Om att minska tillflödet av långtidsarbetslösa


Jag har läst en debattartikel av Helena Skåntorp, vd och koncernchef Lernia. Hon gör i sitt inlägg ”reklam” för Lernias vitbok vari man föreslår sju punkter för en effektivare arbetsmarknadspolitik.

I inlägget kritiseras fundamentet för Arbetsförmedlingens uppdrag. Trots att fokus och majoriteten av insatserna ligger på långtidsarbetslösa (och andra som befinner sig långt från arbete) minskar inte andelen långvarigt arbetslösa. Trots att en del långvarigt arbetslösa försvunnit i andra åtgärder (som sjukersättning, pension eller aktivitetsersättning) fylls gruppen hela tiden på.

Helena skriver att genom ett förändrat fokus på arbetslöshetspolitiken borde man kunna minska tillflödet till gruppen långtidsarbetslösa. Genom fler åtgärder/aktiviteter som gör att nyarbetslösa och människor som står nära arbetsmarknaden kommer i arbete borde gruppen långtdsarbetslösa kunna minskas.

Helena är samtidigt noga med att påpeka att man inte ska glömma bort de långvarigt arbetslösa och de som behöver längre insatser för att komma i arbete.

Jag kan dela Lernias kritik av hur arbetsmarknadspolitiken förs. Det är ett klart misslyckande för staten/samhället/regeringen att gruppen långtidsarbetslösa växer. Jag kan även dela Lernias uppfattning kring att anlita kompletterande aktörer och om hur myndigheten Arbetsförmedlingen genomfört sina upphandlingar.

Genom det sätt som regeringen har utformat uppdraget för Arbetsförmedlingen har fokus varit att upphandling ska ske till varje lågt pris som helst. Myndigheten har inte haft resurser och kraft till följa upp de resultat som blivit följden av upphandlingen. Lycksökare och mindre seriösa aktörer har getts möjlighet att tjäna stora pengar på samhällets och de arbetslösas bekostnad. Ska vi ha ett system med ”kompletterande aktörer” borde upphandling ske med fokus på genomförda resultat och att hålla nere antalet aktörer.

Det finns en del i debattinlägget och vitboken som arbetsmarknadspolitiker borde ta till sig. Framför allt om att politiken borde inriktas på att snabbare ge nytillkomna arbetslösa de verktyg de behöver för att komma i arbete.

Oro över Arbetsmiljöverket


Filippo Bassini

Det finns en oro inom polisen att neddragningarna inom Arbetsmiljöverket kommer att leda till längre och sämre utredningar kring eventuella arbetsmiljöbrott. Svenska Dagbladet rapporterar om hur polismyndigheten arbetar för att förbättra sitt interna arbetssätt med att utreda arbetsolycker. En intern rapport från Rikspolisstyrelsen kritiserade polisens arbete med arbetsolyckor. Den utredningen instämde Arbetsmiljöverket i.

Efter förändringar inom polisen går nu kritiken åt andra hållet. Filippo Bassini, chef för en nyinrättad grupp som ska utreda arbetsmiljöbrotten i Stockholm, är oroad över att utvecklingen på Arbetsmiljöverket ska försämra polisens möjligheter att lösa arbetsmiljöbrott. Han säger att …

Vi och åklagaren är beroende av Arbetsmiljöverket. Deras experthjälp och kunskaper underlättar vårt arbete.

Det är väldigt bra att polisen skärper upp sitt arbete med att utreda arbetsmiljöbrott. Det är även lätt att instämma i polisens oro för utvecklingen inom Arbetsmiljöverket. Den borgerliga regeringen har ju medvetet prioriterat ned satsningar på arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har fått mindre resurser vilket har lett till att antalet arbetsmiljöinspektörer har minskat kraftigt. Det i sig har lett till att färre av inspektörerna är specialiserade på vissa branscher. De ska i stället vara generalister och kunna verka inom alla branscher.

Antalet allvarliga arbetsplatsolyckor har börjat öka. Sverige uppfyller inte längre ILO-krav på hur många arbetsmiljöinspektörer det borde finnas. Det behövs därför politiska satsningar på Arbetsmiljöverket och på forskning om arbetsmiljö. Det kommer knappast att ske så länge den borgerliga regeringen ensamma får råda över denna fråga.

Länkar: SvDda.se

Hotas tusentals industrijobb?


Gillar ej röd-grönt

Dagens Industri har fått läsa en rapport som Moderaterna har producerat inför valet. I rapporten meddelas tydligen de omfattande och (förmodligen) irreparabla effekter som en röd-grön industripolitik skulle få för svensk industri.

Man har låtit riksdagens utredningstjänst göra jobbet utefter de förutsättningar som det största regeringspartiet har tagit fram.

Det bakomliggande syftet handlar förstås om att hävda regeringspartiernas linje om att en allians alltid är mycket bättre än en röd-grön förmodlig röra. Moderaternas inlaga är förstås inget annat än en parts uppfattning – det är ingen absolut sanning.

Jag förmodar att de fyra regeringspartierna kommer att producera mer av denna sort.

Länkar: di.se, Resumé

Om en bättre offentlig upphandling


Ardalan Shekarabi

Igår presenterade socialdemokraterna, genom Ardalan Shekarabi, förslag om hur offentliga upphandlingar på ett bättre sätt kan bidra till angelägna offentliga mål. Det kan handla om att upphandlingar kan bidra till att driva på innovationer, ta miljöhänsyn och ställa sociala krav.

Detta ska uppnås genom att, bland annat, skapa en ny offentlig myndighet som ska stödja kommuner och landsting i detta avseende. Partiet vill på detta sätt ta bort Konkurrentverkets dubbla roller att både granska upphandlingar och ge stöd.

Det är alldeles utmärkt om kommuner och landsting kan använda sina medel på ett mer aktivt sätt i samband med upphandlingar av olika tjänster. I motsats till vad Konkurrensverket hävdar behöver upphandlingar inte enbart ta hänsyn till de lägsta priset.

Länkar: SvD, Arbetet

Så blåste Hr. Axén en säkring


Gunnar Axén, ledamot av Sveriges Riksdag, och ordförande i Socialförsäkringsutskottet tål tydligen inte att lyssna till vad som helst. Enligt egen utsago å twitter tog han tillfället i akt att kasta ut sin televisionsapparat och säga upp tv-licensen häromdagen. Han blev tydligen upprörd över att lyssna till poeten Athena Farrokhzads sommarprogram.

Gunnar Axén får självklart tycka vad han vill och behöver heller inte gilla allt han hör eller läser. Det är ju faktiskt det stora med demokratin. Men det är faktiskt väldigt viktigt att andra människor får rätt att uttrycka sin åsikt och att tala till punkt. Gunnar Axéns handlande påminner mest om ett bortskämt barns när denne inte får som hen vill.

Det är som om jag skulle säga upp prenumerationen på tidningen Folket om de skulle råka publicera en debattartikel av … Gunnar Axén.

Länkar: Resumé, dn.se, Resumé, Resumé, politism, SvD, Aftonbladet

Jämlika samhällen är det bästa skyddet mot rasism och fascism


Veronica Palm

Veronica Palm skriver i ett debattinlägg att det bästa sättet att motverka rasism och fascism i ett samhälle är att verka för ökad jämlikhet, att fler får chansen till arbete och inkludering. Veronica skriver att …

En förklaring till att rasismen ökar i Sverige är de senaste decenniernas utveckling där idén om att en människas välstånd alltid innebär att någon annan måste få det sämre, har smugit sig in i vårt samhälle. Synen på solidaritet som en förlustaffär, där vi som redan bor här blir fattigare och går en sämre framtid till mötes när det kommer nya människor till Sverige. Idén om samhället som ett nollsummespel är förödande. I själva verket blir vi starkare tillsammans. När vi blir fler och låter alla komma till sin rätt blir var och en av oss starkare och rikare. Men det kan vara svårt att känna för den som upplever sina egna livsmöjligheter försämras.

Veronica skriver att det behövs reformer för en generell och väl fungerande välfärd samt full sysselsättning med schyssta villkor på jobbet är viktiga byggstenar för att besegra rasismen.

Det är ju sant det hon skriver. I ett samhälle där allt fler upplever sig som förlorare är det en stor risk att man börjar peka på några andra som orsaken till den egna förlusten. Det blir utrymme för enkla förklaringar och mytbildning. Lösningarna är dock inte enkla och det finns knappast en saliggörande reform som ställer allt till rätta. Men inriktningen för politiken måste vara det som Veronica beskriver i sitt inlägg.

Fler som skrivit: Calle Fridén

Israel har större ansvar än Hamas att få slut på våldet


Stefan Löfven har tydligt hamnat litet i blåsväder efter ett uttalande på sin Facebooksida om konflikten mellan Israel och Hamas. Han har tvingats förtydliga det han skrev vid flera tillfällen. Igår intervjuades han av Svenska Dagbladet. På en fråga om Israel som militär stormakt har större ansvar än Hamas att få slut på våldet svarade han …

Ja, och det står vi för. Och det är precis det vi uttalat och det vet alla, om man bara anstränger sig och kollar vad vi står för. Jag kan inte i varje Facebookinlägg ta med hela vår policy. Så länge vi inte säger att vi byter position, då är det det vi står för.

Israel är på Västbanken den ockuperande makten. Israel är den större och starkare parten och har därmed det större ansvaret.

Stefan markerar även en vilja att uttrycka sig balanserat om den pågående konflikten. Han hoppas nämligen att Sverige ska kunna spela en positiv roll i konflikten efter ett (förhoppningsvis) regeringsskifte efter höstens kommande val.

Men det är bra att han tydliggjort den socialdemokratiska ståndpunkten i denna fråga. Israel har onekligen ett stort ansvar för att avsluta våldshandlingarna för att långsiktigt komma fram till en fredligare utveckling i området. Israel kanske på kort sikt kan lösa sina säkerhetsproblem genom militärt ingripande. Men om de vill nå långsiktig fred i området kommer det att krävas andra insatser och (inrikespolitiskt) obehagliga beslut.

Fler som skrivit: Monica Green

Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet


Olle Wästberg

Jag har läst kommittédirektivet för utredningen ”Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet” som regeringen antagit. De utsåg Olle Wästberg utföra detta uppdrag. Han kommer att biträdas av en referensgrupp med företrädare från riksdagspartierna samt av en expertgrupp sammansatt av representanter för kommuner, landsting, myndigheter, universitet och organisationer inom det civila samhället.

Det är inget litet uppdrag han har fått att utföra och ganska litet tid därtill. Uppdraget ska nämligen redovisas redan senast den 15 december 2015. Med tanke på att partierna är på väg in i en valrörelse har utredningen knappt ett år på sig.

Jag har läst Olles tankar kring detta uppdrag i det debattinlägg som publicerades för några dagar sedan. Jag har ju inget att invända emot den problembeskrivning som han där presenterar. Jag tror knappast någon annan heller kommer att kunna göra.

Det är möjligt att regeringen vill väl med att tillsätta en utredning om demokratin och om hur man kan göra så att fler engagerar sig i den. Men jag är förundrad över att man väljer att göra det i form av en ensamutredning. Det innebär ju att resultaten och förslagen blir en persons sammanvägning av de resultat han finner. Det blir en persons tolkning av de överväganden och idéer som blir resultatet av det arbete som kommer att bedrivas.

Det är måhända ett kostnadseffektivt och rationellt sätt att genomföra utredning på. Men särskilt demokratiskt är det ju inte. Jag hoppas att något väl kommer ut av detta trots de förutsättningar som utredningen har fått. Jag ser särskilt fram emot att se hur Olle ska genomföra nedan angivna uppdrag:

Utredaren ska arbeta för att skapa debatt och stimulera ett offentligt samtal om de frågor som ingår i uppdraget. Utredaren ska även verka för att inhämta allmänhetens synpunkter och åsikter om demokrati, inflytande och delaktighet.

Länkar: DN DebattDN Debatt

Regeringen tillsätter en demokratiutredning


image

Birgitta Ohlsson, demokratiminister, har tillsatt sin partivän Olle Westberg att genomföra en demokratiutredning. Resultaten ska presenteras senast i december 2015.

I en intervju pekar ministern på flera allvarliga problem i den svenska demokratin. Framför allt handlar det förstås om att allt färre människor är medlemmar i politiska partier – de som är grunden för vårt politiska system. Jag delar förstås hennes problembild.

Det som dock något förvånar mig är att Birgitta väljer att tillsätta en sådan utredning just nu, bara ett par månader inför ett kommande riksdagsval. Dessutom att hon valt att tillsätta en ensamutredare som på egen hand ska komma med all klokskap som ska råda bot på det demokratiska underskottet.

Det känns mest som att hon vill manifestera initiativkraft så här inför det kommande valet och med dåliga opinionssiffror för den borgerliga regeringen.

Länkar: SVT, di.se, SvD

Pensionsförlorarna


20140717-231447-83687710.jpg
Igår rapporterades det om att de som idag går i pension erhåller en genomsnittlig pensionsnivå som motsvarar 43 % av tidigare lön. Tjänstepension och eget pensionssparande är inte inräknade i de siffrorna. Det innebär en fortsatt värdeförsämring för de generationer som inte längre omfattas av ATP-systemet.

Utan en utveckling där fler arbetar fler år kommer denna värdeförsämring förmodligen att fortsätta. Det innebär vidare att tjänstepension och eget sparande blir allt mer viktigt för att klara en rimlig nivå på sin inkomst som pensionär.

Låt mig tydliggöra att jag delar synpunkten att fler måste arbeta längre för att hålla uppe värdet av pensionen. Vi har idag ett hållbart pensionssystem. Priset vi betalar är att värdet av pensionen styrs av sådana faktorer som medellivslängd och nationens ekonomiska utveckling.

Men de som riskerar att framför alla andra betala det stora priset är de som inte kan arbeta längre och/eller som löper högre risk för arbetslöshet (och därmed förlorad tjänstepension) samt de som arbetar under olika osäkra anställningsformer som del- och visstider.

Här har politiker och andra befattningshavare något att bita i. Det handlar inte om några snabba lösningar precis. Snarare längre trender. För många går ju inte politiken att göra ogjord.

Framtidens politiker behöver redan nu börja planera för en verklighet för en stor grupp pensionärer med låga inkomster.

Länkar: SvD, di.se, dn.se</a

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 725 andra följare

%d bloggers like this: