Ordning och reda på svensk arbetsmarknad
Hillevi Engström argumenterar idag för ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Det är väl knappast att förvåna sig över att nyheter om, framför allt, bulgariska bärplockare som utnyttjats hänsynslöst har tvingat den borgerliga regeringen till att uttala sig. Hillevi meddelar i sitt inlägg den att den svenska regeringen förbereder ett antal förslag för att ”ytterligare stärka skyddet för personer från EU-länder som arbetar i Sverige”. Hon säger …
Regeringen avser därför att gå fram med ett lagförslag som innebär att samtliga företag som utstationerar arbetskraft till Sverige i mer än fem dagar måste anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Utöver information om var och när man arbetar ska också en kontaktperson utses på arbetsplatsen, liksom uppgifter till en avtalsslutande kontaktperson i hemlandet.
Regeringen föreslår en del övriga åtgärder som man hoppas ska förbättra situationen för arbetare som kommer från andra länder för att arbeta i Sverige.
Thord Ingesson, migrationspolitisk expert LO, argumenterar för att reglera den fria rörligheten till arbetstagares och fackliga organisationers fördel. Thord har en betydligt mer pessimistisk syn på detta än vad den ansvarige ministern uppvisar i sitt inlägg. Han skriver att …
De oseriösa har dock ännu några kort kvar att spela ut. Till att börja med kan dom syna det klena lagstödet som Migrationsverket har för de hårdare reglerna. Reglerna går nämligen helt på tvärs med intentionerna i avregleringen av arbetstillståndsregelverket som alliansregeringen genomförde i december 2008. Med 6000 thailändska plockare på väg in till de svenska skogarna för att delta i årets skörd, mer än dubbla antalet mot ifjol, misstänker vi att bedrövelserna för årets säsong inte ännu tagit slut.
Det finns en stor risk att skriverierna om bärplockares situation i de svenska skogarna bara har börjat. De lösningar som Hillevi skissar på ovan kommer ju inte att kunna ha någon som helst bäring på årets situation. Det enda som återstår är för konsumenter att börja ställa frågor om var bären är plockade, hur de har plockats etc. Vidare behöver man börja sätta strålkastarskenet mot de företag och individer som så gärna leker med fattiga människors desperation efter arbete.
Någonstans finns det människor som tjänar pengar på dessa människors olycka.
Länkar: SVT Debatt, SvD Brännpunkt, Arbetet, Arbetet, dn.se, SvD
Andra som skrivit: LO-bloggen, Ann-Sofie Wågström
Publicerat på 27 juli, 2012, i Arbetsmarknadspolitik, Fackliga frågor, Politiska funderingar, Rättvisemärkt och märkt bärplockare, Fair trade, fairtrade, Hillevi Engström, LO. Bokmärk permalänken. 1 kommentar.
Samma problem återkommer varje sommar, det är som om det vore en sommarsjuka.
Brist på sjuksköterskor samt bärplockarna i bägge fallen handlar det om svaga grupper som
får bristande vård
resp bärplockare som får bristande ekonomisk ersättning.
Med en tydlig årsbemanning gällande sjuksköterskor skulle dessa problem ej uppstå.
bärplockning i våran allmansrätt anser jag strider mot den när det bedrivs affärsmässigt.
Ska plockare komma från utland skulle en arbetsgivare betala för markarende
för att plockarna ska kunna vara just i ett visst område för att plocka. Det ska ske som betalning till staten. Detta skulle sedan användas för att stärka mer bemanning t.ex inom vården. Skador för ev mark ska dock betalas till markägare men i sparsam ersättning.
Allemansrätten ska inte missbrukas på detta sätt. Den ska vara enbart för oss svenskar och som naturupplevelse för icke Svenskar.