Ansvarslöshetens apostlar


Finansminister Anders Borg och Anna Kinberg Batra, ordförande i Finansutskottet, står som undertecknare av ett något surt inlägg i SvD Brännpunkt idag. De driver där tesen att den borgerliga regeringens ”lyckade” resultat inom arbetsmarknadspolitiken har stöd inom ekonomisk forskning. Den kritik som finns är mer av detaljkaraktär som i det stora hela inte rubbar de i huvudsak goda resultaten. Trots ökande arbetslöshet som andel av den arbetande befolkningen driver man tesen att verkligheten skulle ha varit rent katastrofal med ett socialdemokratiskt styre. Avsikten är att plantera en bild på socialdemokratisk politisk som varande ansvarslös och i motsats till god ekonomisk forskning.

Anders och Anna stödjer sig på Bedömningar som utförts av, bland andra, finansdepartementet. De säger att …

Nyligen genomförde Finansdepartementet på riksdagens uppdrag en utvärdering av jobbskatteavdraget där det tydligt framgår att jobbskatteavdraget har effekter i linje med regeringens tidigare bedömningar.

Då kan man undra sig hur man har utfört denna utvärdering. Roger Mörtvik meddelar att finansdepartementet har använt två olika ekonomiska modeller:

  1. Man har simulerat effekterna i en ekonomisk modell. Dock visar det sig att modellsimuleringarnas resultat enligt departementet ”inte är signifikanta och bör tolkas med stor försiktighet”.
  2. Man har försökt beräkna faktiska effekter. De har studerat utfallet i sysselsättning respektive arbetskraftsdeltagande i olika åldergrupper och jämfört det med hur man har bedömt att det borde ha blivit. Roger säger dock att den beräkningsmodell man använt utgår ifrån hur befolkningen förändras med hänsyn taget till förändringar i ålder, kön och ursprung – men inte med hänsyn taget till förändringar i befolkningens utbildningsnivå.

Roger konstaterar att det skett en snabb förändring i utbildningsnivån i den förvärvsarbetande befolkningen. Allt fler personer har idag en eftergymnasial utbildning. Vidare säger Roger att …

… Störst har ökningen av antalet eftergymnasialt utbildade varit i just de åldersgrupper där man påstår att jobbskatteavdraget har haft störst effekt. I själva verket är omfattningen av denna stora förändring i utbildningsnivå så stor att om finansdepartementet tagit hänsyn till den skulle hela prognosen falla samman och kanske till och med landa i att det faktiska utfallet är lägre än det prognosticerade.

Roger sammanfattar sitt inlägg med tre slutsatser och en fråga:

Om Finansdepartementets modeller inte har tagit hänsyn till utbildningsnivåns effekt i detta fall. Vilka är alla övriga beräkningar och prognoser som har landat fel på grund av att man gjort likadant?

Jag rekommenderar Mikael Dambergs inlägg. Han resonerar där kring hur den borgerliga regeringens ”allt mer oroande sätt att hantera siffror och statistik”.

Länkar: SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Expressen, dagens arena, Arbetet

Andra som skrivit: Roger Mörtvik, LO-bloggen, Helena Ericson, Johanna Graf, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Lena Sommestad, Olas tankar, Peter Andersson, Johan Westerholm, Kent Persson, Thomas Böhlmark, Kent Persson, Thomas Böhlmark

Industribloggare: Kaj Raving, Leine Johansson, Kaj Raving, Leine Johansson

About these ads

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 17 maj, 2012, in Politiska funderingar and tagged , . Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. Jobbskatteavdraget, RUT och LOV är det bästa som hänt Sverige. Gå gärna till val på att ta bort dem.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 738 andra följare

%d bloggers like this: