Kategoriarkiv: Arbetsmarknadspolitik
Om att kunna tillgodose efterfrågan av kvalificerad yrkeskompetens
Tidningen Arbetet rapporterar om en utbildningsform som verkar vara framgångsrik i att bereda människor arbete.
Myndigheten för yrkeshögskolan visar att nio av tio studenter ett år efter examen har arbete. Dessa resultat gör att det blivit attraktivt att söka till en utbildningsplats inom Yrkeshögskola. Problemet är bara att antalet platser inte räcker för alla de som söker.
Något som bidragit till att göra det svårare att komma in på en sådan utbildning är att statsbidragen minskats till denna studieform. Det innebar att det blev 1.200 platser färre till dessa utbildningar. Det känns verkligen som ett självmål av den borgerliga regeringen att minska stödet till en utbildningsform som leder människor till arbete.
Yrkeshögskola är en utbildningsform som den borgerliga regeringen infört. Att man vårdar sin egen reform så illa känns något … besynnerligt. Jag delar Pia Enochssons, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, uttalande att …
Behovet av att kunna tillgodose arbetslivets efterfrågan av kvalificerad yrkeskompetens är betydligt större än det antal platser som vi kan prioritera. Det är naturligtvis olyckligt eftersom detta är tillväxthämmande för svenska företag och även skapar kompetensproblem i offentlig sektor.
De utbildningar som genomförs inom systemet med yrkeshögskola sker i nära samarbete med näringslivet. Det säkerställer att utbildningarna i högre grad anpassas de kompetenskrav som leder till anställning. Det gör vidare att utbildningarna passar de som annars inte kommer in på en högre utbildning. Yrkeshögskola är en alldeles utmärkt utbildningsform.
Länkar: Arbetet
Fredrik Reinfeldt är sämst i klassen
De nordiska statsministrarna träffas i dagarna två i Stockholm. Ett viktigt tema för regeringscheferna är att diskutera insatser för att minska ungdomars arbetslöshet. Enligt en rapport från 2012 riskerar omkring 300 000 unga under 25 år i Norden permanent utanförskap.
Den svenske statsministern har ju det litet jobbigt under detta möte. Sverige är ju det land som visar upp de högsta arbetslöshetssiffrorna för ungdomar. Jag vet inte om Fredrik kommer att tala väl om subventionerade sociala avgifter och halverad restaurangmoms som de patenterade sätten att minska ungdomars arbetslöshet. Skulle han välja att göra det får han säkert tala med väloljad tunga för att imponera på de övriga statsministrarna.
Han skulle möjligen kunna tala väl om jobbpakten som ett utmärkt fackligt initiativ för att hjälpa ungdomar till arbete. Men det är en godbit som regeringen verkar vilja spara till den kommande valrörelsen hellre än att skynda på en reform. Förhoppningsvis har våra nordiska grannar några goda tips till den svenska regeringen.
Länkar: SvD, vlt, di.se, ekuriren
Fler som skrivit: Ylva Johansson
Det måste vara ordning och reda på arbetsmarknaden
Krister Örnfjäder, socialdemokratisk ledamot av Sveriges Riksdag, har ställt en interpellation till migrationsminister Tobias Billström. Krister vill att det arbetserbjudande som ligger till grund för ett arbetstillstånd ska vara rättsligt bindande. Det förekommer allt för ofta att de villkor som Migrationsverket grundar sina beslut på inte hedras av arbetsgivare. Krister säger att …
Det är inte acceptabelt att arbetsgivare utnyttjar människor som befinner sig i en utsatt situation. Det måste vara ordning och reda på arbetsmarknaden.
Ministern avvisade de krav på förändrad lagstiftning som Krister ville ha. Tobias menar att det skulle innebära ett allt för stort ingrepp i den svenska förhandlingsmodellen. Jag kan i motsats till ministern dela Kristers synpunkt om att den hitkommande arbetaren befinner sig i en utsatt situation. Som nyanländ i Sverige och utan större kännedom om hur det fungerar här befinner man sig i ett beroendeförhållande till sin arbetsgivare.
Det är bra att man i riksdagen fortsätter att driva opinion för en justerad lagstiftning. Det måste bli lättare att beivra missbruk av lagstiftningen och därmed utnyttjande av migrerade arbetare.
Viktigt med tidig hjälp för unga arbetslösa
Riksrevisionen kritiserar i
en rapport hur insatserna för att hjälpa unga arbetslösa fungerar.
De menar att insatserna kommer igång allt för sent (först efter 3-4
månader). Vidare menar man att arbetsförmedlarna har allt för små
möjligheter att ge individuellt stöd och att de unga arbetslösa får
allt för få kontakter med arbetsgivare. 75 % av
arbetsförmedlingarna anser att de inte har tid för
arbetsgivarkontakter. I rapporten sägs att …
Arbetsförmedlingen bör prioritera resurser och
organisera det lokala arbetet för att underlätta arbetsförmedlarnas
möjlighet att göra en tidig bedömning och förstärka möjligheten
till matchning mot arbetsgivare.
Kritiken landar
i slutändan inte hos Arbetsförmedlingen utan i den borgerliga
regeringens knä. Det är ju den som har ansvar för
arbetsmarknadspolitiken och för de prioriteringar som ryms däri.
Socialdemokraterna har i sitt budgetalternativ föreslagit att
arbetslösa ungdomar ska komma i åtgärd betydligt snabbare än dagens
verklighet. Riskrevisionens rapport blir ju därför till tacksam
ammunition i den politiska debatten. Länkar: SVT, Ekot, Ekot Andra som skrivit: Carola Andersson, Martin Moberg Industribloggare: Leine Johansson
Om att förhindra det sociala kriget

Drygt 20.000 unga mellan 16 och 29 lever i samhällets ytterkant.
För några dagar sedan skrevs det i media om en rapport som Arbetsförmedlingen publicerat. Myndigheten har konstaterat att en stor andel unga människor mellan 16 och 29 års ålder helt står utanför de sociala trygghetssystemen. De vare sig jobbar eller studerar, struntar i att skriva in sig på Arbetsförmedlingen eller att kontakta kommunen.
Denna grupp om ca 20.000 ungdomar är en del av omkring 77.000 unga människor som inte arbetat eller studerat på tre år. Marwin Nilsson, analytiker vid Arbetsförmedlingen, säger att …
Det här är unga som tidigt i livet varit länge utanför arbete och studier. Det är en grupp man inte har diskuterat tidigare. De befinner sig i samhällets ytterkant och riskerar att permanent hamna utanför arbetslivet.
Problemet är tyvärr inte nytt. Jag minns från den tid jag deltog i en kommunal nämnd i Eskilstuna att det fanns en grupp unga som försvunnit ur statistiken. Eskilstuna kommun försökte identifiera denna grupp av unga människor. De siffror som Arbetsförmedlingen presenterar är förstås oroväckande. Marwin Nilsson, säger dock ödesmättat att …
Jag är rädd för att det är ett växande problem, jag ser ju nu hur kompetenskraven på arbestmarknaden skruvas upp, samtidigt som många ungdomar inte klarar sin gymnasieutbildning. Många av dem hamnar ju i den här gruppen som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Över tid är jag rädd för att den här gruppen kommer att öka.
Det är tydligt att det krävs satsningar inom skolan för att fånga upp denna grupp av unga människor. Även om socialdemokraterna, med viss rätt, kan hävda att utvecklingen har gått åt fel håll med borgerlig politik är jag rädd att utvecklingen har pågått sedan före regeringsskiftet 2006. Men det finns en tydlig skillnad idag mellan den borgerliga regeringen och socialdemokraterna i synen på att motverka utvecklingen.
Socialdemokraterna vill genom hårdare satsningar på skolan och utbildning förbereda de unga för det arbetsliv som växer fram. Synen, grundad på dagens verklighet, är att det krävs fullständiga betyg för att öka sina chanser till en anställning.
Den borgerliga regeringen vill i motsats till (S) öka antalet arbetstillfällen som kräver lägre formell kompetens. Vägen dit går genom åtstramade regler i arbetslöshetsförsäkringen och ökad låglönekonkurrens i de aktuella branscherna. Regeringen signalerar även det berömvärda i att erbjuda kortare gymnasieutbildning för förment ”skoltrötta” elever för att stödja den önskvärda utvecklingen.
Jag delar dagens socialdemokratiska syn på hur man kan minska arbetslösheten bland unga människor. Utbildning är en central del i den politiken. Det handlar om en tro på att politik kan innebära positiv förändring av samhället.
Länkar: dn.se, Ekot, SvD, SVT, di.se, Publikt
Andra som skrivit: Ylva Johansson, Alliansfritt Sverige
En inkonsekvent hållning från statliga myndigheter
Unionens avtalskamp gällande callcenterföretaget CRS Fokus blir en fråga för riksdagen. Vänsterpartiets riksdagsledamot Ali Esbati ställer en interpellation till näringsminister Annie Lööf.
Frågan gäller att företaget genom länsstyrelsen fick en miljon kronor i etableringsstöd. Tillväxtverket nekade samtidigt företaget stöd eftersom man inte erbjöd kollektivavtalsliknande villkor till de anställda.
Ali Esbati konstaterar att detta förefaller vara en ganska inkonsekvent hållning från de statliga organen. Ali Esbati frågar därför Annie Lööf om hon tänker se över policyn vid utdelningsbidrag ”så att krav på kollektivavtal blir en självklarhet?”
Ali Esbati har en poäng i sin fråga till ministern. Jag anser (förstås) att Tillväxtverket var den statliga myndighet som fattade det korrekta beslutet. Men nu har två statliga myndigheter fattat två ganska motstridiga beslut om en och samma arbetsgivare. Därför verkar det behövas en översyn av det statliga regelverket i sådana frågor.
Det ska bli litet intressant att få ta del av ministerns svar på interpellationen.
Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Ulvenlöv
Om ett regeringsfiasko
Under gårdagen rapporterade Sveriges Television om en preliminär forskningsrapport från IFAU. De har granskat hur den borgerliga regeringens paradreform för att minska ungdomars arbetslöshet har fungerat i praktiken. Genom att subventionera de sociala avgifterna med 50 % för de företag som anställde ungdomar hoppades man minska arbetslösheten.
Den borgerliga regeringen är uppenbart övertygad om att reformen har varit lyckosam i att hålla nere ungdomars arbetslöshet. Alla är ju inte lika övertygade om reformens lyckosamma inverkan på arbetslösheten som regeringen.
Socialdemokraterna vill ta bort subventionen för att finansiera andra, som de ser det, mer långsiktigt hållbara åtgärder för att minska arbetslösheten. Den borgerliga regeringen är dock så övertygade om det förträffliga med deras reform att de anser att en slopad subvention skulle innebära en ökad arbetslöshet med flera tusentals personer.
Så hur har då reformen fungerat?
IFAU:s preliminära resultat tyder på vare sig mer eller mindre än ett fiasko för regeringens så begapade reform. IFAU bedömer att reformen skapat 4.000 till 6.000 nya jobb. Varje sådant nytt arbetstillfälle har kostat statskassan mellan 1 och 1,5 miljoner kronor. Man bedömer vidare att dessa resultat endast gäller på kort sikt. De långsiktiga effekterna verkar vara högst tveksamma.
Även om jag kanske inte ska göra en allt för stor affär av IFAU:s preliminära resultat så känns det som de alternativ som socialdemokraterna föreslår är bättre. Den borgerliga regeringen synes endast ha gödslat pengar över företag som oavsett reformen skulle ha anställt unga.
Länkar: SVT, dn.se, di.se, SvD, ekuriren, di.se, SvD, SvD
Andra som skrivit: Christian Norlin, Alliansfritt Sverige, Leine Johansson, Martin Moberg, Krassman, Annika Högberg, Roger Jönsson, Kjell Rautio, Oscar Ernerot
Helt oacceptabelt att arbetstagare utnyttjas
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström meddelar i Aftonbladet att …
För att belysa och begränsa felaktig användning av de arbetsmarknadspolitiska stöden har regeringen nyligen tillsatt en utredning. Utredningen ska kartlägga förekomsten av oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter i samband med utbetalning av ekonomiska ersättningar för stöd till personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Utredaren ska även titta på om rutinerna hos Arbetsförmedlingen inför beslut om stöd är tillräckliga och ändamålsenliga. Senast i mars nästa år ska utredningen överlämna sina förslag till regeringen.
Det var ju trevligt att den borgerliga regeringen till slut verkar ha tagit till sig något av den kritik som framkommit om hur stöden används. Måhända att medias rapportering till slut blev för mycket för regeringen att fortsätta som om ingenting hänt. Det är dock tydligt att regeringen inte på något sätt kommer att göra några grundläggande förändringar av arbetsmarknadspolitiken. Det är väl heller ingen slump att uppdraget skall pågå fram till mars månad nästa år. Det ger ju möjlighet att kunna föreslå kosmetiska justeringar inför kommande valrörelse.
Trots allt känns ministerns nymornade intresse som ett ”sent ska syndarn vakna”!
Andra som skrivit: Martin Moberg







