Författararkiv:
En snabbt växande grupp av lågavlönade, vikarier och deltidsanställda
Åsa Linderborg har läst en intressant bok ”Prekariatet – den nya farliga klassen”. I boken beskriver Guy Standing en framväxande arbetsmarknad där människor arbetar till låga löner, korta anställningar och annars otrygga arbetsförhållanden. Guy Standing menar att …
… prekariatet ett politiskt ”monster” som lätt lyssnar till högerpopulismens locktoner. Prekariatet känner sig inte – och är inte – representerat av nåt parti och heller inte av fackföreningsrörelsen.
Det är där franska Nationella fronten, grekiska Gyllene gryning, ungerska Jobbik, engelska National defence league, amerikanska Teapartyrörelsen och svenska Sverigedemokraterna har sin starkaste väljarbas.
Den otrygghet som allt fler känner på dagens arbetsmarknad gör att de blir mer mottagliga för argument från främlingsfientliga och rasistiska rörelser. Arbetsgivarna ser enbart till sin kortsiktiga lösning och vinst. Arbetstagarna blir till en slit-och-släng-vara på en konkurrensutsatt arbetsmarknad.
Ungdomar och andra människor som betraktas som svagare på arbetsmarknaden betalar priset för dagens utveckling. Den borgerliga regeringen har varit tydlig i att öka andelen låglönejobb på arbetsmarknaden. Den borgerliga regeringen bejakar utvecklingen och önskar sig ett större prekariat. Den ser endast gott i att pressa arbetslösa, sjukskrivna och övriga lågproduktiva individer.
De fackliga organisationernas utmaning är att vända denna utveckling och att bli en relevant organisation för det arbetande ”prekariatet”.
Länkar: Aftonbladet kultur
Om klyftors vara eller icke vara
I måndags var Erik Ullenhag och Carl B Hamilton publicerade med ett inlägg vari de hävdar att de ekonomiska klyftorna inte har ökat under den borgerliga regeringens tid vid makten. Deras tes är snarare att om klyftor har ökat i samhället så skedde detta under socialdemokratiska regeringar. De menar att inkomstklyftorna inte har ökat på något nämnvärt sätt under de borgerliga regeringarna.
Senare samma dag kom ett svar från Magdalena Andersson och Mikael Damberg. De delar inte den syn som herrar representanter för Folkpartiet framförde. Magdalena och Mikael säger snarare att …
Oavsett vad regeringen vill ge sken av är det tyvärr otvetydigt så att klyftorna i Sverige istället växer. Till och med brittiska Financial Times, som knappast är känd för att vara särskilt inriktade på att minska inkomstklyftor, frågar sig om utvecklingen i Sverige inte har gått för långt.
De hänvisar till undersökningar från OECD och Finanspolitiska rådet som bägge säger att de ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Magdalena och Mikael medger även att denna utveckling till ökade klyftor skedde under socialdemokratiska regeringar.
Det är uppenbart att den sittande regeringens politik har misslyckats. Sedan tidigt 1990-tal har Sverige haft en politisk utveckling innebärande att man stramat åt socialförsäkringssystemen. Sedan 2007 har denna utveckling accelererat med den politik som den borgerliga regeringen genomfört. Utvecklingen har varit såväl medveten som eftersträvansvärd av de borgerliga partierna.
Carl B. Hamilton har ju i andra sammanhang argumenterat för behovet av ökad inkomstspridning som något eftersträvansvärt för svensk ekonomi. Carl B Hamilton är därför inte särskilt trovärdig i sin argumentation.
Den borgerliga regeringen bedriver en politik som syftar till försämra villkoren för sjukskrivna, arbetslösa och andra i behov av samhällets stöd. I kombination med sänkta skatter för de som arbetar är teorin att detta ska leda till att minska arbetslösheten.
Den borgerliga politiken har skändligen misslyckats. Carls och Eriks inlägg förändrar på intet sätt bilden av den politik som den borgerliga regeringen genomfört.
Magdalena och Mikael visar i sitt inlägg en större ödmjukhet inför den politik som även socialdemokraterna har bidragit till. Det lovar gott inför framtiden och för den politik som en regering med socialdemokratiskt inflytande vill bedriva.
Länkar: DN Debatt, DN Debatt, dagens arena, SvD, SVT, Aftonbladet ledare, DN Debatt
Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige
Alla goda gåvors givare
Den borgerliga regeringen redovisade häromdagen sin avsikt att försälja aktier i ett antal företag som den svenska staten (helt eller delvis) är ägare av.
Under tisdagen meddelades att staten avser att sälja aktier i Nordea. Med försäljningen kommer statens ägarandel reduceras från nuvarande 13,4 % till 7,8 %. Regeringen hävdar att intäkterna från försäljningen ska användas till att amortera på statsskulden.
Även om Socialdemokraterna inte har något principiellt emot att försälja aktier i Nordea verkar det finnas en viss misstänksamhet bakom regeringens motiv att genomföra försäljningen. Magdalena Andersson säger att …
Nu måste regeringen klargöra att det verkligen inte är så att man säljer ut Nordea för att statsskulden ökar därför att man lånar till statsbudgeten efter att man har genomfört för stora skattesänkningar.
Den svenska ekonomin är inte så god som den borgerliga regeringen brukar påstå. Sverige står inför allmänna val under 2014. Med en borgerlig regering med vikande opinionsstöd och ökad splittring finns fog för en misstanke att den sittande regeringen behöver alla pengar de kan få fram för att finansiera vallöften och för att öka möjligheten att bli omvald.
Länkar: dn.se, SVT, SvD, Ekot, SvD, di.se, di.se, di.se, SvD
Fler som skrivit: Leine Johansson
Hårdare regler för privatvården
Sten kontemplerar över offentlig verksamhet.
Det finns ju ett talesätt som säger att syndaren ska vakna sent. Talesättet känns relevant när det moderata finansborgarrådet (i Stockholm) Sten Nordin medger att allianspartierna har sålt ut verksamheter för billigt.
Det har ju rapporterats tidigare att de borgerliga partiföreträdarna i Stockholm (och andra kommuner runt den stora staden) slumpat bort tidigare offentligt ägd och driven verksamhet för nästan inga pengar alls. Sten Nordin säger till DN att …
… det har aldrig funnits något syfte från vår sida att sälja billigt och låta företag göra ”klipp”. Syftet har varit att ge personal möjlighet att starta egna företag och bidra till utvecklingen av välfärd och valfrihet
Jag vet inte om de borgerliga partiernas företrädare i Stockholm är ovanligt godtrogna och överseende personer eller om det enbart handlat om att tvinga fram ett systemskifte. Oavsett vilket har man förskingrat egendom som skapats genom politiska beslut och med allmänna medel.
När jag sedan läser att Moderaterna i huvudstaden får stöd av Kent Persson (partisekreterare) förstår man att denna vändning har skett under galgen. Det handlar enbart om en anpassning till rådande opinionsläge – inte en förändring av åsikt.
Moderaterna är uppenbart satta under press i frågan kring den offentliga välfärden. Socialdemokraterna har gått i genom en process för att forma sin politik i denna fråga. Socialdemokraterna ligger idag närmare befolkningens syn på organiseringen av den offentliga välfärden än vad Moderaterna gör.
Stefan Löfven kan därför med självförtroende gå på offensiven i denna fråga.
Länkar: SVT, Ekot, dn.se, Aftonbladet ledare, dagens arena, SvD, di.se, SVT, SvD, dn.se, ka.se
Fler som skrivit: Peter Johansson, Monica Green, Alliansfritt Sverige, Badlands Hyena
Industribloggare: Carola Andersson, Leine Johansson, Leine Johansson
Klart kungen ska på fest!
Party, party!
H.K.H. Kalle 16 har tydligen låtit svenska staten betala hans resa till en privat kunglig fest i Tyskland. Kungafamiljen skulle fira att kungens släkting Andreas furste av Sachsen-Coburg och Gotha, fyllde 70 år.
Enligt Expressen var syftet med att resa med ”regeringsplanet” att kungen ville hinna tillbaka till ett officiellt besök i Norge för att träffa det norska kungaparet. Bertil Ternert, informationschef vid hovet, säger att …
Man hade alternativet att gå tom ner och hämta i Coburg eller låta planet gå med kungaparet ned.
Vi ”vanliga” människor måste ibland göra val. Antingen väljer man det privata för att gå på fest. Hinner man inte tillbaka till jobbet får man ta ledigt. Är jobbet viktigare får man ju välja bort festen.
Men nu är ju kungen inte en vanlig människa. Så det är klart som tusan att staten får ställa upp och betala taxiresan till festen.
Uppdatering
Ibland går det fort! Dagens Nyheter rapporterar att kungen kommer att betala resan ur egen ficka. Det känns ju faktiskt som ett korrekt beslut.
Länkar: dn.se, Aftonbladet, Expressen, SVT, di.se, SVT, SvD, SvD, dn.se, di.se
Sätt stopp för Arbetsförmedlingens “lekstuga”
Tidningen Dagens Arbete har publicerat ett brev från en före detta SAAB-arbetare. Han berättar i sitt brev om hur han uppfattat den ”hjälp” han fått från Arbetsförmedlingen i Trollhättan. Det är verkligen ingen vacker bild som den anonyme arbetslöse personen målar upp.
Arbetsförmedlingen beskrivs mest som en myndighet som gör väldigt litet för att hjälpa de arbetslösa under tiden som arbetslös med ersättning från a-kassan. Man ska löpande avrapportera hur man har sökt arbeten. Handläggaren från Arbetsförmedlingen träffar man väldigt sällan. Kommer man inte till mötet hotas man med indragen eller nedsatt arbetslöshetsersättning.
Tonen från den statliga myndigheten synes mest vara av sorten att göra som man är ålagd – annars …! Det känns inte som ett förhållande där man med respekt för den enskilde arbetslöse tillsammans försöker hitta lösningar för att öka möjligheten till arbete. Ej heller verkar det som om arbetet sköts särskilt professionellt. I brevet sägs att …
När det gäller utbildningar så sitter handläggarna och “googlar” på nätet. För det mesta hittar dom inga utbildningar som passar. Om Arbetsförmedlingen hade haft lite intresse i oss arbetslösa så hade dom skapat en databas där alla skolor kunde slå in var och när utbildningar startar i hela Sverige.
Dom enstaka jobbförslag man får hemskickade och som dom föreslår att man ska söka är alltid fel då man varken har rätt utbildning eller erfarenhet. Rekordet var när vi fd Saabare skrevs in hos Arbetsförmedlingen och en kompis till mig blev beordrad att söka 10 jobb som handläggaren “matchat” fram. Kompisen hade inte rätt utbildning för något av dessa 10 jobbförslag.
Brevet beskriver en myndighet vars uppgift i första hand är att disciplinera de arbetslösa och medelst piska se till att de är aktivt arbetssökande. Gör man inte som man ska riskerar man att få lägre ersättning (eller utebliven sådan) från sin a-kassa. Brevskrivaren beskriver den verklighet som blivit ett resultat av den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik. Denna politik ser de arbetslösa som vore det deras eget fel att de är arbetslösa.
Det finns dock ingen anledning att allt för hårt skylla på Arbetsförmedlingens handläggare. De utför endast det uppdrag som ålagts dem från den svenska regeringen. Arbetsförmedlingens arbete består idag mindre av att förmedla arbeten till arbetslösa. Det handlar mer om att kontrollera de arbetslösas aktiviteter som arbetssökande.
Anställ utlandsfödda för att öka exporten
Magnus Lodefalk, doktor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Örebro, har tillsammans med Andreas Hatzigeorgiou, Lunds universitet, granskat om det finns en koppling mellan de anställdas ursprung och möjligheterna till export.
De har studerat 12.000 svenska tillverkningsföretag som under åren 1998 till 2007 hade handelsrelationer med 176 länder. År för år har exporten sedan jämförts med antalet anställda och varifrån de kommer. Undersökningen omfattar 600.000 heltidsanställda, varav 12 % är utlandsfödda. Det verkar, enligt studien, vara viktigt för företagen med en hög andel av anställda som är utrikes födda. Magnus Lodefalk säger att …
Vi ser att företagen i större utsträckning börjar handla med de anställdas hemland än tidigare. Så de anställda som är utlandsfödda verkar bidra till att företagen internationaliseras.
Små och medelstora företag som vill handla med andra länder verkar ha mest att vinna på att anställa utlandsfödda personer. Studien säger att exporten ökar med 0,9 % för varje ytterligare anställd som ett företag anställer.
Det är en intressant studie som genomförts även om resultaten kanske inte är helt säkerställda. Enligt rapportförfattarna behövs det fler studier på området. Men det låter ju inte helt orimligt att möjligheten till export ökar om man anställer personer med kunskaper om andra länder och hur man ska agera som ett svenskt företag där.
Det vore kanske läge att satsa på att utbilda fler utrikes födda i syftet att hjälpa svenska företag att öka sin export?
Om samhällets misslyckande
För några dagar sedan kom en rapport som visar att omkring 112.000 unga människor i åldersspannet 16-24 år vare sig befinner sig på arbetsmarknaden eller i skolan. Majoriteten av dessa unga människor uppges helt sakna inkomster. Dessa 112.000 personer motsvarar en tiondel av åldersgruppen. De befinner sig i ett vakuum som inga av samhällets myndigheter eller andra instanser når.
Att så pass många unga människor vare sig finns i skolans värld, i andra aktiviteter som kan leda till anställning eller i arbete är vare sig mer eller mindre än ett misslyckande för det svenska samhället. Gruppen verkar enligt rapporten hålla sig konstant ungefär lika stor oavsett om det råder hög- eller lågkonjunktur.
Den borgerliga regeringen kom till makten, bland annat, på budskapet om det utanförskap man ansåg hade vuxit fram under (S)-märkta regeringar. Med sju års facit kan man ju knappast påstå den sittande regeringen har lyckats särskilt väl med sin politik. Även om det vore att förenkla att påstå att regeringen ensam bär ansvaret för att så många unga befinner sig utanför samhället kan den inte undandra sig sitt ansvar.
Det kommer att kräva insatser från såväl statliga myndigheter som lokala (kommunala) insatser för att påverka utvecklingen. Jag tror dock heller inte att det är fullt så enkelt som Magdalena Andersson säger i en kommentar även om jag delar uppfattningen att det är viktigt att hjälpa ungdomarna att erhålla en utbildning. Det kommer att kräva långsiktigt och målmedvetet arbete att nå de berörda unga människorna.
Länkar: Ekot, Ekot, dn.se, Aftonbladet ledare, SvD, dn.se, SvD, SvD, dn.se, Ekot, dagens arena, Ekot, Ekot, fackligt.eu, SvD, SVT Debatt, Aftonbladet debatt
Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg
(V)ill inte kompromissa före valet
Kompisar?
Sveriges Television rapporterar att Vänsterpartiets (VP) medlemmar vill att partiet ingår i en trepartiregering tillsammans med Miljöpartiet (MP) och Socialdemokraterna (S).
Tydligen ska den enkät som partiledningen genomfört också säga att medlemmarna ska bedriva valrörelsen själva och inte ingå i någon valallians. Jonas Sjöstedt säger att …
Våra medlemmar vill att vi ska gå fram som ett eget parti. Man vill inte att vi ska kompromissa i alla frågor före valet.
Jag antar att partiledningen vill pejla läget bland Vänsterpartiets aktiva i frågan om en kommande regeringsbildning. Samtidigt får man ju en känsla av att partiet har valt att bekantgöra undersökningen som en signal till Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jonas Sjöstedt har ju i samband med de önskade regeringskamraternas partikongresser signalerat sin vilja att tillsammans med dem bilda regering.
Vänsterpartiets inviter känns dock något desperata och präglade av en viss övergivenhet. För socialdemokraterna är det uppenbart att det experiment som de tre röd-gröna partierna genomförde i valet 2010 inte kommer att återupprepas. Valmanskåren ratade väldigt tydligt den ”alliansen”. De tre partierna kommer alldeles säkert att gå fram med enbart egna valprogram.
Det som kan ske är att (S) och (MP) genomför gemensamma debattutspel. Inriktningen kan mycket väl vara att (MP) och (S) blir till ett informellt regeringsalternativ. Det är förmodligen ett samarbete som har större möjligheter att accepteras av opinionen. De två partierna har vidare större möjligheter att, i händelse av en valförlust för de borgerliga partierna, bilda regering – blocköverskridande eller ej.
(VP) har betydligt färre alternativ. Det enda de kan göra är att hota med/lova att man inte kommer att släppa fram ”borgerliga partier i regeringsställning.”
Länkar: SVT, dn.se , SvD, di.se, SvD
Fler som skrivit: Martin Moberg, Ola Möller
Om ökande förmögenhetsklyftor
Aftonbladet har, med inspiration från USA, låtit United Minds fråga 1.000 svenskar om hur de tror och hur de vill att förmögenheter ska vara fördelade. Sedan har man jämfört svaren med den krassa verkligheten. Aftonbladet sammanfattar resultaten i följande punkter:
- Svenskarna vill att den rikaste femtedelen ska äga 25 procent, medan den fattigaste femtedelen ska äga 15 procent av förmögenheten.
- Svenskarna tror att den rikaste femtedelen i verkligheten äger 38 procent, och den fattigaste femtedelen 10 procent.
- Sanningen är att den rikaste femtedelen äger 87 procent av nettoförmögenheten. Den fattigaste femtedelen äger ingenting, utan har enbart skulder.
Aftonbladets undersökning bygger på statistik från SCB gällande inkomståret 2007 – det sista året med förmögenhetsskatt. Sedan dess mäter eller registrerar ingen myndighet förmögenhetsutvecklingen i Sverige. Ingen kan därför med säkerhet visa hur utvecklingen har sett ut sedan dess. Men med tanke på att vi har ett skattesystem som, framför allt, har gynnat dem med de högsta inkomsterna är det väl låga odds på att gissa att utvecklingen har lett till fortsatt ökande förmögenhetsklyftor.
Det intressanta med denna undersökning är att den borgerliga regeringen bedriver en politik som gynnar en utveckling som svenska folket egentligen inte önskar. Det är också intressant att se hur stor skillnaden är mellan vad de tillfrågade tror om verkligheten och hur det faktiskt är.
Här borde ju den politiska kampen ske i det kommande valet. Att beskriva hur dagens Sverige har blivit och hur man vill ha en annan utveckling till ett mer jämlikt samhälle.
Länkar: Aftonbladet, Aftonbladet ledare
Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige
