Diskriminering pågår

En doktorand vid Växjö universitet har i en undersökning prövat chansen att bli kallad till jobbintervju grundad på angivna namn. Han har funnit att svenskklingande namn ökar chansen att bli kallad till anställningsintervju. Undersökningen prövas i och för sig först kommande fredag. Men, trots allt, det är mycket som tyder på att sökande med arabiskt, eller annat ”konstigt” namn, har mindre chans att bli kallad till anställningsintervju.

Jag hyser mer och mer sympati för de som önskar avidentifiera den process då man ska välja de som ska kallas till intervju. Förhoppningsvis kan detta ge arbetssökande större möjligheter att bli värderade efter förtjänst snarare än efter fördom.

Coachning i allmänhetens tjänst

Aftonbladet har börjat granska den borgerliga arbetsmarknadspolitiken. Det är på tiden! Tidningen kommer att granska den insats där regeringen avsatt 3 miljarder kronor – coachning av arbetslösa.

I den första artikeln finner artikelförfattarna att 10 procent av de anlitade företagen använder ovetenskapliga metoder. Det finns heller ingen kvalitetssäkring av de anlitade företagens verksamhet och metoder. Arbetsförmedlingen bollar över detta på branschen själv. Det är, rent ut sagt, för djävligt av Arbetsförmedlingen. Man leker med människors framtid och tid att söka arbete för.

Regeringen måste också göras ansvarig för det fiasko som pågår. Genom detta förhållningssätt riskerar man att chikanera en hel bransch.

LO och Svenskt Näringsliv har tecknat avtal om omställningsstöd till uppsagda. Här har man satt tydliga regler för vad omställningstjänsterna ska innehålla. Här finns uppföljning av resultaten. Här finns en hårdare kontroll än i det kaos som regeringen ålagt Arbetsförmedlingen.

Som vanligt genomför den borgerliga regeringen detta oövertänkt och oansvarigt. Det gäller att sprätta iväg skattepengar så snabbt som möjligt.

Vet hut, Sven-Otto! Vet sjufalt hut!

Det är vår bestämda uppfattning

… att om ingenting görs nu kommer det att vara för försent” är den långa titeln på en bok skriven av Andreas Malm. Jag köpte denna bok som pocket innan jag reste på semester till Kreta. Tanken var att läsa den då. Jag påbörjade boken under de sista dagarna där och slutförde den idag.

Det är en bok som något skakat om mig. Boken är en populärvetenskaplig genomgång kring nuläget i kunskapen om planeten jorden och vart vi är på väg. Människan har genom vårt sätt att leva påverkat jorden, atmosfären och allt runt omkring oss på ett avgörande sätt. Vi förbränner kol i en fortfarande ökande takt. Även om vi i denna stund skulle sluta med förbränna olja, naturgas etc skulle jorden fortsätta att värmas upp under lång tid framåt.

Boken börjar med en beskrivning av hur livet på jorden uppstått och hur det livet påverkat framväxten och förändringen av atmosfären och förutsättningarna för liv på denna planet. Boken är också en uppgörelse och lustmord på vissa vetenskapliga teorier. De processer som påverkar livet är komplexa och kan inte förstås på ett mekaniskt sätt. Allt påverkar allt annat.

Det är en fantastiskt bra bok som ruskat om min förståelse för klimatet och vart vi är på väg. Vi som befolkar jorden idag har ett stort ansvar för att överlämna den till de som kommer efter oss. Vi måste agera politiskt för att ge klimatpolitik högre fokus.

Sven-Ottos hyckleri

Den käre Sven-Otto Littorin sprider sina åsikter för vinden. Bland de senare gäller att han anser att a-kasssorna själva måste ta ansvar för de långa handläggningstider som uppstått. En del arbetslöshetskassor har onekligen haft större problem  än andra. En och annan har klarat sig bra trots hög arbetsbelastning (många arbetslösa).

Sven-Otto gör det dock väl enkelt för sig i detta fall. Staten i form av den borgerliga regeringen måste ta ett stort ansvar för den uppkomna situationen. Man har genomfört stora förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, de har genomförts med kort varsel och förändringarna kom samtidigt med en kraftig ökning av arbetslösheten. Vidare har man lappat och lagat i systemet och löpande genomfört förändringar som påverkat handläggningstiden.

Regeringen har dessutom överfört kostnader från staten till de enskilda a-kassorna genom arbetslöshetsavgiften. Många personer har valt att lämna a-kassorna genom att sluta betala sina avgifter. Trots det har staten ålagt a-kassorna att betala in även dessa pengar.

Politiken fortsätter nu vid årsskiftet när man förvandlar tidigare sjuka till att helt plötsligt bli arbetssökande och (kanske) berättigade till ersättning från sin a-kassa.

Mauds och Jans våta dröm

Det verkar som om folkpartiet har anslutit sig till centerns syn på lagen om anställningsskydd. FP:s partistyrelse föreslår att alla företag ska få undanta fyra personer från turordningslistan i samband med uppsägningar pga arbetsbrist. Jan Björklund sade till Ekot att: ”– Har man en 15–20–30 anställda kan det ändå vara så att företaget bärs upp av en mindre grupp personer som är kunniga, kompetenta och engagerade. Om de måste få sparken vid en personalneddragning kan hela företagets existens hotas.” Uttalandet visar på den okunnighet som finns hos borgerligheten. Lagen ger redan idag företagen möjlighet behålla den personal som företagen behöver behålla. Skillnaden är förstås att företagen idag måste motivera sitt ställningstagande. Och – det är väl klart – det är väl inte alltid arbetsgivarens argument håller. Så jag förstår att många arbetsgivare gärna vill slippa motivera sina ställningstaganden. Det finns väl säkert också en förhoppning i att de anställda ska bli mer disciplinerade med en sådan lagstiftning.

Centern och, tydligen, Folkpartiet fokuserar på att göra det så lätt som möjligt att göra sig av med folk. Detta är universalreceptet för att stärka företagens konkurrenskraft och skapa fler arbetstillfällen? Jag trodde annars att lågkonjunkturen visat att det minsann inte varit särskilt svårt att säga upp människor. Företagens svårigheter har snarast handlat om snabb brist på pengar. Banker som tidigare gladeligen lånat ut pengar har plötsligt blivit mer restriktiva. Små företag har lidit under de stora företagens oskäliga kreditvillkor. Detta är säkert inte frågor som Svenskt Näringsliv och dess lydparti under Maud Olofsson önskar diskutera.

Vi borde snarare diskutera utbildningsfrågor som ett sätt att stärka den svenska arbetsmarknaden. Vilken typ av arbetsmarknad önskar vi ha i Sverige. Ska vi bli ett låglöneland med en mångfald av lågbetalda servicearbetare. Eller vill vi fortsätta vara ett kvalificerat industriland med en väl utbildad arbetskraft. Svaret ger vilka satsningar på teknisk och annan utveckling man blir beredd att göra.

Vill vi ha ett land med stora klyftor där den fattigare delen av befolkningen utför lågbetalda servicejobb till en välbärgad elit bosatt i storstädernas lågskattekommuner? Jag vill bo i ett land som vågar satsa på utbildning hela livet och som förmår understödja framväxten av företag med högt kunskapsinnehåll.

Till försvar av Sven-Otto Littorin

På insändarsidan i fredagens (30/10)  tidning Folket kräver ordföranden för Centerns ungdomsförbund att arbetsmarknadsminister Littorin ska be Sveriges unga om ursäkt. Vad har då statsrådet begått för förgriplig handling? Det handlar tydligen om att ministern inte vill ändra reglerna i lagen om anställningsskydd.

Magnus Andersson (CUF:s ordförande) anser detta oerhört upprörande. Han anser att det borde vara bättre att ungdomar blir kvar på arbetsplatserna än de äldre. Magnus anser att ungdomar har högre produktivitet än äldre. Därför kommer det att gynna de svenska företagen om det blir lättare att göra sig av med äldre när det behövs.

CUF-ordförandens argumentation är i enklaste laget och har inget med verkligheten att göra. Det är  faktiskt inte så enkelt som ungdomar alltid har högre produktivitet. Snarare förhåller det sig på det viset att det tar några år innan man lärt sig arbetet. Sen är frågan hur man mäter produktivitet. Erfarenhet i arbetet är också en tillgång för arbetsgivaren.

Det är tråkigt att centern och dess unga förtrupper så till den milda grad hängt upp sig på att förändra LAS. Det jag undrar över är vilken arbetsmarknad man ser för de äldre man vill att det ska vara så enkelt att göra sig av med. Vill de månne sänka pensionsåldern, ska de leva på försörjningsstöd eller vad?

Om de vill förbättra möjligheterna för unga att komma in på arbetsmarknaden finns en massa andra frågor att diskutera. Då anser jag att Jan Björklund har varit betydligt mer konstruktiv. IF Metall har öppnat upp för att avtala om någon typ av lärlingslön under en utbildningsperiod etc.

CUF:s billiga argumentation leder inte framåt!

Tidens melodi – hyr ut dig själv

LO-tidningen berättar i en artikel om tolv personer i Göteborg som kommet att starta ett eget bemanningsföretag. De räknar med att bli uppsagda från Volvo. De kommer att hyra ut sig själva till arbetsgivare inom industrin i Göteborgsområdet. De säger att många företag inte vill ha så många fast anställda längre.

De har säkert rätt i att det kommer att dröja innan större företag börjar fastanställa igen. Det kommer att bli mycket av visstidsanställningar, övertidsarbete, inhyrning och andra kortare åtgärder innan arbetstillfällena börjar öka inom industrin igen. Det såg man tydligt efter lågkonjunkturen i början av 90-talet. Det dröjde nog en fyra-fem år innan anställandet tog fart igen.

Jag har i mitt arbete märkt av att Bemanningsföretagen har börjat komma igång. Jag har sett att flera företag hyr personal via bemanningsföretag hellre än att anställa tidigare anställda. Ibland kommer tidigare anställda in via ett bemanningsföretag. Bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning i lagen om anställningsskydd riskerar därmed att urholkas.

Bemanningsbranschen kommer att fortsätta att växa. De fackliga organisationerna har att förhålla sig till detta. LO-förbunden har för sin del tecknat avtal med branschen. Det är i stora delar ett bra avtal som balanserar företagens behov och de fackliga organisationernas intressen. De förändringar i avtalet som förhandlats fram under hösten kommer nu inte att införas denna gång. Det är olyckligt. Däri fanns betydelsefulla förändringar som ur facklig synvinkel hade varit bra.

Vill vi som fackligt aktiva stärka de inhyrdas och de korttidsanställdas ställning på arbetsmarknaden krävs att vi fortsätter arbetet. Vi måste öka organisationsgraden bland dessa grupper. Vi måste teckna avtal som gynnar de som arbetar som inhyrda och på korta anställningar. Annars är chansen/risken stor att vi får mer av otrygga anställningsförhållanden. Detta kommer endast att gynna oseriösa arbetsgivare och leda till fler och lägre betalda arbetstillfällen.

Förskingring

Såg ett intressant reportaget på SVT:s Rapport ikväll. Stockholms läns landsting har sålt en vårdcentral till nya privata ägare för 750.000 kr. Den privata vårdcentralen visade sedan en vinst på ca 4 miljoner kronor, företagets styrelse kunde plocka ut 720.000 kr i arvoden.

Sålunda säljer den borgerliga majoriteten ut gemensamt finansierade tillgångar till underpris. Så får ideologisk enögdhet gå före det allmänna bästa. Ska man nu ändå privatisera kan man väl för bövelen ta ordentligt betalt!

Höstsemester

Det kommer att bli lugnt på denna plats. Jag försvinner iväg i två veckor till varmare trakter. Hotellet har inget trådläst nätverk vilket innebär att jag näppeligen kommer att göra några längre inlägg förräns jag är åter i höstsverige.

Ha det bra!

Oktoberfest

Befinner mig denna tidiga höstkväll på Oktoberfest på Eskilstuna Ölkultur. Det är stök och umpaumpa och en myckenhet av kvalitetsöl.

En bra början på hösten!