att en höjning av ersättningstaket innebär …

… ett sätt att höja försäkringsmässigheten i a-kassan. Det är viktigt.

Sverige har som många länder gått i genom hårda förändringar av vårt näringsliv. Det har varit processer som trots att många människor förlorat sina försörjningar gått förhållandevis smidigt. Anledningen har varit att de arbetslösa kunnat lita till att man kunnat leva på en rimlig ekonomisk nivå samt att man genom en aktiv arbetsmarknadspolitik fått stöd att komma i annat arbete. Den borgerliga regeringen ser dock ingen nytta med en sådan arbetslöshetsförsäkring. De har valt att verka för framväxten av en större låglönesektor med arbetstillfällen som inte kräver någon längre skolbakgrund.

Sverige förtjänar en annan inriktning på arbetsmarknadspolitiken.

Länkar: di.se, TCO-tidningen, da.se, TCO-tidningen, Arbetet, Arbetet, Arbetet

Industribloggare: Dan Oskarsson, Carola Andersson