Om jobbskatteavdragets oklara effekt
I skuggan av dagens stora mediehändelse har TT fått ut en liten notis som borde intressera de politiskt intresserade:
Det går inte att på ett trovärdigt sätt säga hur regeringens jobbskatteavdrag har påverkat sysselsättningen, konstaterar Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau) i en ny rapport.
Studien visar att sysselsättningen ökade mer bland dem som fick större skattesänkningar. Men det finns ett problem: Samma mönster syns redan innan jobbskatteavdraget infördes. Det antyder att det finns andra faktorer som delvis förklarar resultaten.
Dagens Industri har skrivit litet mer i en artikel. Budskapet är dock detsamma – det är otroligt svårt att på något sätt belägga att jobbskatteavdragen har bidragit (eller kommer att …) till att få fler att bli yrkesaktiva.
Det är tydligt att det finns all anledning till att förhålla sig något kylig inför borgerliga partiföreträdares entusiasm inför de förment jobbskapande effekterna av denna reform.
En skattereform grundad på likformighet och neutralitet
LO argumenterar genom Ola Pettersson och Torbjörn Hållö på DN Debatt för en skattereform grundad på principerna för den som presenterade i början av 1990-talet. Som de säger i artikeln grundades den reformen på ”… principerna om likformighet och neutralitet. Skattesatserna för kapital och arbetsinkomster sänktes kraftigt samtidigt som skattebaserna breddades.” Bland annat var det meningen att inkomster av lön och inkomster av kapital skulle beskattas på samma sätt. Den principen urholkades snart varpå det blivit populärt för företagsledare och högre chefer inom näringslivet med löne- och ersättningsprogram som bygger på inkomster av kapital hellre än lön.
Medlemskapet i EU har också inneburit en ökad konkurrens kring skatter av människors löner och bolagsbeskattning. Det finns en tydlig tendens att dessa typer av skatter kommer att pressas nedåt och att det kommer att vara svårt att höja dem särskilt mycket. Samtidigt står samhället inför stora utmaningar i framtiden. Välfärden kommer att få behöva kosta mer i framtiden. Den svenska befolkningen lever allt längre vilket kommer att ställa krav på en rimlig läkarvård och en anständig omsorg den dag då man behöver ett ökat stöd. I den ökade konkurrensen länder emellan behöver vårt land satsa stora medel på utbildning och kompetens.
De framhåller i sin artikel att man behöver använda stabilare skattebaser som beskattning av fastigheter och gåvor/förmögenheter. De påpekar att en majoritet av EU-länderna har en sådan beskattning. Sverige är i detta avseende ett undantag.
Jag tycker att LO-ekonomernas debattinlägg är en god grund för att diskutera en skattereform som ska vara långsiktig hållbar. Frågan är bara om de borgerliga partierna just nu har något intresse av en sådan diskussion och om Socialdemokraterna i dagsläget orkar med dessa frågor. Här finns ju en del övervägningar och diskussioner som kan innebära brott mot tidigare principer. Jag tror dock inte att vi kan komma undan en sådan debatt.
Man måste ändå ha pengar!
Svenska Dagbladet har publicerat en intressant artikel idag. Man har studerat statistiken kring användet av RUT och ROT. Tidningens journalist har intervjuat Hans Heggermann, utredare på SCB. Eftersom människan (enligt vissa) av naturen är lat kopierar jag några rader ur artikeln:
Både när det gäller rot och rut toppar Danderyd listan över förekomsten av avdragen. Över en fjärdedel av befolkningen i Danderyd gör avdrag för byggnadsarbete. Andelen som gör avdrag hushållsarbete är 15 procent. Hans Heggerman är inte förvånad. Mönstret känns igen från andra kommuner med hög andel höginkomsttagare som Lidingö och Täby.
–Det är vanligare att personer som har hög inkomst har de här avdragen än folk som har lägre inkomster. Även om det är billigare nu att köpa de här tjänsterna måste man ändå ha pengar.
Så sant, så sant!
Riktat stöd till vuxenutbildning
En majoritet i riksdagens utbildningsutskott beslutade igår emot de borgerliga partiernas ståndpunkt. Regeringen ska enligt majoritetsbeslutet återkomma med förslag på riktat stöd till vuxenutbildning. Beslutet gäller för nästa budgetår. Mikael Damberg (S) säger bland annat …
Det här är en väldigt viktig fråga för oss socialdemokrater, eftersom det handlar om att ge människor möjlighet att ställa om, och men också bygga på sin kunskap.
Det är alldeles utmärkt att socialdemokraterna tillsammans med den röd-gröna oppositionen har lyckats samla en majoritet för detta. Det handlar om att investera i ökad kunskap för fler och för att skapa förutsättningar för fler arbetslösa att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Det är dessutom skönt att se att det faktiskt sker effektiv oppositionspolitik av (S) trots den pågående interna krisen.
Länkar: dn.se, di.se, SvD, dn.se, Rapport, Lärarnas Nyheter
Andra som skrivit: Peter Johansson, Mikael Damberg, Martin Moberg
Allt färre får ersättning från a-kassa
En artikel från TT konstaterar att ”Allt färre får a–kassa”. Det är väl en sådan rubrik och nyhet som får borgerliga regerings- och riksdagsföreträdare att upphäva hurrarop och skåla med varandra. Rubriken antyder ju att arbetslösheten minskar i behaglig och tillfredsställande takt vilket implicerar den borgerliga politikens framgång. Nu är ju inte verkligheten fullt så rosenskimrande som de måhända önskar sig. LO-tidningen behagar strö salt i såren genom att konstatera …
En förklaring är att läget på arbetsmarknaden var bättre 2011 än 2010, men det är bara halva sanningen. Den andra förklaringen är att hårdare regler har gjort att allt färre får a-kassa.
Enligt Arbetsförmedlingen fick bara drygt 40 procent av de arbetslösa ut arbetslöshetsersättning 2010 – mot 50 procent året innan. Ännu finns inga siffror för 2011 men enligt Arbetsförmedlingens prognos skulle bara en tredjedel av de arbetslösa få arbetslöshetsersättning 2011.
Och i år sjunker andelen under 25 procent, enligt prognosen. Många arbetslösa hänvisas till socialbidrag i stället för a-kassa.
Sådan är sanningen om den borgerliga arbetsmarknadspolitiken!
Länkar: LO-tidningen, dn.se, di.se, Rapport





