Erkännande av Palestina – en politisk intention


Igår informerade utrikesminister Margot Wallström, på direkt uppmaning av EU:s avgående utrikeschef Catherine Ashton, om Sveriges avsikt att erkänna Palestina som en självständig stat. Enligt Margot verkar det finnas ett stort intresse från andra medlemsländer kring den svenska ståndpunkten. Hon sade att …

Ja, informellt så är det flera som kommer fram och säger att det här är viktigt. De välkomnar det och de har berättat om diskussionen som finns i deras respektive länder. Så jag tror att det på så vis också stimulerat till en viktig debatt.

Det har verkligen blåst upp till ett mindre blåsväder kring tillkännagivandet i regeringsförklaringen om att Sverige avser att godkänna Palestina. Det känns verkligen som om den politiska oppositionen något har överreagerat i denna fråga. Det finns ju inget formellt regeringsbeslut i frågan. Så vitt jag förstår saken kommer regeringen att formellt informera utrikesnämnden när väl ett sådant beslut finns.

För övrigt anser jag att Sverige gör rätt i att formellt godkänna staten Palestina.

Länkar: SvD, Ekot, SvD, di.se, SVT, europaportalen

Andra som skrivit: Lars G Linder

Förändringar på socialförsäkringens område


I en intervju som SvD genomfört med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll får vi veta att regeringen kommer att föreslå införandet av en tredje ”pappamånad” i föräldraförsäkringen. Förslaget innebär att bägge föräldrarna garanteras minst tre månader som de kan tillbringa tillsammans med sina barn. Dessa tre månader kan inte överlåtas på den andra föräldern.

Syftet med detta förslag är förstås att verka för bättre jämställdhet mellan kvinnor och män samt att påverka papporna att vara hemma längre med sina barn. Det finns gott om studier som visar att kvinnorna förlorar mer i lön och karriärutveckling i samband med att de får barn. De straffas för att de tar huvuddelen av föräldraansvaret. En tredje pappamånad är därför ett sätt utjämna risken med att anställa en kvinna.

Senare i intervjun berättas att regeringen kommer att föreslå ett avskaffande av tidsgränserna i sjukförsäkringen. Det är ett alldeles utmärkt förslag. Det kanske fanns något gott syfte bakom den borgerliga regeringens förslag med tidsgränser. Det fanns, trots allt, exempel på att långtidssjukskrivna kunde få sjukpenning väldigt länge utan att något skedde för att bryta sjukskrivningen.

De fasta tidsgränserna har gjort väldigt litet för att få människor tillbaka i arbete. Det har endast åstadkommit att sjukskrivna snurrat runt i ett annat system och alltför ofta hamnat i andra försörjningssystem utan att därför komma i arbete. Det gäller att i verkligheten åstadkomma bättre möjligheter för rehabiliteringsinsatser. Det fanns en gång i tiden fungerande rehabsystem. I efterdyningarna av 1990-talskrisen utraderades dessa.

Utmaningen som denna regering har är att skapa förutsättningar för bättre rehabilitering. Jag kan tänka mig införandet av en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring finansierad genom att omvandla en del av sjukförsäkringsavgiften till en rehabavgift. Det går säkert att utveckla Finsam ytterligare för att hjälpa fler långvarigt sjukskrivna till den rehabilitering de kan behöva.

Länkar: SvD, SvD, dn.se, Ekot, SVT, dagens arena, dagens arena

Det krävs gymnasieexamen för att få jobb


I en insändare kritiserar Roger Haddad och Jan Björklund regeringens förslag om att införa obligatorisk gymnasieutbildning. De skriver raljerande … ”att alla elever ska tvingas att bli akademiker”. De förenklar intill dumhet vad regeringens förslag innebär. Regeringen tänker inte tvinga alla elever att bli akademiker.

