En mycket medveten effekt av regeringens politi

TCO:s förslag är väl värt att diskutera.

I ett debattinlägg (och som en kommentar till TCO:s ordförande Eva Nordmark) tydliggör Ylva Johansson socialdemokraternas syn på arbetslöshetsförsäkringen.

Ylva meddelar även, i det fall någon inte förstått det, att det inte är en slump att endast en av tio arbetslösa erhåller 80 % av tidigare inkomst i ersättning. Det är heller ingen slump att det blivit svårare att kvalificera sig till ersättning. Det handlar om en full medveten politik av den borgerliga regeringen. Ylva säger att …

… Så här formulerar sig arbetsmarknadsutskottets majoritet: ”Utskottet vill erinra om att förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen är den av regeringens arbetsmarknadsreformer som i högst grad bidrar till minskad arbetslöshet”. Att rasera arbetslöshetsförsäkringen är alltså den viktigaste arbetsmarknadsreformen i regeringens jobbpolitik.

Ylva informerar om att (S) har lagt fullt finansierade förslag för sänkta avgifter till a-kassorna och för att höja taket för den högsta ersättning en arbetslös kan få. Partiet vill vidare förändra regelverket på ett sådant sätt att fler ska omfattas av försäkringen. Partiet  motsatte sig regeringens stramare villkor för arbetsvillkoret eftersom det gör att många som jobbar halvtid hamnar utanför försäkringen och att enstaka sjukdagar kan göra att man helt går miste om ersättning. Ylva säger avslutningsvis att …

TCO har tidigare fört fram tanken att reglerna för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning skulle kunna vara olika för den obligatoriska delen som ger grundersättningen och den frivilliga delen som borde ge en inkomstrelaterad ersättning. Det är ett förslag som är väl värt att diskutera.

Det är upp till Moderaterna att visa att de är beredda att diskutera fundamentala förändringar av arbetslöshetsförsäkringen. Men de har tidigare mycket tydligt markerat att de inte vill höja ersättningen en arbetslös kan få. De menar på fullt allvar att detta skulle leda till att fler arbetslösa skulle välja bort arbete.

Fler som skrivit: Martin Moberg

Produktion kommer tillbaka till Sverige

Vi kommer ju aldrig att bli billigast utan vi måste hela tiden vara smartast.

Ekot har i ett par reportage rapporterat om att svenska företag börjat ta tillbaka produktion från låglöneländer. Fortfarande är det dock så att den dominerande trenden är att förlägga produktion till låglöneländer.

Men det som ändå gör att produktion – helt eller delvis – tas tillbaka är att lönerna stigit där de en gång var låga. Det gör att det inte längre blir lönsamt med långa transporter. Det andra handlar om kopplingen mellan produktutveckling och produktionskunskap. Det är en tydlig fördel att ha tillverkningen nära forsknings- och utvecklingsavdelningen. Claes Seldeby, VD för Ostnor, säger att …

Ja, vi ser det som en väldigt stor fördel att våra utvecklingsingenjörer har hundra meter ut till produktionen och det gör så klart att vi kortar ner utvecklingstiderna. Och man kan göra tester direkt och behöver inte förflytta sig över halva jordklotet.

Det där är ju en viktig lärdom. Den svenska industrin kommer säkert att fortsätta att förändras. Men det märks tydligt att mer kunskapsintensiv produktion är svårare att förlägga i låglöneländer. Det är inte lika lönsamt att flytta produktionen av varor som sker i korta serier och där kvaliteten i den färdiga produkten är viktig.

Länkar: Ekot, Ekot

Andra som skrivit: Emma Tjarnback

Om att kunna teckna kollektivavtal

Tidningen Arbetet rapporterar om diskussionen kring förändring i den svenska lagstiftningen för utstationering av arbetskraft (EU:s utstationeringsdirektiv).

Den svenska regeringen vill införa krav för utländska företag som utstationerar (tillfälligt anställer arbetstagare) i Sverige ska bli skyldiga att anmäla sig till Arbetsmiljöverket och utse en kontaktperson i Sverige.

Det är förstås en förbättring jämfört med idag gällande lagstiftning. Men det har trots det uppkommit oenighet i riksdagens Arbetsmarknadsutskott kring denna fråga. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kräver att kontaktpersonen även ska ha befogenhet att kunna teckna kollektivavtal. Detta är förstås en inte alldeles obetydlig fråga för det svenska näringslivet.

Idag omfattas de flesta företag av kollektivavtal. Det innebär att det finns en lägsta nivå för löne- och övriga anställningsvillkor. Därför blir det viktigt att den kontaktperson som utstationerande företag utser även har mandat att skriva under kollektivavtal. Även om det inte garanterar att alla sådana företag tecknar kollektivavtal så försvåras det i alla fall inte. Det är tråkigt att inte Miljöpartiet förstår den kopplingen.

Nästa vecka fattar Riksdagen beslut i frågan.

Sverige behöver yrkesutbildningar med hög status

Tre representanter för LO är idag publicerade med ett viktigt debattinlägg om gymnasieskolans yrkesutbildningar. De konstaterar i inlägget att dagens yrkesutbildningar har ett antal problem som de sammanfattat till fyra punkter:

• Vikande intresse för yrkesutbildningar
• Många studieavbrott
• Stora kvalitetsbrister
• Svag övergång till arbetsmarknaden

LO är angeläget om att höja statusen för yrkesutbildningarna. Många arbetsgivare har idag svårt att hitta personal med rätt kompetens. Orsaken till detta är ju att allt färre elever söker sig till dessa utbildningar och/eller lämnar dem ganska snabbt. Det behövs därför en del åtgärder för att förbättra läget och för att locka fler elever till utbildningarna och för att få fler att lämna utbildningen med fullständiga betyg.

LO vill att arbetsmarknadens parter ges större utrymme för att utforma och ta ansvar för utbildningarnas kvalitet. Det borde göra att utbildningarnas innehåll och krav blir mer träffsäkra och därmed säkerställer att utbildningarna leder till arbete. När näringslivet deltar i utbildningen blir det lättare att hitta relevanta praktikplatser och för annan arbetsplatsförlagd utbildning. Det växer fram sådana initiativ där arbetsmarknadens parter tar ett större ansvar för yrkesutbildningar. Ett tidigt sådant är konceptet för TeknikCollege som ägs av fackliga och arbetsgivarorganisationer.

LO vill vidare att gymnasiets yrkesutbildningar ska vara högskoleförberedande. Det säkerställer att de elever som söker yrkesutbildningar håller fler dörrar öppna för vidare studier. Elever har valt bort yrkesutbildning eftersom den innebär en återvändsgränd för vidare studier. LO vill vidare se satsningar på att få fler elever att lämna utbildning med fullständiga betyg. Jan Björklunds modell att erbjuda ”skoltrötta” elever en kortare gymnasieutbildning avvisas å det bestämdaste. Jag delar den synen.

Det är ett viktigt inlägg i debatten om den svenska gymnasieskolan som här presenterats. Den borgerliga regeringens utbildningsväg för elitsatsningar och lämna de som har svårt i skolan åt sitt öde är cyniskt eller i bästa fall uppgivet. Alla behöver inte akademiska studier – men alla behöver en fullgod utbildning!

Länkar: DN Debatt, Ekot, Ekot, Kollega, Byggnadsarbetaren, Arbetet, da.se, dagens arena, ka.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson, Jesper Lundholm, Jan Andersson

En annan krispolitik är möjlig

Göran Färm och Olle Ludvigsson gläds i ett inlägg över att den svenske finansministern verkar ha fått en annan syn på hur EU borde bedriva sin krispolitik. EU bedriver idag sin krispolitik på ungefär samma sätt som världens länder gjorde under den stora depressionen på 1930-talet.

Inledningsvis bedrev länderna en hårt åtstramande ekonomisk politik som gjorde att arbetslösheten och världshandeln minskade. Det som innebar en vändning var när man började satsa pengar från länderna på olika samhällsnyttiga investeringar. Den kände amerikanske presidenten Franklin D Roosevelt blev vald på ett program för att minska arbetslösheten och öka den ekonomiska aktiviteten. I Sverige bedrev den då nyvalda socialdemokratiska regeringen en liknande politik för att minska arbetslösheten.

Göran och Olle skriver i sitt debattinlägg att de …

… konsekvent förespråkat är en balanserad politik där välplanerade besparingar kombineras med aktiva arbetsmarknadsinsatser och framåtsyftande investeringar i utbildning, forskning, infrastruktur och en grön omställning. Denna helhetssyn är en förutsättning för att bättre tillväxt och mer dynamiskt jobbskapande ska bidra till minskande underskott och skulder. Den är också en förutsättning för att kunna rusta för framtiden. Att Borg fortfarande fokuserar på stimulans genom skattesänkningar – och bara i förbigående nämner utbildning – visar att han har mycket kvar att ompröva.

Idag domineras de europeiska länderna av en högerpolitik som fokuserat på åtstramning och på att rädda banksystemet. Man har begärt drakoniska sparpaket i de länder som begärt hjälp i den akuta situation man hamnat i.

Jag förnekar inte att det säkert behövs omprövningar och reformer i de länder som hamnat i djup ekonomisk kris. Men det har blivit nästan till ett mantra att ensidigt skälla på att länderna har sig själva att skylla. Men det finns även fog för den kritik som pekar ut banksystemen i de länder som med glädje lånade ut pengar till kortsiktig vinstförmering.

Nu känns det som om de dominerande EU-länderna bedriver en politik som sakta driver oss alla mot en djup avgrund.

Stora klasser måste bli mindre

Vaknade i morse

I ett debattinlägg argumenterar Stefan Löfven med flera för betydelsen av mindre klasser i den svenska skolan. De pekar på hur viktigt det är med färre elever i klasserna för, framför allt, de yngre eleverna.

Socialdemokraterna föreslog i sin höstmotion (till Riksdagen) en satsning om 2 miljarder kronor för att anställa fler lärare och därmed få mindre klasser för förskoleklass till och med årskurs 3.

Det är självklart ett alldeles utmärkt förslag. Satsningar på skolan är viktiga och betydelsefulla för framtiden. Som de säger i inlägget …

Internationell och svensk forskning visar att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat och att effekten är störst för de yngsta eleverna. En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering visar att klasstorlek påverkar elevernas lärande men också deras framtida lön. Satsningen på mindre klasser är samhällsekonomiskt lönsam.

Det känns bra att socialdemokraterna höjer sin ambitionsnivå vad gäller den svenska skolan. Det är alldeles nödvändigt att (S) åter blir ett trovärdigt parti inom utbildningspolitiken och kampen för lägre arbetslöshet.

Länkar: Aftonbladet debatt, SVT, dn.se, Ekot, Lärarnas Nyheter

Fler som skrivit: Peter Högberg, Johan Westerholm, Martin Moberg, Johan Westerholm

Är sjukförsäkringen kontraproduktiv?

Inget onödigt pjoffsande med sjukskrivna!

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson är bekymrad över att sjukdomar med psykiska diagnoser ökar bland kollektivet sjukskrivna.

Fyra av tio sjukskrivna har en sjukdom grundad i en psykisk diagnos. Tydligen är det ingen annan sjukdomsgrupp som ökar på samma sätt. Denna utvecklingen oroar regeringen. Den överväger därför att ändra reglerna i sjukförsäkringen.

Jag kan förstå bakgrunden till denna oro, den känns faktiskt befogad. Det är bra att man undersöker bakgrunden till varför denna typ av diagnoser ökar. Jag tycker dock att det utredningsuppdrag som Inspektionen för socialförsäkring fått är alldeles för begränsat. Man borde ju också granska om det finns faktorer i arbetslivet som bidrar till att psykisk ohälsa ökar bland de arbetande.

Så långt har jag inget emot att regeringen agerar. Men när statsrådet börjar ge goda råd om vad de sjukskrivna behöver börjar det gå snett. Han menar att …

I den bästa av världar ska den som söker hjälp för sin psykiska ohälsa få hjälp och i hjälpen skulle det kunna ingå att vara kvar på arbetet, inte att gå hem och vara sysslolös i tre månader innan man försöker komma tillbaka till arbetet. Jag önskar att de som blir ordinerade sjukskrivning också i hög grad ordineras att det i sjukskrivningen ingår att de ska vara på arbetet kanske ett par timmar i veckan.

Sedan kan man förstås fundera över vad Ulf Kristersson menar med uttalandet att ”I den bästa av världar ska den som söker hjälp för sin psykiska ohälsa få hjälp …” Ska vi tolka det som ett erkännande av den borgerliga regeringen att rehabkedjan inte fungerar som det förment ska göra. Är det ett medgivande av att det inte finns någon relevant rehabilitering för de långvarigt sjukskrivna?

Det är uppenbart att den borgerliga regeringen är ute efter att ytterligare strama åt sjukskrivningsreglerna för de med psykiska sjukdomar. De ska snabbare fasas ut från sjukförsäkringen och från sina befintliga arbetsplatser.

Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, dn.se, SVT, Ekot, dn.se, dagens arena, dagens arena, dn.se, dagens arena, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Jusektidningen, Publikt, Vårdfokus, ka.se, Kollega

Andra som skrivit: Titti Fränkel, Mikael Dubois, Ann-Sofie Wågström, Martin Moberg, Markus Mattila, Martin Moberg, Ola Möller

Om att kunna tillgodose efterfrågan av kvalificerad yrkeskompetens

Tidningen Arbetet rapporterar om en utbildningsform som verkar vara framgångsrik i att bereda människor arbete.

Myndigheten för yrkeshögskolan visar att nio av tio studenter ett år efter examen har arbete. Dessa resultat gör att det blivit attraktivt att söka till en utbildningsplats inom Yrkeshögskola. Problemet är bara att antalet platser inte räcker för alla de som söker.

Något som bidragit till att göra det svårare att komma in på en sådan utbildning är att statsbidragen minskats till denna studieform. Det innebar att det blev 1.200 platser färre till dessa utbildningar. Det känns verkligen som ett självmål av den borgerliga regeringen att minska stödet till en utbildningsform som leder människor till arbete.

Yrkeshögskola är en utbildningsform som den borgerliga regeringen infört. Att man vårdar sin egen reform så illa känns något … besynnerligt. Jag delar Pia Enochssons, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, uttalande att …

Behovet av att kunna tillgodose arbetslivets efterfrågan av kvalificerad yrkeskompetens är betydligt större än det antal platser som vi kan prioritera. Det är naturligtvis olyckligt eftersom detta är tillväxthämmande för svenska företag och även skapar kompetensproblem i offentlig sektor.

De utbildningar som genomförs inom systemet med yrkeshögskola sker i nära samarbete med näringslivet. Det säkerställer att utbildningarna i högre grad anpassas de kompetenskrav som leder till anställning. Det gör vidare att utbildningarna passar de som annars inte kommer in på en högre utbildning. Yrkeshögskola är en alldeles utmärkt utbildningsform.

Länkar: Arbetet

Fredrik Reinfeldt är sämst i klassen

Jag lovar – arbetslinjen fungerar … snart!

De nordiska statsministrarna träffas i dagarna två i Stockholm. Ett viktigt tema för regeringscheferna är att diskutera insatser för att minska ungdomars arbetslöshet. Enligt en rapport från 2012 riskerar omkring 300 000 unga under 25 år i Norden permanent utanförskap.

Den svenske statsministern har ju det litet jobbigt under detta möte. Sverige är ju det land som visar upp de högsta arbetslöshetssiffrorna för ungdomar. Jag vet inte om Fredrik kommer att tala väl om subventionerade sociala avgifter och halverad restaurangmoms som de patenterade sätten att minska ungdomars arbetslöshet. Skulle han välja att göra det får han säkert tala med väloljad tunga för att imponera på de övriga statsministrarna.

Han skulle möjligen kunna tala väl om jobbpakten som ett utmärkt fackligt initiativ för att hjälpa ungdomar till arbete. Men det är en godbit som regeringen verkar vilja spara till den kommande valrörelsen hellre än att skynda på en reform. Förhoppningsvis har våra nordiska grannar några goda tips till den svenska regeringen.

Länkar: SvD, vlt, di.se, ekuriren

Fler som skrivit: Ylva Johansson

Romska röster vandaliserade

”Romska röster”

UNT rapporterar att flera konstverk i utställningen ”Romska röster” har vandaliserats. Utställningen, som finns utställd längs gågatan i centrala Uppsala, innehåller ett antal bilder av romer av olika ursprung. Utställningen arrangeras av Upplandsmuseet och beskrivs på följande sätt:

Med porträtt på stora skärmar låter vi romer från olika romska grupper ta plats i det offentliga rummet. De vill berätta om sin kultur och sitt språk, romani chib. Här kan du upptäcka olika romska grupper som du kanske möter på olika sätt i din vardag. Lyssna på deras röster. Rösterna klingar genom fotografen Anders Rymans porträtt av finska romer, polska romer, rumänska romer, svenska romer, serbiska romer, bulgariska romer och resande – unga och gamla, män och kvinnor. Alla olika men ändå lika. Känslan av att inte höra till, att stå utanför delas av alla, men den romska identiteten är stark och släktsammanhållningen är stor. Med utställningen Romska röster vill vi bidra till samtal och reflektioner kring rasism, utanförskap och marginalisering. Som kulturinstitution vill vi verka för ett inkluderande.

Det är verkligen sorgligt att det finns människor som inte tål att man visar bilder på representanter för en levande kultur och människor aktiva i Sverige. Det är en grupp som är utsatt för systematisk diskriminering och har svårt att accepteras av det omgivande samhället. Det är verkligen en välgärning av Upplandsmuseet att genomföra sin satsning. Jag delar den uppfattning som Håkan Liby, länsmuseichef på Upplandsmuseet, uttrycker till tidningen.

Det här visar bara vilket viktigt ämne utställningen tar upp, hur stark antiziganismen är. Det är givetvis oerhört tråkigt att bli utsatt för den här typen av vandalism. Men det kommer inte att påverka utställningen. Så lätt ger vi inte upp.

Länkar: unt.se, SvD