Om hur kravet på ett längre arbetsliv kolliderar med utslitna människor

Tidningen Arbetet har publicerat statistik över vilka yrken som har den högsta andelen människor med sjukersättning/förtidspension.

Det är väl knappast obekant att det svenska pensionssystemet står inför stora påfrestningar. Systemet är, i och för sig, stabilt. Priset för det är ju att den högre medellivslängden innebär att den pension som utbetalas blir allt lägre om inte åtgärder vidtas.

Rikets statsminister har ju tänkt högt om att han kan tänka sig att pensionsåldern borde vara 75 år. Nu kommer det knappast att bli så. Däremot är nog samstämmigheten stor mellan de politiska partierna om att svensken behöver arbeta längre för att få en rimlig ekonomisk levnadsnivå som pensionär.

De borgerliga regeringspartierna driver för sin del att man vill göra det möjligt att arbeta till 69 års ålder.Socialdemokraterna vill hellre skapa förutsättningar för fler att arbeta till 65 års ålder. De partier som står bakom dagens gällande pensionssystem tillsatte därför en pensionsåldersutredning.Den föreslår att pensionsåldern ska bli flytande och följa genomsnittsåldern. Utredningen föreslår även investeringar i att skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv.

Jag är ganska övertygad om att de borgerliga partierna kommer att få som de önskar. Den möjliga pensionsåldern kommer att bli högre. Det är en enkel och till synes billig åtgärd även om det borde få konsekvenser på olika socialförsäkringssystem. Men då stora grupper av löntagare inte ens når fram till dagens informella pensionsålder om 65 år riskerar dessa att bli ekonomiska förlorare.

Det kommer att krävas stora insatser för att förlänga arbetslivet för de yrkesgrupper som riskerar att bli ”förlorare”. Resultaten kommer vare sig snabbt eller billigt. Det krävs att både statliga som arbetsgivarinsatser för att skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv. Den borgerliga regeringen har ju verkligen inte varit något föredöme när det gäller att prioritera insatser för en bättre arbetsmiljö.

Bland det första som den borgerliga regering som tillträdde hösten 2006 gjorde var att utradera Arbetslivsinstitutet och att kraftigt minska medlen till Arbetsmiljöverket. Till talet stödjer de nu insatser för att förbättra arbetsmiljön. Det känns onekligen som en omvändelse under galgen.

Vill man nu bibehålla förtroendet för dagens pensionssystem krävs det insatser även för de människor som inte kan välja att arbeta till vare sig 65 eller 67 (eller 69) års ålder. LO och dess medlemsförbund har en viktig insats i att företräda de människor som idag har den lägsta pensionsåldern.

Länkar: Arbetet, Arbetet, Arbetet

Större krav på att bevaka tjänstepensionen

Fler kommer att sakna tjänstepension!

AMF Pension konstaterar i en rapport att allt fler företag och därmed fler anställda inte har kollektivavtal. Det innebär att risken för att anställda saknar grundläggande rättigheter som tjänstepension ökar. Trenden är att företag i förhållandevis nya och expansiva branscher oftare väljer bort kollektivavtal. Carina Blomberg, ekonom hos AMF, säger att …

Trenden har hittills varit att allt fler som går i pension får tjänstepension, utöver sin allmänna pension. Men vi ser en risk för att detta kan förändras.

Med tanke på att den offentliga pensionen kräver att man arbetar allt fler år för att erhålla en rimlig levnadsnivå som pensionär blir tjänstepensionen allt viktigare. Tjänstepensionen inom LO:s, TCO:s och Saco:s verksamhetsområden motsvarar idag 4,5 % av bruttolönen (upp till en inkomst om 7,5 prisbasbelopp, 30 % på lönedelar ovan den gränsen). Det handlar därför om stora pengar som anställda i företag utan kollektivavtal riskerar att mista.

De fackliga organisationerna har verkligen ett betydelsefullt arbete framför sig. Det gäller att få fackliga medlemmar att se nyttan med kollektivavtal. Exemplet med Unionens kamp för att få kollektivavtal på företaget Peak Partners visar på betydelsen av ordnade villkor på arbetsplatsen.

Länkar: dn.se, TCO-tidningen, SvD, Ekot

Svenskarna ska arbeta längre!

Ulf Kristersson vill förlänga arbetslivet

Ålderspensionsutredningen har presenterat sina förslag för att säkerställa pensionssystemets möjlighet att leverera en rimlig nivå på pensionen.

Vad jag förstår av rapporteringen innehåller paketet flera delar – kortsiktiga som mer långsiktiga delar. Till de kortsiktiga hör att ”pensionsåldern” ska följa utvecklingen av genomsnittsåldern och att man ska ha rätt att arbeta till 69 års ålder.

Vidare föreslår utredaren att trepartssamtal mellan staten och parterna på arbetsmarknaden genomförs för senarelägga tidpunkten för att ta ut sin tjänstepension.

Men den stora potentialen i att förlänga arbetslivet är att färre personer slutar sitt aktiva yrkesliv i förtid. För att klara detta krävs åtgärder för ett bättre arbetsliv. Här föreslår utredaren flera åtgärder såsom …

• Arbetsmiljöverket ska stärkas
  
• Skyddsombudens kunskap ska förbättras
• Lagstiftningen mot åldersdiskriminering ska skärpas
• Äldre ska få bättre möjligheter att uppgradera sitt kunnande

Förslagen känns inte särskilt oväntade. Flera av förslagen kommer alldeles säkert att bli verklighet. Jag förväntar mig att pensionsåldern kommer att höjas i takt med genomsnittsålderns utveckling. Jag tror också att människor kommer att få rätt att arbeta längre än dagens 67 år. De borgerliga partierna förespråkar dessa åtgärder. Socialdemokraterna förespråkar snarare åtgärder för att förlänga arbetslivet på annat sätt. Någonstans kommer dessa parter att finna kompromisser.

Problemet som lagstiftarna står inför i denna fråga är ju att svenskarna är delade i pensionsfrågan. Stora yrkesgrupper klarar inte av att arbeta till dagens informella pensionsålder om 65 år. Stora yrkesgrupper kan det och vill gärna arbeta längre. Det syns tydligt i hur Saco och TCO tagit emot förslagen jämfört med LO:s reaktion. Tjänstemännens organisationer är mer förstående till förslagen än vad LO är.

Det kommer att krävas många åtgärder för att förlänga yrkeslivet för hela den svenska befolkningen. Det går inte att blunda för att något måste göras för att säkerställa en rimlig levnadsnivå för kommande pensionärer. Det krävs att man arbetar längre, det krävs investeringar i arbetsmiljöarbetet och säkert krävs större avsättningar till pensionen.

IF Metall har fått genomslag för en satsning på delpension i de avtal man tecknat. Det är en alldeles utmärkt satsning. Det kan göra att industriarbetarna kan förlänga sitt arbetsliv och därmed sin pension. Nästa steg vore att LO-förbunden i förhandlingar får i genom att avtalspensionen kan börja tjänas in redan från 20 års ålder. Idag förlorar LO-förbundens medlemmar flera år utan avsättning till sin tjänstepension. Sedan förlorar de i slutet eftersom en majoritet inte arbetar fram till 65-årsdagen.

LO och LO-förbunden behöver bli mer aktiva i frågan om den framtida pensionen och hur arbetslivet organiseras. Risken är annars att LO:s medlemsgrupper blir de som får betala förändringarna med en allt lägre nivå på de kommande pensionerna.

Länkar: Arbetet, dn.se, Arbetsliv, SvD, Arbetet, SvD, Lag&Avtal, dn.se, dn.se, vlt, di.se, dn.se, dn.se, Ekot, dagens arena, vlt, SVT, SvD, Arbetet, Kollega, ka.se, Publikt, dagens arena, SvD

Skrivet: Pensionsåldersutredningen, Martin Moberg, Martin Moberg, Peter Högberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Ökad stridsvilja hos pensionärerna

Stridsvilja hos pensionärerna

Svenska Dagbladet rapporterar att stridsviljan har ökat bland de stora pensionärsorganisationerna. De har i en rapport föreslagit att:

• Premiepensionen avvecklas och tillgångarna förs över till inkomstpensionen
  
• Ekonomin i inkomstpensionen stärks dels genom tillskottet från premiepensionen men också från andra håll
• Bromsen kan avskaffas tack vare det ökade inflödet av avgifter till inkomstpensionen

Den, jämförelsevis, unge socialförsäkringsministern avvisar pensionärernas krav. Han räds dock inte att gå emot pensionärernas önskan i denna fråga. Han säger att …

De är inte bara pensionärer, de är också samhällsmedborgare och ser ju inte bara till sin egen pension här och nu.

Ulf Kristersson är ganska försiktig i sina svar till SvD:s journalist. Det kan jag förstå. Han står ju inför förhandlingar inom den grupp av fem riksdagspartier som står bakom pensionsöverenskommelsen. Framför allt har socialdemokraterna gjort flera utspel i pensionsfrågan. De har öppnat för att avsätta något mindre till premiepensionen och prioriterar annorlunda än regeringen när det gäller ett längre arbetsliv.

Jag delar statsrådets åsikt att inte avskaffa bromsen i pensionssystemet. Det innebär, trots allt, ett mer hållbart pensionssystem. Samtidigt förstår jag pensionärernas ståndpunkt i frågan. Jag har sett hur mina föräldrar fått lägre pension under några år. De har samtidigt fått ökade kostnader för sitt boende och övriga levnadsomkostnader. I intervjun visar Ulf Kristersson ganska liten förståelse för detta. Han pratar om att den sänkta pensionen ”endast” motsvarar några procent.

Det går inte att komma ifrån att arbetslivet måste förlängas i takt med att medelåldern ökar. Samtidigt måste det tas hänsyn till att stora arbetargrupper pensioneras betydligt tidigare än andra. De bidrar genom sitt arbete till pensionssystemet och måste därför känna att även de kan få njuta frukterna av sitt arbetsliv. Häri ligger den stora utmaningen i de kommande förhandlingarna.

Länkar: SvD, SvD, SvD, dagens arena

Om att vara kvar längre på arbetsmarknaden

Tidningarna har fortsatt att rapportera om Moderaternas utspel för att möjliggöra ett längre yrkesliv. Det fanns mer i paketet än att enbart göra det tillåtet att arbeta till 70 års ålder och morötter för friska att arbeta längre.

Moderaterna vill göra det möjligt att göra ”karriärbyten” senare i livet. Därför vill man utöka möjligheten att ta tjänstledigt för att prova ett nytt jobb efter 45 års ålder. Till det kommer att (M) vill att man ska kunna få studiestöd vid högre ålder än idag.

Det är ju gott och väl att det ska vara möjligt att med ekonomiskt stöd kunna studera vid högre ålder. Men viktigare än detta är att göra det möjligt att ständigt öka både formella kunskaper och kompetens löpande under hela arbetslivet. Därför behövs system där såväl arbetsgivare som arbetstagare ansvarar för kunskapsinhämtning. Till det kommer sådana förslag som Moderaterna antyder. Det behövs omfattande satsningar på olika typer av vuxenutbildning.

Men jag kommer att tjata om att det även behövs satsningar på att göra arbetslivet säkrare för att göra det möjligt för fler att orka arbeta längre. Moderaternas förslag är enkla att genomföra (och kostar kanske inte så mycket). Satsningar på ett friskare arbetsliv kräver mer av långsiktighet och tålamod för att se effekterna.

Det är inte så enkelt som en del politiker låter förstå att förlänga arbetslivet för folkflertalet. Vi har ett pensionssystem som alla i arbetslivet bidrar till. Då krävs det åtgärder som kommer alla till del för att bibehålla förtroendet för den allmänna pensionen.

Länkar: SvD, SVT, ekuriren, Arbetsliv, ekuriren

Moderaternas morötter

En morot att stanna kvar lite längre i arbetslivet

Elisabeth Svantesson, (M)-ordförande i Arbetsmarknadsutskottet, har presenterat ett par förslag för att förmå fler att arbeta längre. De är i formen av ”morötter” – ett begrepp lanserat av rikets statsminister. Moderaterna föreslår att ett ”förstärkt” jobbskatteavdrag ska gälla redan från 64 års ålder. Vidare föreslås att man ska kunna arbeta till 70 års ålder.

Elisabeth säger att …

Om man ser att man faktiskt får behålla lite mer när man fyller 64 år då finns det en morot att stanna kvar lite längre i arbetslivet, om det är så att man har ett jobb som man tycker att man kan stanna kvar lite längre i.

Det är väl möjligt att detta Moderaternas förslag på marginalen kommer att få vissa friskare personer med intressanta arbeten att välja att arbeta litet längre. Men det löser verkligen inte situationen för de yrkesgrupper som slits ut av sitt arbetsliv i förtid. Det verkar ju som att inte alla arbetsgivare gillar idén med äldre arbetstagare i sina företag.

Verkligheten verkar betydligt mer komplicerad än vad Elisabeth Svantesson och Moderaterna verkar tro.

Länkar: SVT, SvD, dn.se, di.se, Ekot

Statsministern gillar morötter

Det krävs att vi jobbar lite mer och lite längre upp i åren.

Framtidskommissionen – den borgerliga regeringens organ för att utveckla framtida borgerlig politik – har presenterat en ny rapport. I den nya skriften med titeln ”Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen” beskrivs vad som krävs för att säkra framtidens välfärd.

Vi har hört det förut. Vi måste arbeta mer och längre. Att höja skatterna är, enligt utredningen, inte en framkomlig väg. Rapporten förordar att pensionsåldern ska följa den aktuella medellivslängden.

Dagens Nyheter frågade statsministern vilka idéer han har för att få fler att arbeta längre. Fredrik Reinfeldt förordar bruket av morötter för att få fler människor att arbeta längre. De som är ädre än 65 år får ju dubbla jobbskatteavdrag. Fredrik fortsätter …

Jag kan konstatera att det är en morot som fungerar. Jag ska inte utesluta ytterligare morötter.

Huruvida mer morötter för de arbetande inom särskilt LO:s verksamhetsområden hjälper dem får ju stå för vår aller vetande statsminister. Jag hyser dock viss tveksamhet till hans fromma förhoppning. Verkligheten visar ju faktiskt på något annat. Mårten Blix, utredningens sekreterare skriver att …

De största hindren för att förlänga arbetslivet är åldersgränser i olika avtal på arbetsmarknaden och förlegade attityder om den äldre arbetskraften.

Arbetsmiljö, arbetsförhållanden och olika avtal behöver anpassas till att arbetskraften blir äldre. Det handlar om ledarskap, ergonomi, kompetensutveckling och ökad flexibilitet.

Det kommer förmodligen ett lagförslag om att ge arbetstagare rätt att arbeta kvar till 69 års ålder (idag 67 år). Det är en reform som organisationen Företagarna ogillar och absolut inte önskar.

Det krävs nog faktiskt mer än enbart morötter för att möjliggöra för fler att arbeta längre.

Länkar: dn.se, di.se, vlt

Andra som skrivit: Niklas Hjert

Om ett samhälle där människor kan vara trygga då de nått pensionsåldern

Det behövs en förnyelse av vuxenutbildningen, förbättringar av sjukersättningssystemet och en större avdragsrätt för pensionssparande.

Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam, har skrivit ett spännande inlägg i Sydsvenska Dagbladet.

Det är ju knappast en nyhet att dagens blivande pensionärer står inför en minskande nivå på sin pension. Orsaken är, som Håkan beskriver det att …

Fler människor blir äldre än vad det allmänna pensionssystemet är dimensionerat för.

Den så kallade bromsen, som värdesäkrar pensionspengarna, är känsligare för svängningar i sysselsättningen och finansmarknaden än vad de som utformade denna mekanism förväntade sig.

Den faktiska pensionsåldern, när människor i praktiken går i pension, har stagnerat runt 63 år. Förändras det inte sjunker den allmänna pensionen med mellan 10 och 15 procentenheter inom 20 år. Dagens 45-åringar kan få en sammanlagd pension på runt mellan 55 och 60 procent av sin slutlön. Och på denna pension, som dessutom successivt minskar i köpkraft, ska de försörja sig under 20–25 år som pensionärer.

Håkan ställer sig därför positiv till att införa en livslängdsrelaterad pensionsålder. Men det räcker inte med detta. Det krävs även reformer av annat slag som ”… underlättar för människor att vårda sin hälsa, förbättra sina arbetsmarknadsutsikter och kunna bygga upp en buffert som förstärker deras ekonomi efter pensionen.” Håkan föreslår därför följande reformer i tre punkter:

• Förnya vuxenutbildningen.
  
• Främja försäkringssparandet.
• Förbättra sjukersättningen för äldre.

Håkan säger avslutningsvis att …

Mina förslag kostar givetvis pengar, men finansieras snabbt i och med att den faktiska pensionsåldern stiger. Dessutom läggs en god grund för ett samhälle där människor kan vara trygga även efter att de nått pensionsåldern.

Förslagen känns för min del både relevanta och angelägna. Det finns stora grupper av arbetstagare som både vill och kan arbeta längre än vad som är brukligt. Samtidigt finns det, framför allt inom LO:s branscher, många människor som inte klarar av att arbeta ens till 65 år. Jag inser att det krävs att människor arbetar fler år för att säkra en rimlig nivå på sin pension. Men för att klara av detta krävs insatser för att möjliggöra detta för fler människor.

Det går inte att stoppa påbörjat uttag av tjänstepension

Det går inte att stoppa påbörjat uttag av tjänstepension

SVT har uppmärksammat att Stadsdelsnämnden på Norra Hisingen i Göteborg har nekat en person försörjningsstöd med argumentet att det fanns en tjänstepension att ta ut. Den arbetslöse mannen överklagade det beslutet till förvaltningsrätten.

När stadsdelsnämnden förstod att det skulle ta tre månader att få ut medlen från tjänstepensionen beviljades försörjningsstöd. Det gjorde att förvaltningsrätten inte prövade orsaken till det överklagade beslutet. Stadsdelsnämnden är dock tydlig med att om mannen kommer efter tre månader för ansökan om fortsatt försörjningsstöd kommer man att neka det.

Mannen har valt att begära prövningstillstånd i kammarrätten för att få denna principfråga prövad i högre instans. Det är förstås väldigt viktigt att få veta om en kommun kan tvinga en person utan annan inkomst och tillgångar att ta ut en intjänad tjänstepension. Det skulle ju kunna få långtgående konsekvenser om en persons tjänstepensionskapital ska betraktas som vilken tillgång som helst.

Tjänstepensionen är ju ett komplement till ålderspensionen (som man inte kan tvingas ta ut i förtid). Det är vidare ett kapital som uppstått genom att tidigare arbetsgivare betalt in till ett personligt pensionskonto. Till det kommer en viktig synpunkt som Eva Adolphson, pensionsekonom på tjänstepensionsbolaget Alecta, påpekar.

Om man börjar leva av tjänstepensionen redan i yrkesaktiv ålder och tar ut den på kort tid har man ju bara den allmänna pensionen kvar när man väl är pensionär. Dessutom kan man kan inte ångra uttag av en tjänstepension som är påbörjad under de fem första åren, enligt regler i lagen om inkomstskatt. Det är olyckligt om man skulle bli bunden att tvingas ta ut pension under lång tid för att man söker tillfälligt försörjningsstöd.

Det återstår att se om Kammarrätten beviljar prövningstillstånd i denna fråga. Om så inte sker ligger tolkningen helt öppen.

Något större rättvisa mellan olika generationer

Pensionsmyndigheten har lagt ett förslag om ett nytt sätt att beräkna det inkomstindex som styr nivån på den statliga pensionen. Det nya sättet att beräkna nivån på pensionen ska minska variationerna upp/ned över åren.

Idag beräknas indexet som löntagarnas inkomstutveckling de tre senaste åren, justerat för prisutvecklingen. Enligt förslaget ska beräkningen bygga på hur inkomsterna för de förvärvsarbetande förändras mellan det innevarande året och nästkommande år. Med detta sätt att räkna finns en risk för prognosfel. Men som Ole Settergren (chef Pensionsmyndigheten), säger …

Vårt förslag ger mindre variationer i pensionerna, säger han. Sannolikheten för nominellt sänkta pensioner kommer att minska.

Dessutom kommer pensionerna att följa konjunkturen bättre. Med den stora eftersläpning som finns i den nuvarande indexeringen har pensionerna sänkts när det går bra i den svenska ekonomin, och höjts när konjunkturen är dålig. Det har inte minst varit ett pedagogiskt problem.

Det finns en del andra tankar i förslaget som ska innebära något större rättvisa mellan olika generationer. Men det främsta syftet med ett nytt sätt att beräkna pensionen är att göra det lättare för pensionärer att planera för sin kommande ekonomi. Det är ju gott och väl.

Nu vill Pensionsmyndigheten att pensionsgruppen ska se på förslaget. Ska förslaget bli verklighet krävs en överenskommelse mellan de fem partier som gruppen representerar. Vi får väl se …

Länkar: Arbetet, di.se, SvD