Det går inte att utvärdera jobbskatteavdragens effekter på sysselsättningen
Om den borgerliga regeringen får säga det själva, vilket de ju får och gör, är jobbskatteavdragen vare sig mer eller mindre det närmaste guds gåva till mänskligheten som den svenska befolkningen förärats. De menar att dessa avdrag har haft en avgörande och positiv effekt på sysselsättningen.
Nu visar det sig att de kan komma att få säga detta oemotsagt in till tidens slut. Det visar sig nämligen vara omöjligt att utvärdera den eventuella sysselsättningseffekt som denna skatterabatt har. Nationalekonomerna Karin Edmark, Che-Yuan Liang, Eva Mörk och Håkan Selin har försökt utvärdera sysselsättningseffekterna av de beramade jobbskatteavdragen. De säger i tidningen Ekonomisk debatt att …
Det är nu fem år sedan jobbskatteavdraget infördes − en omfattande reform som är en av regeringens huvudsakliga åtgärder för att öka sysselsättningen. Vi har försökt att utvärdera om avdraget faktiskt har ökat sysselsättningen, genom att utnyttja det faktum att olika personer fick olika stora jobbskatteavdrag beroende på boendekommun och inkomstnivå. Vår sammantagna bedömning är att resultaten inte på ett trovärdigt sätt kan tolkas som effekter av jobbskatteavdraget. Den begränsade variationen mellan individer i avdragets storlek i kombination med komplexa sysselsättningstrender både före och efter reformen innebär en stor utmaning för vårt och framtida försök att utvärdera jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter.
Å andra sidan kan jag ju påstå att jobbskatteavdragen inte har haft någon som helst positiv effekt på sysselsättningen. När ingen sanning finns blir det ju i sista trovärdigheten hos den som talar som avgör var sympatin hamnar.
Länkar: TCO-tidningen, Ekonomisk debatt
Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige
Publicerat på 10 september, 2012, i Arbetsmarknadspolitik, Politiska funderingar och märkt Ekonomisk debatt, Jobbskatteavdrag. Bokmärk permalänken. Kommentering avstängd.
