I Sverige ökar skillnaderna mellan skolor mest
Tidningen Arbetet beskriver i en artikel att Sverige är det OECD-land där skillnaderna mellan skolor ökar mest. Skolverket menar att friskolereformen och det fria skolvalet har inneburit ökad segregering. Fredrik Nordvall, rektor på Vivallaskolan (i Örebro) säger till tidningen …
I dag väljer ingen från Lundby, som är ett svenskt medelklassområde här intill, att gå i vår skola där sju av tio elever har ett annat modersmål än svenska.
I det Sverige som en gång i tiden var bland de bästa på att på att ge elever en likvärdig utbildning och att kompensera för barnens socioekonomiska bakgrund sker nu det motsatta. Utöver friskolereformen pekar man i artikeln på ytterligare orsaker till den etniska och klassmässiga skillnaden i studieresultat. En ökad statlig satsning på spetsutbildning och en allt tydligare skillnad i högskoleförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram bidrar också till den negativa utvecklingen i den svenska skolan.
Jan Björklunds skolpolitik leder till att stora grupper av ungdomar inte får det stöd som de behöver för att skaffa sig en utbildning som kan leda till ett arbete. Det är tydligt att, bland de unga som står långvarigt utanför arbetsmarknaden, så är andelen som saknar fullständiga betyg högre än bland de som snabbare etablerar sig i arbete.
Därför måste man tidigt fånga upp de elever som har svårast i skolan. Resultaten av Jan Björklunds skolpolitik är att fler ungdomar kommer att fastna i en bestående utslagning från arbetsmarknaden. I bästa fall kommer de att hanka sig fram genom lågt betalda och otrygga arbeten på en arbetsmarknad som inte stimulerar personlig utveckling. I värsta fall kommer ungdomar att söka sig andra vägar för att skaffa sig försörjning.
Länkar: Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, dagens arena
Andra som skrivit: Martin Moberg, Leine Johansson
Publicerat på 3 september, 2012, i Politiska funderingar och märkt Arbetslinjen, jan björklund, utbildning. Bokmärk permalänken. 4 kommentarer.
Skulle du själv sätta ditt barn i en klass där majoriteten inte har svenska som modersmål?
Hur vet du att de inte har det? Bara det faktum att de inte har svenska efternamn innebär ju inte att de därmed är födda någon annanstans.
Du förstår nog hur jag menar. Skulle du sätta dina barn i en klass med ett stort antal invandrarbarn som precis kommit till Sverige? Hur skulle det påverka dina barns utveckling i skolarbetet?
Pingback: Subventionerad läxhjälp för köpstarka familjer « Görans tankar och bagateller