Ett underkännande av regeringens arbetsmarknadspolitik
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är idag publicerad på Svenska Dagbladets brännpunkt med ett debattinlägg om regeringens arbetsmarknadspolitik. ”Kålle” kritiserar i sitt inlägg regeringen för att presentera alldeles för få och otillräckliga förslag för att bekämpa den ökanden arbetslösheten. Han presenterar fem förslag för den borgerliga regeringen:
- Återupprätta en Arbetsförmedling värd namnet
Mer kompetenshöjande insatser behövs – stöd till individer grundade på en individuell bedömning av behov. Förmedlingen behöver också utökade resurser för att arbeta än mer intensivt med arbetsgivarkontakter. - Bygg ut arbetsmarknadsutbildningen kraftigt
Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning behöver utökas kraftigt inom de närmaste åren. Det är också dags att överväga en utbyggnad av arbetsmarknadsutbildning i Arbetsförmedlingens regi.
- Säkerställ grundläggande utbildning för arbetslösa
LO efterfrågar en kraftfull satsning för att garantera arbetslösa utan gymnasieutbildning möjlighet att skaffa sig det utan att behöva lånefinansiera sin utbildning. Vikten av att ge människor gymnasiekompetens får inte underskattas, många gånger är det också en förutsättning för att kunna gå vidare med yrkesinriktad utbildning.
- Skapa ökade möjligheter till arbetsplatsförlagt lärande
För att stärka Arbetsförmedlingens förutsättningar att få fram praktikplatser av god kvalitet bör en handledarpeng utgå till den arbetsgivare som tar emot deltagare i arbetspraktik med en särskild handledare utsedd på arbetsplatsen.
- Utöka antalet subventionerade anställningar
Antalet arbetslösa som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i två år eller mer har ökat kraftigt. Antalet arbetslösa med funktionsnedsättning ökar. Det talar för att öka användningen av subventionerade anställningar för att stärka människors konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Det är förstås inte den borgerliga regeringen som är skuld till den lågkonjunktur som drabbat stora delar av världen. Däremot har de under de kriser som drabbat Sverige från 2008 och framåt agerat senfärdigt och otillräckligt. De påstår att man har ökat antalet platser i Komvux och andra liknande utbildningsformer. Sanningen är ju snarare den att den borgerliga regering som tillträdde efter valet 2006 som en av sina första åtgärder kraftigt minskade det statliga bidraget till kommunal vuxenutbildning. Det gjorde att platserna minskade högst betydligt.
Därför vore det välkommet att den borgerliga regeringen lät sig påverkas något av de tankar som LO genom dess ordförande presenterar ovan. Nu känns ju den chansen/risken ganska liten. Man kommer säkert att svara att man redan gör det som LO föreslår och rabbla upp sådant som jobbpakt och andra slagord/åtgärder som planeras längre fram i tiden.
Men den som lever lär få se vad framtiden har i sitt sköte.
Länkar: Arbetet, SvD Brännpunkt, di.se, TCO-tidningen, Arbetet, Fokus, dn.se, di.se, SvD, Arbetet, TCO-tidningen
Andra som skrivit: Martin Moberg, Charlie Levin, Gösta Karlsson, Martin Moberg, Göran Zettergren
Industribloggare: Kaj Raving
Publicerat på 19 oktober, 2012, i Arbetsmarknadspolitik, Fackliga frågor och märkt arbetsmarknadspolitik, Karl-Petter Thorwaldsson, kålle, LO. Bokmärk permalänken. 2 kommentarer.
Visst är utbildning viktigt men efterfrågan på arbetskraft är ändå viktigast. Hur stor efterfrågan på arbetskraft blir har facken stor makt över eftersom dom sätter priset i avtalsrörelsen. Facken kan se till att det blir låg arbetslöshet om dom vill, men vill dom?
Tja, vad jag vet bedriver de fackliga organisationerna ansvarsfulla avtalsrörelser. Jämför med 1970 och 80-talen. Industriavtalet har ju bidragit till det.
Jag antar att du har en annan åsikt i frågan?