Rogers och Jans inlägg präglas av en viss ringaktning för elevers möjlighet att skaffa sig en bra utbildning med fler möjligheter. Statistik visar att elever som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg i högre grad står utanför arbetslivet. Med den förändring av de yrkesinriktade gymnasieprogrammen som den borgerliga regeringen genomförde har allt färre ungdomar sökt sig dit. Det i sin tur har gjort det svårare för, bland andra, arbetsgivarna inom industrin att matcha arbetstillfällen med arbetssökande.

Ungdomarna är inte dumma. De vill ha en utbildning som ger dem fler möjligheter. De vill ha möjligheten att kunna söka sig till högre studier. Därför väljer de bort sådana utbildningar som inte ger behörighet till utbildning inom högskola eller universitet.

Folkpartiet drivs av en övertygelse av att inte alla elever vill skaffa sig en mer teoretisk utbildning. Som om det vore ett val som ungdomar gör. De är beredda att ge upp de elever som inte ”orkar” eller ”väljer” bort att skaffa sig fullständiga betyg.

Jag vill tvärtom ha en skola som vägrar ha en sådan inställning. Det kommer förstås att finnas elever som har det svårare i skolan. Då gäller det att skolan förmår stödja den eleven att ta sig över de hinder som eleven har. Alla kommer säkert inte att bli akademiker men alla behöver få en fullgod utbildning som skapar möjligheter för ett gott liv. Därför måste målet och inställningen vara att alla elever ska lämna skolan med fullständiga betyg. Nina Andersson Brynja skriver i ett debattinlägg att …

Motståndarna till en obligatorisk gymnasieskola brukar ofta peka på skoltrötta och håglösa elever som argument för sin sak. Som om det var av naturen givet att vissa sjuttonåringar tappar lusten att lära och att det inte går att göra något åt det. Jag menar tvärtom att vi måste göra skolan mer relevant för fler. Det gör vi exempelvis genom att stärka skolans kontakt med arbetslivet, genom att ha bra och välutbildade lärare i klassrummen och genom att ge stöd till alla elever som behöver det.

Enbart att göra gymnasieskolan obligatorisk räcker förstås inte för att hjälpa fler elever till fullständiga betyg. Det handlar framför allt om en inställning som inte i förväg dömer vissa elever till utanförskap och arbetslöshet.

Länkar: bblat.se, Arbetet, SvD, dn.se, SvD

En satsning på skolan


Den rödgröna samarbetsregeringen har presenterat en rejäl satsning på den svenska skolan. En del av paketet handlar om att satsa destinerade pengar till de skolor runt om i landet som har störst behov. 2015 ska 475 miljoner kronor användas till att öka jämlikheten mellan svenska skolor. I paketet ingår tre delar:

  • pengar till de skolor som vill höja resultaten,
  • höjda lärarlöner till de som arbetar på skolor med svårast förutsättningar, samt
  • stöd till nyanlända elever.

Sedan presenterades en miljardsatsning som ska syfta till, bland annat, minskade klasser och fler lärare i skolan.

Det är bra att regeringen på detta sätt redovisar sin avsikt att höja resultaten i den svenska skolan. Det borde finnas stora möjligheter att dessa paket blir till politik. Det finns ju knappast något parti som motsätter sig satsning på skola och utbildning. Skillnaderna i vad man vill göra synes mest vara retoriska och mindre reella.

Länkar: dn.se, SVT, SvD, SVT, Ekot, di.se, Ekot, SVT, SvD, SVT, SvD, Ekot, Arbetet

Det svenska skattesystemet behöver reformeras


Idag skriver Johan Eklund och Charlie Karlsson på DN Debatt om behovet av blocköverskridande reformer av det svenska skattesystemet. De argumenterar för att man ska undvika skatter som motverkar arbete, investeringar och innovation. Staten bör därför undvika höga inkomst- och bolagsskatter.

Ska det vara möjligt att minska skatter på företagande och inkomster gäller det att ersätta dessa med ökningar av andra skattebaser eller att man hittar nya skattebaser. De menar att en återinförd fastighetsskatt vore en sådan stabil och säker skattebas som inte ”minskar drivkrafterna att göra ytterligare en arbetsinsats eller fler investeringar.” De konstaterar när de ser sig om i omvärlden att beskattning av mark- och fastighetsvärden är vanligt förekommande.

Den svenska fastighetsskatten kunde avskaffas därför att det uppkommit en ganska stark opinion emot den. De borgerliga partierna plockade upp frågan och gjorde den till en huvudpunkt i sitt gemensamma valmanifest inför valet 2006. Johan och Charlie skriver att …

Samtidigt tycker de flesta som ogillar fastighetsskatt, framför allt de som äger sin bostad, att det är helt i sin ordning att göra avdrag för de räntor som följer med bostadslånen. Intressant nog har samma individer svårt att inse att en ägd bostad ger en avkastning i form av den hyra som man sparar jämfört med att hyra sitt boende.

Vi anser det rimligt att avkastningen av att bo i en ägd bostad beskattas på samma sätt som andra former av kapitalavkastning. Ett skattesystem som favoriserar investeringar i fast egendom på bekostnad av aktiva näringsinvesteringar är ett system som på sikt gör oss fattigare. Dessutom bidrar egendomsskatter till att minska risken för en prisbubbla på bostadsmarknaden, och rätt utformad skulle den bidra till att minska rigiditeten på dagens bostadsmarknad.

De förstår att det i nuläget knappast är möjligt att driva frågan om en ny fastighetsskatt i Sverige. Det vore förmodligen detsamma som att begå politisk harakiri att på egen hand börja driva det kravet. De föreslår som ett alternativ till fastighetsskatt att en markvärdesskatt införs. De menar att …

En markvärdesskatt har fördelen att den stimulerar ett högt utnyttjande av markresurserna, i synnerhet den mest värdefulla marken i städernas centrala delar. I sammanhanget bör givetvis den kommunala fastighetsavgiften avskaffas.

De hoppas att den sittande regeringen kan sträcka ut handen till de borgerliga partierna för att söka en blocköverskridande kompromiss kring det svenska skattesystemet. En rimlig kompromiss vore att acceptera lägre beskattning av inkomster på arbete mot att en fastighetsskatt införs kombinerat med reformer av ränteavdragen.

Länkar: dn.se, di.se, SVT, SvD, dn.se, di.se, di.se

Flödet ut ur ladorna varit lite för stort


John Hassler, ordförande för det Finanspolitiska rådet, kritiserade under en presskonferens finansministerns uttalande häromveckan att det är tomt i ladorna. John menade att den den borgerliga regeringens politik i stort sett varit sund. John menade att …

Det går inte att påstå att det är tomt i ladorna. Möjligen har flödet ut ur ladorna varit lite för stort det senaste året.

John medgav vidare att Magdalena Andersson ordval varit just ett uttalande – inte en budgetproposition. Det verkar som om den gode John mest varit ute i att förekomma eventuellt kommande politiska förslag av, för honom, tvivelaktig art.

Magdalena verkar ta Johns kritik med viss ro. Hon menade att det är bättre att lämna ärliga analyser än överdrivet positiva kalkyler á la Anders Borg. Magdalena sade att …

Anders Borg har med optimistiska kalkyler och en överoptimistisk prognos fått fram ett överskott till 2018. Det har gjort det finanspolitiska rådet nöjda. Jag tycker det är bättre att vara ärlig.

Det är väl klokt att faktiskt avvakta hur de finanspolitiska förslagen kommer att se ut och vilka bedömningar man kommer att göra i budgetpropositionen innan man som John Hassler springer ut på gatan med spelande trumpet. Det är verkligen … intressant att man från det Finanspolitiska rådet gör sådana utspel innan den nya regeringen getts chansen att presentera sin budgetmotion.

Det står om rådets uppdrag att ”Rådet som helhet tar inte löpande ställning till den ekonomiska politiken.” I fortsättningen anges dock att man kan delta i samhällsdebatten med egna synpunkter. Man kan ju om man tolkar rådets utspel igår säga att man deltog i samhällsdebatten. Men gränsen mellan att inte ta ställning och att uttrycka egna synpunkter kan ju vara väldigt tunn. Det ska bli intressant att följa hur rådet utför sitt kommande värv.

Länkar: SvD, SvD, dn.se, di.se, di.se, dn.se, Ekot, Arbetet

Ta diskussionen på den politiska arenan


Dagens Nyheter rapporterar att av till Sverige 5 .035 ensamkommande barn och ung­domar har 1.235 placerats i kommuner med stöd av den tvångslag som införts. Jag var ju positiv till att en sådan lag skulle införas.

Det är ju väldigt tydligt att det är ett stort antal kommuner som tar litet ansvar för att ta emot flyktingar till Sverige. Det är i hög grad lågskattekommuner runt de större städerna som på olika sätt premierar en viss sorts inflyttande och hindrar annan. På detta sätt kan de fortsätta att hålla låga skatter och locka inflyttande med högre inkomster.

Jag hoppades att tvångslagen skulle innebära att även dessa kommuner skulle få vara med att dela på det nationella åtagandet.

Men det verkar som om Migrationsverket företrädesvis har använt sig av och ålagt kommuner med redan stort mottagande att ta emot de ensamkommande barnen och ungdomarna.

Låt mig vara tydlig. Jag anser att Sverige att ska fortsätta med vår generösa flyktingpolitik. Men det är stötande att kommuner som borde ha råd kan fortsätta att konstra och att undvika att ta det nationella ansvaret. Kritiken läggs på Migrationsverket som har att utföra detta uppdrag i praktiken. Migrationsverkets Anders Danielsson säger att …

Det var en enig riksdag som beslutade om det här men det är alltid vi som måste ta debatten. Det brister i näringskedjan. Samtidigt finns det stormrika kommuner som knappt tar emot några asylsökande, och vad handlar det då om? Någonstans måste man ta i den frågan.

Den tidigare Moderatledda regeringen uttryckte mest vackra floskler om att alla kommuner självklart skulle dela på mottagandet. Men det syntes inte särskilt mycket av verkstad från moderaterna. De valde att inte ta debatten internt i det egna partiet med de ansvariga kommunalpolitikerna.

Det vore väldigt bra om den nu sittande regeringen kan ta de initiativ som behövs för att främja en bättre utveckling.

Länkar: dn.se, dn.se, SVT, dagens arena, Dagens samhälle

Fas3-företagen gör bäst i att söka sig till andra marknader


Raimo Pärssinen (S), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, säger i ett uttalande att …

Jag tror att de företagen gör bäst i att söka sig till andra marknader. Det är svårt att säga när vi kan ändra i regelsystemet och lagstiftningen och företagen kör väl på så länge de kan. Men vi satsar på att ha något klart efter årsskiftet för att stoppa Fas 3.

Raimo tydliggör ambitionen att Fas3 ska förpassas till historiens skräphög som fort som det bara går. Fas3, eller sysselsättningsfasen, har varit en åtgärd för att i första hand sysselsätta de långvarigt arbetslösa. Det har varit ett klart underordnat mål eller ambition att hjälpa de placerade till nytt arbete.

Fas3 har i många fall blivit till en guldgruva för hugade entreprenörer och organisationer som önskat profitera på statens goda gåvor. Det har förstås funnits anordnare med andra och bättre ambitioner, men …

… jag kommer inte att sakna sysselsättningsfasen när den väl försvinner!

Länkar: etc.se, dagens arena

Kommunalt ansvar för skolverksamheten


Ebba Östlin (S-märkt utbildningspolitiker) skrev för några dagar sedan om att det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att elever kan gå i en bra skola. Därför är det också rimligt, menar hon, att det är just kommunerna som har beslutsrätten över vilka skolor som etableras.

Ebba beskriver en situation där organisationer och företag står på kö för att etablera sig i mer välbärgade delar av ”hennes” kommun Botkyrka. När de kommunala företrädarna försöker få samma organisationer att i stället etablera sig i mindre välbärgade områden svalnar uppenbart intresset snabbt. Ebba skriver vidare att …

Till skillnad från de friskolor som startade på 1990-talet, där den pedagogiska ambitionen stod i centrum, har de senaste årens explosion av friskolor främst varit koncerner. Det har lett till en massiv överetablering av friskolor i storstadsområdena, framför allt i Stockholmsregionen.

Hon beskriver hur dagens system kan leda till en överetablering av skolor vilket drabbar den totala verksamheten. Kommunernas medel för skola räcker ju inte i all oändlighet vilket leder till att man gör prioriteringar och utarmning av skolors verksamhet.

Jag anser det vara fullt rimligt att kommunerna i sista hand äger beslutet om att tillåta etablering av en skola och dessutom får större möjligheter att styra var en etablering kan vara lämplig.

Den tomma ladan och överskottsmålet


Barskrapat

Under en presskonferens meddelade finansminister Magdalena Andersson att den sittande regeringen har övertagit en tom och helt utäten lada. Det finns inga möjligheter att nå överskottsmålet förräns tidigast omkring 2018. Hon sade något drastiskt att …

Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat. Frågan är om ens bordet står kvar.

Det är väl knappast något okänt att statliga Konjunkturinstitutet vid ett flertal tillfällen har meddelat dem som viljat lyssna om läget i statens finanser. De har återupprepat budskapet att reformutrymmet är uttömt de kommande åren. Vill man genomföra en politik innebärande status quo av den offentliga välfärden krävs att man finansierar dessa. Vill man inte det återstår endast besparingar och minskade ambitioner på välfärdens område.

Annie Lööf och Anna Kinberg Batra tog, i anledning av Magdalenas tillkännagivande, tillfället att kritisera den nyvalda regeringen för att ”ha tappat greppet” med flera lustmordiska uttryck. Tänk så lätt det är att glömma att den regering de tidigare ingått i eller företrätt inte heller den klarade av överskottsmålet. SVT skriver i en artikel att …

Magdalena Anderssons uppgifter om tillståndet i ekonomin är inte helt nya. I Alliansens vårbudget skrev finansdepartementet att överskottsmålet tidigast kommer att nås 2018, det vill säga samma årtal som Andersson pekar mot. Det var då en dystrare prognos än den som presenterades i höstbudgeten 2013, då överskottsmålet sades vara möjligt att nå 2017.

Även om Magdalena tar i när hon använder sitt bildspråk så har hon dock en utmaning i att finansiera den kommande bdgeten. Det gäller ju då att finna de pusselbitar som gör budgeten möjlig att ta genom riksdagens mangling. Häri står väl att finna orsaken bakom den politiska oppositionens likaledes väl skarpa ordval.

Magdalena Andersson öppnar för att diskutera överskottsmålets framtida konstruktion. Hon ser anledning till att göra justeringar av den av, bland annat, demografiska skäl. Det kan finnas goda skäl att göra som finansministern önskar.

Länkar: dn.se, SVT, di.se, SvD, Ekot, di.se, dagens arena, SVT, politism, di.se, dn.se, Ekot, dn.se, Ekot, di.se, di.se, SvD, dn.se, SVT, SvD, Ekot, SvD, SvD, dagens arena, Aftonbladet ledare, SVT, di.se, SvD, Arbetet, Arbetet, Arbetet, SvD

Fler som skrivit: Ola Möller

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 757 andra följare

%d bloggare gillar detta: