Annie Lööf kan ligga risigt till
Ordföranden i den parlamentariska Yttrandefrihetskommittén, Nils Funcke, skriver idag i tidningen Journalisten i anledning av de senaste turerna kring Näringsdepartementet.
Tidningen Aftonbladet begärde för en tid sedan ut kopior av kvitton för den interna representationen inom Näringsdepartementet. Enligt vad tidningen skriver rapporterade de opolitiska tjänstemännen till den politiska pressavdelningen om detta innan de effektuerade tidningens begäran. Detta gav den politiska ledningen tid att något försöka desarmera en politisk kris genom att på eget initiativ informera andra (pålitliga?) journalister. I anledning av dessa uppgifter har näringsministern blivit anmäld till Konstitutionsutskottet (KU).
Om denna ordning visar sig vara den sanna har vi hamnat i ett läge där man låter partipolitiska hänsyn gå före medborgarnas rätt att få bli korrekt informerade om vad som sker inom den politiska sfären. De opolitiska tjänstemännen blir därutöver i första hand ett verktyg för de partipolitiska hänsynen. Nils skriver bland annat att …
Om ”praxis” innebär att den politiska ledningen ges tid att agera rörmockare (sic) och idka skademinimering har gränsen definitivt passerats inte bara för vad som är lämpligt utan också vad grundlagen kräver. Stämmer uppgifterna att de nitiska och energiska politiska tjänstemännen gavs tid att ”läcka” uppgifterna i en förskönad version till andra medier bör KU och JO inte lägga fingrarna emellan. Sedan spelar det ingen roll att det i efterhand framstår mer som en björntjänst och en skademaximering som ytterst drabbar näringsministern.
Mikael Feldman skriver på dagens arena ett inlägg som gränsar till det ovan. Han skriver om att …
Det är mycket som ska kommuniceras nu från departement och myndigheter. Många ”bilder” som ska sättas och ”uppfattningar” som ska formas. Kalla det post-politik eller Schlingmannsamhälle, men en stor del av den senaste veckans kvittojournalistik bottnar här.
…
Politiken handlar allt mindre om hur det går, allt mer om hur det ”uppfattas”.
I detta ”Schlingmannsamhälle” görs alla anställda inom departement och myndigheter till valarbetare för de borgerliga regeringspartierna. Därför är det bra att en anmälan har gjorts till KU. Oavsett vad beslutet blir där kommer den borgerliga bara att rycka på axlarna och konstatera att regeringen inter har gjort något anmärkningsvärt. Därför hoppas jag att journalisterna kan ta till sig Nils Funckes uppmaning att …
Det är dags att dra ned på det jag vill kalla bakelit-journalistiken. Istället för att ständigt förlita sig på den i många sammanhang förnämliga telefonen och e-posten bör huvudregeln vara att besöka myndigheten som sitter på eftertraktade uppgifter. Inte i första hand av konkurrensskäl utan för att stärka offentlighetsprincipen. Av samma skäl bör journalister heller inte tala om vem man är och givetvis heller inte vad man ska ha uppgifterna till även när det gäller mer banala uppgifter. Sådana frågor får endast ställas och ska endast besvaras om det är nödvändigt för att ta ställning till utlämnande av uppgifter för vilka det råder sekretess.
Länkar: Journalisten, SvD, dagens arena, DN Debatt, DN Debatt
Andra som skrivit: Martin Moberg, Ulf Bjereld, Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Peter Andersson
Industribloggare: Leine Johansson
Publicerat på 17 augusti, 2012, i Blandade funderingar, Politiska funderingar och märkt annie lööf, ku, näringsdepartementet, Nils Funcke, Schlingmannsamhälle. Bokmärk permalänken. Kommentering avstängd.
