Vi är bra på det vi gör!

Tidningen Fokus har publicerat en intressant artikel om varför IF Metall håller på att ta över. Artikeln fokuserar kring Ernst Blomberg, förbundsordförande för Metall från mitten av 1890-talet. Artikeln berättar att från och med då Ernst blev ordförande …

… skulle det råda ordning och reda. För Blomberg handlade det om makt. Strategin han drog upp, som sedan dess har löpt som en röd tråd genom metallfackets historia, går att sammanfatta i en kort devis: man måste alltid vara beredd att sätta makt bakom orden.

Bara hota om strejk om man är beredd att strejka. Aldrig inleda en strid som man inte har utsikt att vinna.

I de fackliga förbundens historia tvistade man om huruvida man skulle ha en låg facklig avgift för att locka fler att bli medlem. Under Ernst Blomberg valde Metall att höja avgiften för att kunna bygga upp strejkfonder och sin organisation. Med den taktiken kunde man välja sina strider och med större säkerhet driva konflikten till ett lyckat resultat. Metall byggde upp strejkfonder för att de strejkande skulle kunna ha understöd och därmed vara mer uthålliga i den fackliga kampen. På så sätt blev höjda fackliga avgifter och en bättre ordning i organisationen ett framgångsvapen. Hade Metall haft större inflytande över det tidiga LO hade det kanske aldrig blivit någon storstrejk 1909.

Arvet från Ernst Blomberg är levande inom förbundet även om de flesta medlemmar och förtroendevalda förmodligen inte vet vem han är. IF Metall behöver inte vara det förbund som skriker mest. Förbundet tvekar heller inte att gå egna vägar om man bedömer att detta är i grunden positivt för de fackliga medlemmarna.

Det är ett betydelsefullt arv vi har att hedra. Det betyder inte att man ska vara enbart tillbakablickande och hylla forna tiders framgångar. Det gäller att hitta vägar framåt i den komplicerade framtid vi står inför. Det är det bästa sättet att hedra de principer som grundlades inom förbundet vid Ernst Blombergs tid.

”It’s a long way to the top …”

LO gillar inte monarkin

Idag kunde jag motta ett glädjens budskap från LO-kongressen. Kongressens majoritet beslutade att LO ska verka för att monarkin avskaffas. Det uttrycktes att monarkin är ett otidsenligt statsskick. Däremot avslog man en motion som skulle innebära att LO skulle utreda hur ett annat mer demokratiskt statsskick skulle införas. Nu gör det ju inget eftersom Republikanska föreningen ju har tagit fram ett sådant förslag.

Här kan du bli medlem i Republikanska föreningen!

Länkar: Arbetet, da.se, ka.se

Höjd ersättning från arbetslöshetsförsäkringen

Jag läser att en majoritet av LO-kongressens ombud röstade för en motion om att LO ska verka för 90 % ersättning av tidigare lön i arbetslöshetsersättning. Även om jag hyser en viss förståelse för detta krav känns det i dagsläget något orealistiskt att höja ersättning så högt. Idag är problemet snarar att endast en liten minoritet av de arbetslösa ens får en ersättning som motsvarar 80 %. Den genomsnittliga ersättningsnivån ligger idag på 55 % av tidigare inkomst. LO:s krav har tidigare varit att sträva efter en situation där 80 % av de arbetslösa har en ersättning om 80 %. Det vore ett steg som LO tillsammans med tjänstemannaförbunden skulle driva mot de politiska partierna.

Kongressen beslutade att avslå en motion om att bilda en för LO-förbunden gemensam arbetslöshetskassa. LO:s styrelse som föreslagit ett avslag motiverade sitt ställningstagande med att en gemensam a-kassa skulle tvingas skicka in mer pengar till staten enligt nuvarande regelverk. Kongressen beslutade också att avslå en motion om att LO skulle utreda förutsättningen för en gemensam inkomstförsäkring.

Däremot röstade kongressen för en motion om att driva frågan att även konkursförvaltare ska vara skyldiga att skriva arbetsgivarintyg när man tar över arbetsgivaransvaret i samband med en konkurs. Idag har man inte någon sådan skyldighet vilket kan orsaka en del bekymmer när a-kassan ska räkna vilken ersättning en arbetslös ska ha.

Länkar: SvD, Arbetet, da.se, Arbetet, ka.se, da.se, Ekot

Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm

Om avtalssamordning

LO har nu valt en ny avtalssekreterare – Torbjörn Johansson. Han kommer att i stort sett omedelbart starta arbetet inför den kommande avtalsrörelse som går igång igen under den kommande hösten. Han meddelade att …

Det blir en rivstart så fort vi har installerat oss. Den här gången måste vi komma ihop. Innerst inne vet alla att det är så, vi tjänar inte på att på att vara söndrade. Men ibland försöker vi ta genvägar och det funkar inte.

Lycka till Torbjörn! Det blir säkert inte någon lätt uppgift att hitta samsyn på detta område.

Länkar: Arbetet, da.se, ka.se, SvD, SvD

Lagstiftning har inte gynnat LO de senaste åren

Jag har läst en krönika av Martin Klepke i tidningen Arbetet. Han har följt debatten om, bland annat, Bemanningsavtalet på LO-kongressen. Han menar att debatten om bemanningsföretagen ”andas frustration”. Jag har ingen anledning att betvivla det. Jag märker ju detta i hög grad i mitt fackliga arbete.

Inom IF Metall – såväl på förbunds- som på avdelningsnivå – finns en ökad insikt om att det krävs ett mer målinriktat arbete kring bemanningsbranschen. Det märks även att sådant sker inom andra förbund. Inom IF Metall verkar vi för att arbetsplatsklubbarna ska ta ett större ansvar i denna fråga. Det gäller att ligga på sin arbetsgivare för att teckna avtal om omfattning och övriga villkor kring inhyrning av arbetskraft. Förbundet lyckades i avtalsrörelsen 2010 få till en reglering kring frågan om inhyrning när det samtidigt finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning.

Samtidigt känner jag från många fackligt aktiva en frustration kring bemanningsbranschen. Man tycker att det är för många inhyrda i förhållande till antalet anställda, en del ger upp och gör minsta möjliga. Det kan därför vara enkelt att ropa på åtgärder i form av lagstiftning. Nu är ju lagstiftning ett tveeggat instrument – lika väl som det gynnar oss under rätt politisk ledning kan det slå tillbaka under en annan. Därför är det rimligt att fortsätta avtalsvägen för att få till en rimlig och branschanpassad reglering av denna bransch som knappast kommer att försvinna.

Länkar: Arbetet, da.se, Arbetet

Industribloggare: Leine Johansson

Det är vi som formar vår framtid

Idag talade Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven till LO-kongressen. Det var ju inte första gången han framträdde inför kongressen, han har ju varit där flera gånger som representant för IF Metall. Nu var han där som representant för det parti som värderingsmässigt står närmast LO. Det var tydligt att han fick ett varmt välkomnande av kongressen.

I media lyfts det fram ett uttalande av Karl-Petter Thorwaldsson som markerar att LO ska en fri roll i förhållande till partiet. Det känns som om man önskar klistra på en etikett om kommande splittring och något nytt ”rosornas krig”. Jag anser det snarare vara ganska naturligt att LO måste ha en annan roll och uppgift än det Socialdemokratiska partiet. Det gäller förstås ömsesidigt åt andra hållet. Som Stefan säger …

… Vi ska ju naturligtvis också vara attraktiva för tjänstemannagrupper och akademiker.

Om inte LO förbehåller sig rätten att själv forma sina förslag och idéer kan man ju heller inte bli det som man en gång var. LO:s styrka och tillgång har ju varit att man genom sin kännedom om förhållandena på arbetsmarknaden kunnat formulera både fackliga som politiska krav för att förbättra förhållandena för de arbetande.

Därför ska inte LO och förbunden bli någon socialdemokratisk megafon – ej heller ska Socialdemokraterna vara det motsatta. Parterna har olika uppgifter och roller i samhällsdebatten. LO behöver vidare bli bättre på att knyta bredare fackliga allianser (strategiskt som taktiskt). Då behöver man tydligare visa för de andra att man står friare från det parti som det inte är någon hemlighet man står nära.

Länkar: Arbetet, Ekot, dn.se, di.se, ka.se

Industribloggare: Leine Johansson, Patrik Renfors

Om mer jämställda löner

Jag tror ingen kan förneka att det förekommer att många kvinnor avlönas lägre enbart på grund av det faktum att de är kvinnor. LO:s lönerapporter visar städse att kvinnor avlönas lägre än män. IF Metall visar i en rapport att lönerna skiljer sig mellan män och kvinnor inom industrin. Det finns knappast något LO-förbund som inte säger annat än att man vill verka för mer jämställda löner. Däremot är det uppenbart att man inte är överens om verktygen och vägen att nå dit.

I den senaste avtalsrörelsen valde tre av industriförbunden att inte ingå i LO:s avtalssamordning. Debatten inom LO rör inte målet i sig utan snarare om tekniken. Det är heller inte särskilt enkelt att jämföra löner och villkor mellan olika avtalsområden. Det är ju inte alldeles säkert att det handlar om lönediskriminering om lönerna inom ett visst avtalsområde är lägre än ett annat. Det har gjorts flera försök att hitta system för att värdera löner mellan olika branscher. Det har inte lett framåt. Ska en långsiktig förändring kunna ske på arbetsmarknaden krävs att en samsyn växer fram mellan förbunden inom LO men även mellan LO-förbunden och förbunden inom TCO och Saco.

Det är, med andra ord, ingen lätt uppgift att finna en samsyn på detta område. Det kommer säkert heller inte att vara möjligt inför den kommande avtalsrörelsen. Förhoppningsvis kan förbunden enas om gemensamma avtalskrav inför den kommande avtalsrörelsen. Men det kommer säkert att krävas många sammanträden med förbundens avtalssekreterare.

Länkar: da.se, Arbetet, Arbetet, ka.se, Arbetet

Kålles utmaningar

Som väntat valde LO-kongressen Karl-Petter Thorwaldsson enhälligt till ny ordförande för LO. Jag följde valet via LO:s webbsändning när jag utförde ideellt arbete. Det jag såg, men knappt hörde, var en hur en kongress inte kunde vänta på att valet skulle genomföras formellt. Efter det formella valet togs ”Kålle” emot med stormande applåder av församlingen. Något generad bad han kongressen att stilla sig. Härefter höll han ett kortare tacktal där han, bland annat, beklagade att hans föräldrar inte kunde vara med vid detta tillfälle. Litet senare omtalade han de tre prioriteringar han ser för LO:s fortsatta arbete:

1. Kampen mot massarbetslösheten,
2. LO ska slåss för en fortsatt generell välfärd som omfattar alla, samt kanske viktigast
3. Hejda medlemstappet.

Den första utmaningen blir dock att samla LO-förbunden för en gemensam lönebildningspolitik. Redan i höst startar ju avtalsrörelsen igen. Kålle säger till dagens arena att …

När jag pratar med förbunden känner jag att det finns en positiv vilja till samtal. Kvinnor tjänar i dag bara 73 procent av vad män tjänar. Det är klart att det inte är något vi som förbund kan acceptera. Jag kommer göra allt jag kan för att vi ska gå före och minska skillnaderna mellan män och kvinnors löner.

Det är inga små utmaningar som han har satt upp för sig själv och LO. Men de är trots allt alldeles nödvändiga att ta tag i. Ska LO bli en röst som andra lyssnar till måste organisationsgraden bli bättre och förmågan att presentera goda idéer bli bättre. Det kräver ett långsiktigt utvecklings- och helt vanligt slitsamt fackligt arbete.

Lycka till Kålle!

Länkar: Arbetet, da.se, Arbetet, Arbetet, Folket, di.se, di.se, Ekot, SvD, dn.se, di.se, SvD, dagens arena, dn.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm, Tokmoderaten, Leine Johansson, Kulturbloggen, Kulturbloggen, Peter Högberg

Industribloggare: Dan Oskarsson, Eli Abadji, Leine Johansson

Nolltolerans emot dödsolyckor

IF Metall har dragit igång en namninsamling för att uppmärksamma den borgerliga regeringen på den oroväckande utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden.

Arbetsplatsolyckorna är för många och en säker arbetsmiljö är i dag allt annat än självklar. Ingen ska behöva dö på sitt jobb. Ändå händer det. Vi tycker att en dödsolycka är en för mycket, två är en katastrof.

Vi inom IF Metall vill att regeringen tar arbetsmiljöproblemen på allvar. Just därför hoppas vi att du vill delta i den här namninsamlingen. Den kommer senare att överlämnas till regeringen. Din namnteckning hjälper oss att tillsammans få regeringen att inse allvaret och agera för att lösa problemen – innan en dödsolycka händer igen.

Läs mer!

Dödsolyckor på IF Metalls arbetsplatser.

Skriv under namninsamlingen här!

Fredrik Reinfeldt vill inte höja a-kassans ersättningstak

Den borgerliga regeringen med Fredrik Reinfeldt i spetsen ser ingen anledning att höja värdet av den ersättning som en ofrivilligt arbetslös kan få från arbetslöshetsförsäkringen. I teorin ska ersättningen som en arbetslös kan få motsvara 80 % av den tidigare lönen. I praktiken är den genomsnittliga ersättningen 55 %. Regeringen har valt att använda sig av två metoder för att motivera fler att arbeta:

1. En morot genom att sänka skatten för de som arbetar, och
2. En piska genom försämrade förmåner för arbetslösa, sjuka och andra som inte arbetar.

Fredrik menar att det är upp till de fackliga organisationerna att ordna bättre förmåner för sina medlemmar. Ett stort antal fackliga organisationer har också ordnat ”inkomstförsäkringar” för sina medlemmar. Problemet är ju nu bara det att för de grupper där risken är störst för arbetslöshet är sådana försäkringar väldigt dyra vilket gör att man väljer bort sådant. Statsministern ser inget som helst problem med det …

Det är väl en poäng att där arbetslöshetsrisken är större måste man ta större hänsyn till risken och vara mer aktsam om att inte driva på så att arbetslösheten stiger på olika sätt.

Han menar, med andra ord, att de branscher där arbetslösheten är högre bara har sig själva att skylla. De har nämligen beviljat sig själva för höga löner. Sådan är teorin bakom den borgerliga regeringens reformering av arbetslöshetsförsäkringen. Ökad arbetslöshet i en bransch beror på att arbetstagarna har tvingat fram för höga löneökningar.

Karin Pettersson skriver bra i dagens Aftonbladet:

Fredrik Reinfeldt måste nu bestämma sig. Antingen fortsätter han med vulgärargumentationen att kalla satsningar på a-kassan för ”bidragslinje”. Eller så kliver han ur hörnet han målat in sig i och erkänner att Tottos reformer gick för långt, slog för hårt och blev en ­fattigdomsfälla. Samt sätter i gång med arbetet att ta fram en arbetslöshetsförsäkring som stärker arbetslinjen. På riktigt.

Länkar: Ekot, Aftonbladet

Andra som skrivit: Löntagarbloggen, Markus Mattila, Stardust